Länkar

[…] Ramen för övningen är att Sverige ska försvara sig mot en fiktiv angripare som anfaller oss i norra Sverige. Den svenska styrkan utgår från tredje brigaden, som under övningen är förstärkt med en finsk mekaniserad bataljon. Motståndaren består av norska Brigad nord, förstärkt med en bataljon från US Marine Corps och ett kompani från brittiska Royal marines. Övningen har ett multinationellt högkonfliktsscenario i vintermiljö, som ställer höga krav på förbanden.

Under Northern wind övar vi nationellt försvar. Övningen ger Sverige en ökad förmåga att lösa stridsuppgifter i brigads ram, med underställda utländska förband. Eftersom övningen genomförs i norra Sverige under vinterförhållanden ger den även de deltagande förbanden en ökad vinterförmåga. För Sverige innebär det också att öva förmågan att ge och ta emot stöd från utländska förband, så kallat värdlandsstöd. […]

[…] Slik innledet generalmajor Odin Johannessen sin tale i Oslo Militære Samfund mandag. Hærsjefen var i det videre veldig tydelig på at Hæren må styrkes for at Norge skal ha et troverdig forsvar i ei urolig tid, og hans fagmilitære råd er at den framtidige Hæren bør bestå av to brigader.[…]

At kjernen i dette Forsvaret må bygge på en visshet om at vi i størst mulig grad skal evne å ivareta vår egen sikkerhet. Likevel mener vi at vår NATO-tilknytning er viktig, og at den har vært riktig gjennom tiår preget av kald krig og kringvern for vestlige frihetsidealer stilt opp mot det totalitære. For vår størrelse, holdt opp mot vår geopolitiske og strategiske betydning og plassering, tilsier at det er slik vi må ha det. Men vi må likevel aldri la NATO-medlemskapet bli ei sovepute. Og i ei usikker og omskiftelig tid er dette viktigere enn noen gang før. For det er selvsagt norske soldater som har størst interesse av å forsvare Norge. Og derfor må vi holde oss med et forsvar som tar utgangspunkt i nettopp det. Og i dette bildet er en hær i tråd med hærsjefens råd, helt essensiell. […]

For det er noe som skurrer i et bilde der vi først stiller oss last og brast med den sanksjons- og konfrontasjonslinja overfor Russland som NATO og EU valgte etter annekteringa av Krim. At vi deretter vedtar å «tømme» Nord-Norge for hærhelikoptre og legge ned én av våre tre manøverbataljoner i daglig drift. At vi ikke gjør noe for å nærme oss det 2-prosentmålet for pengebruk på Forsvaret som vi har forpliktet oss til overfor våre allierte. Og at vi behandler forsvarsspørsmål som hvilke som helst andre spørsmål der lokalpolitiske hensyn, distriktsarbeidsplasser og lokalisering er overordnet viktig. For det er slik vi ser det. Läs artikel

A top German opposition parliamentarian accused U.S. Ambassador Richard Grenell of  “interfering” in German affairs and advocated for his expulsion from the country after the American diplomat charged that Berlin’s new budget failed to meet NATO military spending requirements.

Deutsche Welle reported that Wolfgang Kubicki, a deputy speaker in the Bundestag and vice chairman of the liberal Free Democrats Party, urged Foreign Minister Heiko Maas to punish Grenell for “interfering” in German politics by declaring him a persona non grata.

”Any U.S. diplomat who acts like a high commissioner of an occupying power must learn that our tolerance also knows its limits,” he declared. Läs artikel

2018 var ett intensivt år för Must. En osäker omvärld, ett ökat säkerhetshot och totalförsvarsutvecklingen är några faktorer som bidragit till detta. Detta framkommer i Musts årsöversikt för 2018.[…]

En förutsättning för att kunna göra bra bedömningar om hoten och sårbarheterna är att ha en väl fungerande underrättelseinhämtning och en tydlig analys av såväl gränsöverskidande hot och fenomen, som utvecklingen i omvärden och i insatsområdena.

– Under 2018 har Musts kunnat stödja förbandschefen i Mali med förvarningar om hot, vilket bidragit till att relevanta skyddsåtgärder kunnat vidtas.

Must skriver också om att de rysk-amerikanska relationerna har försämrats på ett flertal områden
under 2018.

– Utvecklingen i närområdet kommer de närmsta åren fortsatt att präglas av motsättningar mellan Ryssland och Nato och det finns idag få tecken på att aktörerna är beredda att närma sig varandra för att hantera säkerhetsutmaningarna. Läs pressmeddelande

Sjefen for Luftforsvaret mener motstanden mot nedleggelse av militære baser er ei stor verkebyll i den daglige driften. – Det er forferdelig trist og krevende å utøve lederskap i en slik situasjon, uttalte hun på Omstillingskonferansen 2019. […]

Pensjonert flaggkommandør, Jacob Børresen, har kommentert Skinnarlands uttalelse på Facebook. Han er sterkt uenig med sjefen for Luftforsvaret.

– Det er heldigvis sjelden vi er vitne til at en av Forsvarets sjefer for åpen scene uttale seg så til de grader mot bedre vitende, i et ytterst pinlig forsøk på å forsvare Regjeringens forsvarspolitiske disposisjoner, som Sjef Luftforsvaret gjør i dette forsøket på å forsvare beslutningen om å konsentrere Luftforsvarets virksomhet i Nord-Norge til Evenes, skriver Børresen.

– Sjef Luft vet meget godt at det ikke finnes noe fullgodt forsvar mot moderne avstandsleverte presisjonsvåpen. Det betyr at det for det første er viktig å spre virksomheten på flere steder, for å komplisere fiendens planlegging. I motsetning til for Hæren og Sjøforsvaret, som kan operere i lengre tid uten tilgang til base, er Luftforsvarets flybaser en integrert og uatskillelig del av «den spisse ende». Tilgang til flere flybaser i krig er derfor en nødvendig forutsetning for et minimum av utholdenhet, skriver Børresen. Läs artikel

Läs också tidigare artikel där Børresen intervjuas och tar upp frågan om flera baser.

Drygt 60 länder – däribland Sverige – har erkänt Juan Guaidó som legitim interimspresident i Venezuela. Men den internationella fackföreningsrörelsen motsätter sig utländsk inblandning i regeringsfrågan. Även LO menar att situationen förvärras av att ”stormakter försöker manövrera den politiska kartan”.[…]

Samma dag som Guaidó utropade sig till president publicerade TUCA, världsfackets regionala organisation för Nord- och Sydamerika, ett skarpt uttalande:

”Vi fördömer det ensidiga beslutet den 23 januari, av en grupp av regeringar i regionen under ledning av USA, att avfärda legitimiteten hos president Maduros regering och erkänna den självutnämnda ’provisoriska presidenten’ Juan Guaidó.” Läs artikel

Sverige blir ordförande för Internationella atomenergiorganet, IAEA.

– Det ska användas för att sätta frågan om icke-spridning av kärnvapen högt upp på den globala agendan igen, säger Margot Wallström. […]

Utrikesminister Margot Wallström (S) säger i en kommentar att IAEA har en viktig roll för fred, säkerhet och utveckling. Organet arbetar bland annat med att säkerställa att Iran följer det kärntekniska avtalet. IAEA följer också hur Nordkoreas kärnvapenprogram utvecklar sig.

– Det svenska ordförandeskapet i IAEA ska användas för att sätta frågan om icke-spridning av kärnvapen högt upp på den globala agendan igen. Det är avgörande för att skapa förutsättningar för tillit mellan länder och en hållbar fred, säger Margot Wallström. Läs artikel

Brasiliens president Jair Bolsonaro kom till Washington med förhoppning att tjusa sin amerikanske kollega och förebild Donald Trump. Och högerledarna tycktes komma väl överens.

Trump vädrade efter mötet idén om att Brasilien kan vara en kandidat till försvarsalliansen Nato. […]

Trump efterlyste också ett militärt samarbete med Brasilien och passade på att kritisera dess oroliga grannland Venezuela, som han hotade med ytterligare sanktioner. Jag har för avsikt att utse Brasilien till en viktig allierad icke-Natomedlem, eller möjligen till och med, om ni funderar på det, en möjlig Natoallierad, sade Trump.

Bolsonaro sade å sin sida att han pratat med Trump om att tillåta amerikansk militär närvaro vid gränsen mot Venezuela. Läs artikel

[…] Det er svært alvorlig at vi har en statsminister som i budsjett etter budsjett lar være å prioritere nasjonens selvstendighet og innbyggernes sikkerhet, men setter Forsvaret i samme kategori som barnehager og kulturliv. Dessverre er det grunn til å tro at også taktiske avveininger i et valgår spiller en stor rolle for de budsjettprioriteringene som regjeringen gjør. I så fall tillater regjeringspartiene seg å gamble med vår trygghet i en tid der vi opplever en voksende labil, internasjonal situasjon, der faren for stadig sterkere angrep mot våre verdier og vårt demokrati er økende. Alle våre nasjonale sikkerhetsorganer melder om at dette faktisk skjer, og at det utgjør en voksende trussel.

I stedet for å styrke vår nasjonale evne til å sikre oss mot slike trusler, ser det ut til at regjeringen har lagt seg på en linje der stadig flere militære kontingenter fra andre NATO-land skal operere på norsk territorium, både på landjorda, i luften og til havs. Det er en farlig politikk, som i noen situasjoner kan innskrenke vår selvråderett og vår nasjonale handlingsfrihet. Det er langt fra gitt at det ikke kan oppstå scenarier der det kan være divergerende hensyn mellom norske interesser og USAs stormaktstrategier. Läs artikel

Startskottet har gått för  Northern Wind.

[…] Den största deltagande enheten är den norska Brigad nord, som är förstärkt med brittiska och amerikanska styrkor och omfattar närmare 5 000 soldater och officerare. Under måndagen och tisdagen blir brigaden fulltalig i sin utgångsgruppering i Haparanda. Den norska Stridstrenbataljonen har haft en minst sagt utmanande uppgift att flytta en hel brigad från Norge till Sverige. […]

De två brigaderna genomför nu de avslutande förberedelserna och smider på sina stridsplaner inför den kommande striden som inleds under onsdagen den 20 mars. De två brigadcheferna träffades under söndagen och skakade hand inför ”slaget om östra Norrbotten”.
– Det känns fantastiskt för oss att vi får öva i vår skarpa krigsterräng och genomföra strid mot en jämbördig högteknologisk motståndare. Dessutom får vi öva i ett stort område som ger oss möjlighet att manövrera våra förband över en stor yta i svårframkomlig vinterterräng, säger överste Mats Ludvig som är chef för den svenska brigaden som är förstärkt med en finsk bataljonsstridsgrupp. Läs pressmeddelande

Det behövs en bredare kontaktyta till Norge än enbart med militärer och toppolitiker. Vi bör om möjligt intressera både medierna och de folkliga organisationerna för det moderna Finland. Dessvärre finns det ännu kvardröjande attityder i Norge, reminiscenser om ett östligt och svårbegripligt Finland. […]

Vilken är Norges roll i nordiskt militärt samarbete? Kan man också se en process på gång enligt vilken Norge gradvis närmar sig sina två grannar i militärt samarbete, trots landets alliansförpliktelser som grundande medlem i Nato? Spåren av tidigare försök att skapa ett nordiskt försvarssamarbete är inte precis uppmuntrande. När Sverige 1948–1949 var intresserat av ett samarbete med Norge och Danmark, valde dessa Nato. Man menade att neutraliteten inte hade tjänat dem väl, de ockuperades och därför föredrog de en bredare och mer muskulös allians. Den gången var ju Finland helt ute ur bilden, vi ”valde” VSB-pakten. Från senare år kan den ambitiösa Stoltenberg-utredningen nämnas. Den fick god publicitet, anammades inte som sådan, men ledde så småningom till ökad integration. […]

Norge, Sverige och Finland delar ett landområde som ur försvarssynpunkt erbjuder både djup och variation, något som kräver mångsidigt kunnande för beredskap till havs, på land och i luften. Med samlade resurser, koordinering och förtroendefull planering kan många beredskapsproblem lösas. – Även om säkerhetspolitiken knappast kommer att dryftas under vår valkampanj kan man hoppas att detta beaktas av nästa regering. Läs artikel

The Trump administration wants to make it more expensive for American allies to host U.S. military personnel in their country. It reportedly intends to ask allies to drastically increase the amount they pay for hosting U.S. forces, sparking new fears that the United States will eventually withdraw from these countries entirely. Under the so-called “cost plus 50” proposal, allies would pay for the full cost of hosting U.S. units, plus a 50 percent premium. Germany and Japan will walk the plank first. […]

The “cost plus 50” plan calls into question long-term U.S. military presence in Germany, Japan, South Korea, and elsewhere. What would it cost American allies to meet the new threshold? The Pentagon pegged the cost for overseas presence in 2019 at about $21 billion, including military pay, operations spending, and military construction. Of that total, $15 billion stems from American bases in Germany, Japan, and South Korea, who together cover about $4 billion of the costs.

Under “cost plus 50,” those payments would skyrocket — how far depends on whether the calculations include the salaries of these troops. Normally, previous cost-sharing negotiations excluded the cost of U.S. military salaries, since the United States would presumably retain the services of those personnel, no matter where they’re stationed. Läs artikel