…De två brigaderna ska sättas samman av bataljoner med cirka 700–800 soldater vardera. Flera av arméregementena ska utbilda två likadana bataljoner. Men så blir det inte, visar DN:s granskning Försvarsmaktens fyra senaste årsredovisningar.
Resultatet har i stället blivit vad som kan kallas för ett ”A-lag och B-lag”. A-laget består av stående bataljoner med många heltidsanställda soldater (kontrakterade så kallade K-soldater). De är skelettet till den ena brigaden. Det var var enheter ur ”A-laget” som deltog i övningen Aurora (se grafiken).
– Kravet på tillgänglighet i skärpta lägen har gjort att man kraftsamlat pengar och materiel på de stående förbanden som har soldater i uniform inne på regementet. De kontrakterade soldaterna och befälen är värda en stor eloge. Försvarsmakten är bra på det man gör, men när det gäller att försvara landet är det stora brister, säger generalmajor Anders Brännström som var arméchef åren 2013–2016 men som nu uttalar sig som ledamot av Krigsvetenskapsakademien.
”B-laget” utgörs av bataljoner som skulle fyllts med anställda deltidssoldater, så kallade T-soldater (tidvis anställda). Eftersom rekryteringen av T-soldater misslyckats måste förbanden fyllas upp tidigare värnpliktiga (P-soldater) som dock inte har varit i uniform de senaste tio åren. Det är ”B-laget” som ska bilda en brigad, men som inte alls deltog i Aurora.
– Vi har gått från ett läge när vi inte hade möjlighet att mobilisera organisationen, inte haft en personalförsörjning som kunnat säkerställa bemanningen i förbanden, inte haft repetitionsutbildningar överhuvudtaget. Ett läge där försvaret blivit oerhört nedrustat och slimmat. Så det är klart det blir problem när man ska bygga upp det här igen. Det är bara att konstatera, medger Peter Hultqvist.
Ministern säger att värnplikten återinförs i år och att läget ändå är bättre nu än 2015. Och i budgeten för 2018 skriver regeringen att förbanden med lägst krigsduglighet måste prioriteras. Men frågan är om det ens är möjligt. Läs artikel