Länkar

Sveriges civilförsvar skall byggas upp och fler civila skall krigsplaceras. Detta meddelade justitieminister Morgan Johansson (S) på Folk och Försvars rikskonferens i förra veckan. Det är ett välkommet besked.

Säkerhet kostar och kan inte tas för given. Överbefälhavare Micael Bydén varnar för att nuvarande budget kommer ge minskad försvarsförmåga efter 2020. För att Sverige åter skall få ett starkt försvar bedömer Europaparlamentarikern Gunnar Hökmark (M) i Svenska Dagbladet (22/7) att det krävs ett engångsbelopp på 40 miljarder samt årliga ökningar av försvarsanslaget inom ramen för en normal budgetpolitik.

Till slutet av 2018 skall nyckelpersoner på alla de 25 myndigheter som är särskilt viktiga för samhället krigsplaceras. Även nödvändig personal på samtliga 21 länsstyrelser omfattas. Det är en viktig signal till medborgarna att mentalt förbereda sig på att bidra till rikets försvar…

Att vara krigsplacerad innebär att ha klart för sig vilka uppgifter man har i händelse av höjd beredskap eller i värsta fall krig. När sådana omständigheter råder skall man vara tillgänglig. Det kan också innebära att man får viss utbildning. Ännu fler bör dock krigsplaceras. Till exempel har utvecklingen inom informationskrigföring varit påtaglig och behovet av fungerande kommunikation i krigstid bör inte underskattas. Läs andraledaren

Inför 2018 kan det vara av intresse att redovisa läget beträffande försvarsanslagets utveckling och dess andel av BNP i de tre nordiska grannländerna.

I Danmark har regeringen lagt ett förslag till flerårig försvarsöverenskommelse – ”Forsvars­forlig” – under oktober. Där listas tillägg till försvarsanslaget under åren 2018 till 2023. Detta innebär att försvarsanslaget kan bedömas komma att öka från 1,17 % av BNP år 2016 till mellan 1,20 och 1,30 % år 2023. D v s ganska litet om man sätter detta i relation till Natos rekommendation som är att nivån 2,0 % bör nås under 2020-talet.

I Finland har lämnats en ”Försvarspolitisk redogörelse”. Där anges liksom i Danmark tillägg till försvarets anslag. Förutom ett årliga tillägg redan från 2018 anges också från och med 2021 årliga tillägg på materielanslaget – med hänvisning till den tekniska fördyringen och utvecklingen i omvärlden. Om detta fullföljs kan försvarsanslaget komma att uppgå till över 1,6 % av BNP mellan 2023 och 2025. År 2016 var motsvarande andel 1,37 %. Den finska försvarssatsningen synes således bli större än den danska. Läs artikel

…Årets upplaga av Folk och försvar mynnade alltså ut i ett gräl om formuleringar som ingen av de grälande begrep. Och av detta dårhusgräl drog de liberala ledarsidorna bara en konkret slutsats: det hade nu blivit än mer angeläget att Sverige går med i Nato.

Och det var väl ändå det som skulle bevisas. Utan att man för den sakens skull måste ta itu med obekväma frågor som varför Ryssland skulle anfalla Sverige eller varför Estland och Lettland inte skulle skyddas av sitt Natomedlemskap medan däremot svenskt Natomedlemskap skulle skrämma ryssen. Sådana frågor har Natoanhängarna nämligen aldrig lyckats svara på. Ur den synvinkeln är det förståeligt att de föredrog någon sorts svekdebatt om socialdemokrater som inte ställde in sig i ledet och använde den nya, som man trodde ”skärpta” och eventuellt genialiska, formuleringen om det ryska hotet.

Trots att sossarna var så pass till­mötesgående att de använde den äldre och faktiskt skarpare formuleringen. Men eftersom de borgerliga politikerna inte fattade den saken så är det fara värt att inte heller sossarna gjorde det. Liksom ingen av dem fattade vad ÖB faktiskt sa. Vi bör kanske införa särskild hemspråks­undervisning för våra politiker. Läs krönikan

Sverige gör vad man kan utifrån sin plats i FN:s säkerhetsråd och inom EU, för att få till stånd ett eldupphör, anser svenska Utrikesdepartementet. Därmed skulle blockaden mot Jemen kunna lyftas, så att världens i dag svåraste humanitära kris kan hävas.
– Det finns ingen militär lösning på konflikten, säger utrikesministern Margot Wallström, och menar att Sverige stödjer de ansträngningar som görs av FN för att få till stånd återupptagna fredsförhandlingar och en politisk lösning…

Men Margot Wallström menar att Sverige jobbar hårt för att hålla situationen högt på säkerhetsrådets agenda och har ökat vårt ekonomiska stöd med 70 miljoner kronor under 2017. SIDA har också ökat det humanitära stödet med 53 miljoner kronor.

– Vid säkerhetsrådets möte den 5 december drev Sverige på för att situationen måste de-eskalera, säger Margot Wallström. Läs artikel

Alla är rörande överens om att rusta upp och ÖB log genom hela folk och försvarskonferensen i Sälen. Den här konferensen har ju sin historia.

Torsten Nilsson, som var en driftig SSU-ordförande på 1930-talet, hade insett att Hitler nog skulle komma att kriga alldeles oavsett vad som hade sagts i München 1938. Till saken hörde att Torstens parti – tillsammans med många liberaler – varit med och drivit fram ett omvälvande nedrustningsbeslut ett drygt decennium tidigare. Därför fanns det knappt något svenskt försvar. Men Torsten blev kompis med chefen för Krigsskolan på Karlberg, överste Gustav Petri, och i maj 1939 anordnade de konferensen Folk och Försvar i Stockholms konserthus. Det ansågs då häpnadsväckande att arbetarungdom och uniformerad personal kunde vistas i samma rum.

Men man behövde bygga upp det som rivits ner. Alla skulle med.

Vartefter bildades det en organisation runt det hela – inte minst med hjälp av de ideella krafter som varit emot 1925 års försvarsbeslut – och Folk och Försvar och dess årliga konferens utvecklades till en arena där det gick att tala med varandra. Först i Storlien i många år, sedan i Sälen…

Problemet med försvaret, som Torsten såg det, var inte så mycket att politikerna fattat fel beslut när de skurit ner utan att befolkningen i landet inte kände samhörighet med militären. Utmaningen låg i försvarsviljan. Därför startades Folk och Försvar.

Inte så mycket för statsanslagens skull som för folkförankringens. Och därför fick organisationen sin för vår tid märkliga konstruktion med folkrörelser och ungdomsföreningar som huvudmän. LO, SAF, LRF och folk från kooperationen satt i styrelsen.Det var, löd idén, folket som skulle komma till tals med och förstå militärerna – inte politikerna. Men finns det något folk längre på det här minglet?…

Förr finansierades Folk och Försvar av folkrörelserna, 2014 kom så lite som sju procent av intäkterna från medlemmarna. Statliga anslag från försvarsdepartementet betalar kalaset. För trettio år sedan var det självklart att någon från facken eller arbetsgivarna höll ett större föredrag under rikskonferensen, i år har de inte ens plats i en panel. Av de 400 deltagarna kommer, generöst räknat, ett dussin från de stora civila folkrörelser som grundarna pekade ut som centrala.   Läs artikel

Enligt en ny opinionsundersökning är 44 procent av svenska folket emot Natomedlemskap medan 31 procent är för. Detta ger problem för Natovännerna som dominerar media, hur ska de nu bortförklara detta? Ett halmstrå är att 57 procent av Natomotståndarna tror att Nato ändå ”hjälper” Sverige. Cyniskt tycker Nato-vännerna men åsikten kan likaväl tolkas som realism, det vill säga en tro att Nato, vare sig vi vill eller inte kommer att ingripa.

USA/Nato har ju i bland annat Irak och Libyen visat totalt förakt för FN-stadga och folkrätt. Resultatet är mer än en miljon döda och länder i kaos med bland annat slavhandel. Ju närmare vi står Nato desto större fara för sådan ”hjälp”…

örsvar är inte bara militär styrka utan också klok utrikespolitik, det visar erfarenheterna från Andra världskriget. Den finländske Centerpolitikern och presidentkandidaten Paavo Väyrynen visar vägen genom att klart säga nej till Nato.

Finland och Sverige skulle, som fortsatt alliansfria och med goda förbindelser med alla grannländer, starkt bidra till avspänning i Nordeuropa. Med Nato-medlemskap kommer vi direkt i skottlinjen. Läs artikel

Senare i år kommer Amfibieregementet leda en bilateral övning i Stockholms skärgård med namnet ”Archipelago Endeavour 18”. Syftet med övningen är interoperabilitet och samarbete mellan de den svenska amfibiekåren och den amerikanska marinkåren. För att få en glimt av övningsområdet och att träffa sin svenska motpart besökte överste Patrick Keane Haninge garnison…

Amfibieregementet har genom åren etablerat flera bilaterala och multilaterala samarbeten. På så sätt har amfibiekåren fått nya färdigheter som förmågan att basera stridsbåtar på andra staters amfibiefartyg, genomföra gemensamma landstigningar och att leda och samordna flygunderstöd (Close Air Support – CAS). En av nyckelpartnerna är naturligtvis den amerikanska marinkåren. Senare i år inbjuds delar av marinkåren till en övning i Stockholms skärgård som går under namnet ”Archipelago Endeavor 18”. Läs pressmeddelande

Siden nytår har vi ikke haft et forsvarsforlig, og tavsheden om forsvarsspørgsmålet har været larmende. For regeringen lader flygtninge og skat til at være vigtigere end Rigets sikkerhed. Der er givetvis flere stemmer at hente på de områder, men prioriteringen er ikke betryggende.

Så lykkedes det Danmark at komme ind i 2018 – uden at have et nyt forsvarsforlig på plads ved det gamles udløb. Det må være et godt spørgsmål til historikerne, hvornår det sidst er sket, at Danmark ikke har haft en klart opstillet ramme for forsvaret, men har været nødt til at køre videre med midlertidige budgetter baseret på tidligere års bevillinger.

Det er mildest talt ikke betryggende, at Folketingets partier ikke har været i stand til at overholde deadline. Det vidner ikke om, at man har prioriteret dette spørgsmål særlig højt. Läs artikel

För att förstärka skyddet av de mest skyddsvärda verksamheterna i samhället har regeringen i dag beslutat att statliga myndigheter blir skyldiga att samråda med Säkerhetspolisen och Försvarsmakten inför utkontraktering av säkerhetskänslig verksamhet.

Snart to år etter at Kongsberggruppen kjøpte halvparten av finske Patria, har de to forsvarsselskapene funnet sammen i et nytt og konkret samarbeidsprosjekt.

Kongsberg Defence & Aerospace (KDA) og Patria er blitt enige om å etablere et felles kompetansesenter for missilsystemer i Finland, og videre se på potensielle samarbeid innenfor denne teknologisfæren.

– Nå realiserer vi en del av det vi satte oss fore i forbindelse med oppkjøpet i 2016.  Vi er komplementære selskaper, der Patria for eksempel er veldig gode på vedlikehold. Vi tilfører teknologi og kompetanse fra Kongsberg som passer bra for å lage missilsystemløsninger, forteller KDA-direktør Eirik Lie til Teknisk Ukeblad…

Kongsberg og Patria har samarbeidet i mange år også før dette. Eksempler på dette er luftvernsystemet Nasams («Norwegian Advanced Surface to Air Missile System»), der Patria er en del av underleverandørkjeden, og fjernstyrte våpenstasjoner, der norske Protector RWS brukes på kjøretøy fra Patria. Läs artikel

Det skyldes vårt forhold til USA, FN og ikke minst NATO. Med vår egen Jens som leder. En forsvarsallianse. En for alle. Alle for en.

Men som også har utviklet seg til en krigsallianse. Med Amerikanske styrker på norsk jord. For første gang. Utplasseringen av 300 soldater på Værnes, provoserer forholdet til vår nabo i øst. Russland. Selv fortsetter våre politikere å dyrke glansbildet av oss som en fredsnasjon. Tilknytningen til NATO, og avhengigheten av USA, er imidlertid mangesidig. Må bildet av Norge revurderes?

Skal vi heller snakke om krigsnasjonen Norge? Siden vi er av de land i verden som oftest deltar i kriger utenfor eget territorium! Nærmere bestemt 8 kriger siden 1990. Gulfkrigen, Somalia, Bosnia, Kosovo, Afghanistan, Irak, Libya og Mali er steder der vi har vært militært til stede. Oftest omtalt som fredsbevarende operasjoner. Operasjon høres hyggeligere ut enn krig. Det er bare Storbritannia og Frankrike som har vært involvert i flere kriger enn oss siden 1990. Den lite flatterende andreplassen deler vi med USA, Danmark og Nederland.

Og hva kjennetegner disse stedene? At ingen av dem noen gang har utgjort en trussel mot Norge? Har vi kanskje et forsvar som er mer rettet mot utenlandske operasjoner enn lokalt forsvar av vårt eget land? Läs artikel

Sverigedemokraterna meddelade att man lutade åt att rösta för att Sverige ska ratificera FN:s konvention med förbud mot kärnvapen. Men nu är det nya bud, partiet kommer att rösta nej – vilket innebär att det finns en majoritet emot.

– Uttalandet som gjordes av en partiföreträdare tidigare i veckan var inte förankrat i partiet, säger säkerhetspolitiska talespersonen Björn Söder (SD)…

Den svenska regeringen är splittrad i frågan. Miljöpartiet vill att Sverige ska skriva på, men Socialdemokraterna tvekar. Regeringen har tillsatt en utredare i frågan och ett besked om hur man ska gå vidare ska komma i oktober, efter valet. Men frågan måste också passera riksdagen. Alla fyra Allianspartier är emot, då man menar att en ratificering skulle skada Sverige säkerhetspolitiska samarbeten. Läs artikel