Länkar

Enligt uppgifter från Totalförsvarets rekryteringsmyndighet uppger knappt var tredje artonåring att de är helt eller delvis motiverade att göra värnplikten. För Sveriges framtida försvar är det av stor vikt att så många artonåringar är positivt inställda till värnplikten.

En av de medverkande talarna var generaldirektören för Totalförsvarets rekryteringsmyndighet (efterföljaren till Pliktverket), Christina Malm. Hon hade positiva nyheter med sig. Av de 82 999 artonåringar som då, före den 2 juni, hade fyllt i uppgifter till myndigheten (årskullen uppgår totalt till cirka 90 000 individer) hade 24 866 uppgett att de var helt eller delvis motiverade att göra värnplikten.

Nu kan man inte veta om det bland dessa knappa 25 000 finns just de som Försvarsmakten är i behov av men det får nog ändå hållas för sannolikt. Det eftersom det endast är omkring 4 000 värnpliktiga och frivilliga som ska tas ut till militär grundutbildning 2018. Läs artikel

…EU-kommissionen lanserade i förra veckan tre förslag om ökade EU-ambitioner på försvarsområdet: ett diskussionsunderlag kring EU:s framtida försvar, en ny EU-fond för försvarstöd till medlemsländerna och ett program för investeringsstöd till vapenindustrin.

Att kommissionen öppnar för förnyelse och utveckling av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken är väntat, men som gröna vill vi att EU:s säkerhetspolitik ska utvecklas som fredsprojekt – inte gå mot den militarisering som kommissionen föreställer sig…

Ett sätt att effektivisera försvaret är i stället att öka samarbetet kring utveckling och produktion av försvarsmateriel. Kommissionen uppskattar själva att det skulle kunna spara uppemot 100 miljarder euro varje år – alltså nästan 20 gånger de 5,5 miljarder per år som kommissionen föreslår till försvarsfonden. Läs artikel

Trots ekonomisk kris och politisk turbulens – Brasiliens Gripen-köp ska fortgå som planerat. Det lovar landets försvarsminister efter att ha träffat svenske kollegan Peter Hultqvist (S) i Stockholm…

– Det här avtalet är så säkert att vi inte räknar med att med någon form av förseningar vare sig när det gäller tillverkning eller finansiering. Det följer dess tidslinje, säger han till TT i samband med besöket i Stockholm.

På frågan om det kan bli aktuellt med en utökad order, det har tidigare talats om ett brasilianskt behov av 100 flygplan, är dock Raul Jungmann inte lika tydlig.

– Vi är i bara i början av vårt samarbete men det är ingen tvekan att det här öppnar upp för enormt stora möjligheter i framtiden, inte bara för Brasilien utan även för andra länder i Sydamerika, sade han. Läs artikel

Regeringen beslutar inom kort att Sverige ska gå med i den militära utryckningsstyrkan JEF som leds av Storbritannien. Styrkan som består av sex Nato-länder utökas nu med både Sverige och Finland. Förbandet, Joint Expeditionary Force (JEF), leds av en stab i Storbritannien. Det är ingen stående styrka, utan nationerna anmäler olika militära enheter som kan sättas samman i efter behov i ett krisläge.

– Jag ser detta som en naturlig del av det samarbete vi byggt upp med Storbritannien och som utvecklats väldigt starkt på senare tid, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) till DN.

Ministern underrättade på tisdagsförmiddagen riksdagens försvarsutskott om Sveriges anslutning till JEF. Konkret innebär beslutet att två av den svenska marinens korvetter nästa år kommer att ligga i beredskap för att sättas in i JEF. Längre fram kan också svenskt stridsflyg och specialförband stå redo, enligt en utredning som Försvarsmakten gjort på uppdrag av regeringen. Kostnaderna för att öva med JEF bedöms bli 10 miljoner kronor per år.

– Vi har koordinerat detta med Finland, gjort en gemensam analys och kommit fram till att det här är väl förenligt med vår alliansfria position. Det ger också ökade möjligheter att bygga interoperabilitet (samverkansförmåga) med partners, säger Peter Hultqvist. Läs artikel

EU:s försvarsdimension och en gemensam försvars- och säkerhetspolitik har diskuterats länge. Men de har inte fått något konkret innehåll.

Sverige kommer att bjudas in till nästa försvarsministermöte i Nato i slutet av juni, erfar SvD. Försvarsminister Peter Hultqvist får chansen att vara med igen efter att ha stått utanför sedan Trumpadministrationen tog över i Washington. Vid den amerikanske presidentens eget besök vid Nato i slutet av maj deltog enbart stats- och regeringschefer från försvarsalliansens 29 medlemsländer. Likaså vid det första Natomötet med den amerikanske försvarsministern James Mattis i Bryssel i februari…

Nu ska det kommande försvarsministermötet i Bryssel den 29 juni klaras av på en dag, enligt uppgifter om det preliminära programmet till SvD.

På agendan står fyra punkter, överst hur alliansen ska finansieras i framtiden och amerikanska krav på en jämnare fördelning av kostnaderna. Läs artikel

Spektakulära bilder från Östersjön visar hur ett ryskt jaktplan följer amerikanska bombplan under pågående Nato-övningen Baltops, där Sverige deltar. ”Ryssland vill markera närvaro”, säger Gudrun Persson, Rysslandsforskare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Bilder som visar hur en amerikansk formation med bland annat strategiska bombplanen B-52 och B-1 följs av ett ryskt jaktplan av typen Su-27 över Östersjön har släppts av det amerikanska försvarsdepartementet…

Enligt Stefan Wilson, chef för taktikavdelningen på Försvarshögskolan är bilderna spektakulära, men situationen i sig är inte dramatisk.

– De amerikanska planen flyger i internationellt luftrum och det är inget konstigt att rysk incidentjakt går upp för att visa sin närvaro. Båda sidor har ett intresse av att vara närvarande i det här gränsområdet mellan forna öst och väst, säger Stefan Wilson. Läs artikel

Det självklara bör sägas tydligt. Som att det får stora följder i Östersjöområdet om Sverige (och Finland) skulle bli medlemmar i Nato. Det menar ju Natomotståndarna i Sverige och det inser nog de flesta Natoanhängare – här och utomlands.

Denna självklarhet understryks nu av president Putin i en intervju (VK 2 juni). Det är upp till svenska folket att bestämma om landet ska gå med i Nato – men ett medlemskap skulle ha en negativ effekt på våra bilaterala relationer, betonade han.

Ingen borde drabbas av upprördhet eller oro av detta. Vilket dock skedde, när den utrikesministern Sergej Lavrov för något år sedan sa att Ryssland i det läget ”kommer att vidta nödvändiga åtgärder”. Ändras spelplanen så ändrar olika parter sin syn. Mer eller mindre. Det senaste allvarliga exemplet var när Ryssland bröt den europeiska efterkrigsordningen genom att annektera Krim från Ukraina 2014…

För Sveriges del har det också medfört ett alltmer intimt militärt samarbete med USA direkt (inte med Nato). En avsiktsförklaring undertecknades sommaren 2016, under president Obama, om fördjupat samarbete på en rad områden. Den befästes med försvarsminister Peter Hultqvists besök hos sin kollega i USA, James Mattis, nu i maj. Mattis sa: ”vi kommer att stå vid Sveriges sida”.

Vad har Sverige gett i utbyte? Därom har det varit tyst…

Putin talar därför inte längre om Storryssland och en euroasiatisk union. I stället vänder han sig nu alltmer till väst. Men där möts han av motstånd (Tyskland och Frankrike) och oklara signaler (USA). Så just nu vet Putin inte vilken strategi han ska använda.

Han har i vart fall långt viktigare saker att bekymra sig för än Sverige. Läs artikel

Den stora marinövningen, Baltops 2017, är inne på andra veckan. Övningen ger svenska marinen möjlighet att öva tillsammans med, men även mot, andra motståndare än de vanliga. Ett exempel är ubåtsjaktflygplan, något som ger den deltagande svenska ubåten utmaningar…

En modern ubåt behöver sällan visa någon mast eller periskop över ytan. De avancerade sensorerna som finns på ubåtens skrov fångar upp ljud från omgivande fartyg och ger tillsammans med annan avancerad utrustning en bra bild av vad som sker både över och under havsytan. På samma sätt ger det luftoberoende Stirlingmaskineriet möjlighet för ubåten att befinna sig i undervattensläge länge, utan att någon dieselmotor behöver startas som kan röja ubåtens läge. Detta ger ubåten en unik förmåga att färdas dolt för att operera över stora havsområden. Läs pressmeddelande

SFP:s nyutnämnda presidentkandidat Nils Torvalds vill tala klarspråk om Finlands säkerhetspolitiska sits under valrörelsen. I ett läge där Europa börjar rusta upp för ett gemensamt försvar måste Finland tydligt signalera att vi är med och inte förpassa oss själva till gråzonen…

Torvalds hör till dem som anser att det i Finland hymlas om de säkerhetspolitiska realiteterna, vilket är kontraproduktivt. Efter tyska förbundskanslern Angela Merkels besked i maj där hon deklarerade att Europa inte kan räkna med hjälp av utomstående, måste vi i Finland börja tala klarspråk, säger Torvalds.

– I ett läge där Europa börjar utveckla gemensamma försvarslösningar är det självklart att Finland ska vara med. Men det vågar eller vill man inte alltid säga hos oss…

Beträffande försvaret av Baltikum anser Torvalds att Finland under nuvarande omständigheter ska följa de internationella förpliktelser som finns men inte utvidga dem.

– De baltiska länderna är en del av Nato. Då kan inte vi skapa en automatik i att det är vi som träder in.

Men Sverige säger att de skulle försvara Baltikum militärt?

– Så bra för dem. Men jag är inte alldeles övertygad om att Sverige alltid håller sina löften. Det finns vissa historiska exempel på att så inte är fallet . Det är lätt att vara stor i orden i fredstid men inte när det väl börjar hetta till. Läs artikel

The theme of this year’s Kultaranta Talks is “The Future”. Tomorrow we will be pondering the future of Finland. But our opening panel deals with “The Future of European Security Institutions”. You are all warmly welcome. At the heart of European integration lies a paradox: The European project was born out of war and it was intended to ensure peace on the continent but it was meant to do so without an explicit mandate to discuss, let alone act on the topic…

Finland’s approach is very straightforward: We see a lot of untapped potential in EU defence co-operation. We view the EU as a security community that is built on solidarity and mutual dependence.

We want the EU to be ambitious but at the same time we believe that taking small and concrete steps is the best way forward. We want the future arrangements to be open and inclusive but not to the point of the lowest common denominator. And finally, we want to help the EU and NATO to work better together to ensure an inter-locking and not an inter-blocking system of security in Europe. Läs talet

Donald Trump chockade sina Natoallierade när han under sitt Brysselbesök i maj valde att inte nämna de ömsesidiga försvarsgarantierna, den så kallade artikel 5. Nu kommer uppgifter om att stämningen dessutom var betydligt sämre bakom stängda dörrar – och att Trump skapar splittring i Nato.

– Middagen var betydligt värre än talet. Det var fullständig förödelse, säger en källa till Foreign Policy…

Inför middagen ska Trump ha haft två förberedda versioner av talpunkter som han skulle ta upp med de andra Natoföreträdarna – en version med en traditionell inställning och en som hade förberetts av bland annat den Natoskeptiske Steve Bannon, rapporterar tidskriften Foreign Policy som hänvisar till flera källor som var närvarande vid middagen. Men den amerikanska presidenten ska ha struntat i båda versionerna.

– Han slängde dem och improviserade i stället, säger en källa till tidskriften.

Därefter började Trumps krav på de andra medlemsländerna – och dessa krav uppges ha varit betydligt skarpare än vad han gav uttryck för i sitt tal tidigare under besöket. Han kritiserade länderna för att inte lägga en tillräckligt stor del av sin BNP på försvaret. Dessutom utökade Trump det officiella överenskomna kravet på Natostaterna att lägga 2 procent av BNP på försvarsutgifter till att de borde betala 3 procent…

När Rumäniens president Klaus Iohannis på fredagen besökte Vita huset tog Donald Trump åter upp frågan om att alla Natoländerna måste lägga 2 procent av sin BNP på försvaret. Han öppnade också åter för att länder som inte har betalat nog ”kanske borde betala” för detta i efterhand. Trump tog dock fortfarande inte upp Natos artikel 5 – förrän en journalist ställde en fråga om just detta.

– Jag låter USA stå bakom artikel 5. Och självklart är vi där för att försvara, sa han som svar på frågan. Läs artikel