Länkar

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov och utrikesminister Timo Soini diskuterade bland annat Ukraina, Syrien och Nordkorea, uppgav ministrarna på en presskonferens på Haiko gård i dag.

Soini ansåg att mötet var bra trots att flera av frågorna som togs upp var svåra. Ministrarna diskuterade också regionala frågor och Soini konstaterade att utrikeshandeln mellan länderna har ökat liksom också antalet ryska turister i Finland, vilket är glädjande…

Soini framhöll att läget i Ukraina fungerar som en broms för en normalisering av relationerna mellan EU och Ryssland. Han sade också att Minskavtalet om Ukraina inte har framskridit på önskat sätt.

Soini säger att han vädjade till Ryssland att landet ska använda sitt inflytande i den här frågan…

Lavrov berömde president Sauli Niinistös initiativ att förbättra säkerheten inom flygtrafiken över Östersjön genom att göra det obligatoriskt för militärflyg att använda transpondrar som gör planen synliga för den civila flygledningen i länderna.

Lavrov sade att Ryssland har utvidgat det här förslaget om flygsäkerhet för stridsflygplan, men att Nato fram tills helt nyligen inte reagerat på Rysslands förslag. Enligt Lavrov har Nato meddelat att de är redo att förhandla om frågan. Läs artikel

De nordiska länderna samarbetar allt mer då det gäller säkerheten i Östersjön. Det intygade de nordiska försvarsministrarna på torsdagen på en presskonferens i Åbo.

Vid ministermötet behandlades aktuella frågor, såsom säkerhetssituationen i regionen. Man diskuterade bland annat Rysslands militära aktivitet i Östersjön, terrorhot mot nordiska länder, falska nyheter och cybersäkerhet…

Försvarsministrarna diskuterade också de ryska militärplan, som skapade oro då de förra våren flög mycket nära andra länders flygplan så att flera farliga situationer uppstod.

– Aktiviteten i Östersjön har avtagit, delvis för att Ryssland är mer engagerat i Syrien, men vi vet att Ryssland igen kommer att ha militärövningar i området. Vi ska hoppas att det inte uppstår några skador, sade Finlands försvarsminister Jussi Niinistö (Sannf)…

På grund av Rysslands aggressiva attityd kommer Danmark att rikta mer uppmärksamhet på Östersjön.

– Länderna kring Östersjön är sårbara, men tillsammans utgör de nordiska länderna en stark militär makt. Som Natomakt måste vi också tydligt visa att Natofördragets överenskommelse gäller, att en attack mot ett medlemsland ska betraktas som en attack mot alla, sade Danmarks försvarsminister Claus Hjort Frederiksen.

– Finland och Sverige har en liten annan syn på Ryssland än Natoländerna, men vi har en likadan oro för vad situationen kan leda till. Därför samarbetar de nordiska länderna kring utrustning, övningar och att utbyta information, tillade Niinistö.

På mötet enades Finland, Sverige, Danmark och Norge om att fortsätta projektet med att skaffa likadana stridsuniformer. Försvarsministrarna uttryckte en klar vilja att gå vidare med projektet. Nu ska Norge utreda juridiska frågor kring anskaffningen och användningen av likadana terrängdräkter och underställ. Avsikten är att kläderna ska kunna tas i bruk 2021. Läs artikel

Våra länder vill stärka genomförandet av icke-spridningsfördraget, och verkar för att alla länder ska ansluta sig till det, skriver utrikesministrar Timo Soini och Margot Wallström i Hufvudstadsbladet.

År 2020 fyller icke-spridningsfördraget (NPT) 50 år. Denna vecka inleds i Wien arbetet med att förbereda den översynskonferens som då äger rum. Finland och Sverige kommer att vara aktiva både under förberedelserna och under översynskonferensen. Mycket står på spel, och utmaningarna är stora. Det internationella läget är spänt, och motsättningarna mellan stormakterna har ökat. Icke-spridningsfördraget är vårt viktigaste verktyg för att förhindra att fler länder skaffar kärnvapen. Våra länder vill stärka genomförandet av fördraget, och verkar för att alla länder ska ansluta sig till det…

Under tidigare översynskonferenser har kärnvapenstaterna lovat att reducera sina vapen och att vidta andra åtgärder för att minska kärnvapnens roll och hotet från dem. Istället för att världen rör sig bort från kärnvapen, så sker en modernisering av dem, och på sin håll görs till och med uttalanden om faktisk användning av kärnvapen.

Vi uppmannar kärnvapenstaterna att infria sina tidigare löften, och att göra nya utfästelser om att minska sina strategiska och taktiska kärnvapen.

Vi kommer att framhäva vikten av att kärnvapenstaterna drar ner beredskapsnivån för sina kärnvapen för att undvika att kärnvapen används av misstag. Ett annat krav från vår sida är att det fullständiga provstoppsavtalet ratificeras av alla så att det äntligen kan träda i kraft, tjugo år efter det att det färdigförhandlats.  Vi vill också att kärnvapenstaterna lämnar bindande utfästelser om att inte använda kärnvapen mot icke-kärnvapenstater. Vikten av verifikation kommer att understrykas liksom våra länders kompetens inom området. Läs uttalandet

Under några veckor genomför försvarsmakten olika transportövningar, där bland andra amerikanska Chinook helikoptrar ingår.

– Dessa är ganska ovanliga att sikta i Sverige och kan säkert väcka en del uppmärksamhet, säger Lasse Jansson, kommunikationschef för försvarsmaktens helikopterflottilj.

Övningarna är en uppvärmning inför försvarsmaktsövningen Aurora 17 – en nationell övning som kommer att genomföras i september.

– Den är nationell och den största i sitt slag på 20 år, säger Lasse Jansson.

Aurora 17 genomförs för att öka den militära förmågan för att kunna möta ett angrepp mot Sverige. Läs artikel

Et flertall på Stortinget vil at regjeringen offentliggjør den såkalte landmaktutredningen. Dermed får Venstre gjennomslag for sitt krav om at Hærens og Heimevernets framtid kan debatteres offentlig – før valget.

Flere partier på Stortinget har reagert sterkt på at utredningen som i realiteten kan avgjøre både Hærens og Heimevernets framtid, ikke skulle offentliggjøres før etter valget i høst. Resultatet ble et forslag fra Venstre om å tvinge regjeringen til å offentliggjøre. I dag fikk dette forslaget, noe overraskende, flertall. Formell votering er ikke før 15. mai, men nå tyder alt på at en samlet opposisjon rett og slett beordrer regjeringen til åpenhet rundt utredningen. Läs artikel

German Chancellor Angela Merkel, on a rare visit to Russia, said that Berlin and Moscow had to keep talking despite their disagreements, but those same differences overshadowed her talks with Russian President Vladimir Putin on Tuesday.

At a news conference following a meeting in the Russian Black Sea resort of Sochi, diverging positions were aired over Syria, Ukraine, Russian respect for civil rights, and allegations Moscow is interfering in other countries’ elections…

On the conflict in eastern Ukraine, where pro-Moscow separatists are fighting Kiev’s rule, Putin and Merkel said they agreed on the need for the full implementation of the Minsk agreement, an internationally-brokered peace deal that is now effectively stalled. Läs artikel

Övergripande har Rosenius rätt i sina iakttagelser om att vi borde ha en bättre försvarseffekt och därmed ha en högre ambition. Rosenius argumenterar i den senare delen av sitt inlägg för detta men också för förändrad mix av förbandsstrukturer, volymer, ökad rörlighet m m. Där är vi inte nu.

MSD 16 är skriven utifrån ett realistiskt perspektiv och ska för Försvarsmaktens personal återspegla vad vi kan göra med det vi har här och nu (och ett par år in i framtiden). MSD 16 ska också sätta de militärstrategiska ambitionerna för försvarsplaneringen så att strategi, planer och resurser hänger ihop…

Rosenius skriver att ordet möta ”inte förpliktigar till mycket” samt att begreppet undvika att förlora ”inte torde leda till initiativkraft”. I doktrinens konceptdel förklaras hur dessa begrepp tolkas; ”balans mellan offensivt och defensivt agerande, säkerställa tillräcklig uthållighet för att kunna fortsätta striden under lång tid med bibehållen handlingsfrihet och med alla till buds stående medel.” Detta representerar en väl avvägd ambition för att kunna öka uthålligheten (för att öka den politiska handlingsfriheten och skapa utrymme för att få stöd). En högre ambition med de resurser som är tillgängliga kan starkt begränsa handlingsfriheten. Orden ”med alla till buds stående medel” syftar dels till att understryka att det är här och nu, med tillgängliga resurser som avses, dessutom att: vi ger aldrig upp. Det var länge sedan detta senast tydligt uttrycktes och har varit ÖB:s budskap till Försvarsmaktens personal och chefer. Läs artikel

För två år sedan återinförde Litauen värnplikt när det säkerhetspolitiska läget hastigt förändrades. Hittills har drygt 6 000 rekryter utbildats. Samtliga har anmält sig frivilligt.

Den tidigare statsministern Göran Persson valde Vagnhärad – i borgerligt styrda Trosa kommun – för sitt första maj-tal i år.
– I dag skiner solen över socialdemokratin, sade Persson inför åhörarna…

Från talarstolen radade Göran Persson upp några tunga frågor, som han anser, att Socialdemokraterna borde gå till val på nästa år.

Däribland ett klart nej till Nato-medlemskap, en reformering av kommunalskattesystemet och höjda pensioner. Och det var för det sistnämnda han drog ner mest applåder. Läs artikel

Författaren Bengt G Nilsson har i en uppmärksammad bok om det svenska Afrikabiståndet visat hur miljarder under decennier gick till gerillornas våldsutövning. Men ingen ansvarig vill försvara sig. Tystnaden ska dölja vår största biståndsskandal, konstaterar Nilsson…

Den svenska regeringen visade prov på samma kunskapsbrist som alla andra ledare i västvärlden och beslutade att åtta JAS-Gripenplan med svenska piloter skulle ingå i den Natoledda styrka som bekämpade Khadaffi. Dåvarande utrikesministern Carl Bildt slog fast att det handlade om solidaritet med människor som kämpade mot diktatur. Och, underströks det, planen skulle inte fälla bomber, endast spana.

Det fanns ett välbekant mönster i detta. Sverige, som officiellt var neutralt och alliansfritt, ställde upp som partner till en stormakt – USA via Nato – som naturligtvis hade egna, oredovisade avsikter med sitt krig mot Khadaffi. För att motivera och försvara agerandet framhöll den svenska regeringen moraliska argument. Dödandet som Sverige bidrog till skulle ses som en ädel handling, finansierad via skattsedeln.

Så gick det också till i Afghanistan när den svenska insatsen där 2009 förvandlades från fredsbevarande till fredsframtvingande. En otvetydig krigsinsats där ett okänt antal människor dödades. Även då spelade regeringen på känslosträngarna och lät svenska folket förstå att dödandet skulle underlätta för afghanska flickor att få gå i skolan. Läs artikel

The Commander of the Joint Expeditionary Force (JEF) Major General Stuart Skeates in an interview with Defence Matters stated that we are currently living in very uncertain times and the threats that we face around the world are very significant and in many respects they are very novel and they will require novel responses…

You mentioned that the UK wanted to take up the leading role for a while now. Does it mean that the UK is troubled by and cares for the security of the Baltic states and Eastern Europe because we might be the ”weak spot, weak flank”?

No. I mean, the framework nation concept is all about strengthening relationships and improving our ability to operate together and to operate together within NATO, as well as against any other threat. And the purpose of the JEF is that it is a global response force – it is able to and is intended to operate in any crisis in any part of the world at any time. Particularly, at high readiness.

A large part of what I do is to ensure that the capabilities we have within maritime forces, armies and airforces are sufficiently prepared, sufficiently trained and sufficiently sustainable, that we can react at pace and in a decisive fashion against any particular threat. Läs artikel

JEF och Sverige har kommenterats på den här sajten.

Att danska försvaret ser över bl a sin utrustning och sin logistik med stora inköp kunde vi rapportera för en tid sedan. Det ser också ut att blåsa starka vindar för att göra något åt numerären. Efter beskedet om att Sverige återinför värnplikten uttalade Rasmus Jarlov (Konservative Folkeparti) att fler värnpliktiga skulle förbättra Danmarks säkerhet och han får medhåll.

Försvarsministern, Claus Hjort Frederiksen (Venstre), vill också se fler värnpliktiga och nu senast berättade Dansk Folkeparti att de är på samma våglängd. Marie Krarup (DF): ”Det är i grund och botten vårt förslag. Fler värnpliktiga men även längre värnplikt.” Hon kan tänka sig 10 000 man och vill även ha ett bredare lyft för hela försvaret där satsningen på värnplikten utgör första steget.

Idag utbildas ca 4 200 värnpliktiga i Danmark så utökningen ger trots allt inte enorma mängder trupp som det kanske låter med en fördubbling, snarare ett återinförande. Man har som i Sverige lidit kräftgång. 2006 var antalet danska värnpliktiga drygt 6 100. Även förändringen av fokus mot ett nationellt försvar känns igen från Sverige. Marie Krarup: ”Vi kan inte ha ett försvar som endast kämpar i Afghanistan. Vi måste alltid kunna försvara vårt eget territorium och det kan vi inte idag.”

Oklokt anser Socialdemokraterna som ändå inte är helt avvisande till att satsa mer pengar på försvaret. Henrik Dam Kristensen (S): ”Värnplikt är kostsamt och de utbildade försvinner efter tjänstgöring.” Han ser gärna ett ökat antal anställda soldater. Läs artikel