Redaktionen

Under försvarsmaktsövningen Aurora 17 har Sverige bjudit in ett antal länder för att genomföra moment som är viktiga att kunna hantera i händelse av kris och krig. Bland annat att ta emot stöd från andra länder och att öva tillsammans. Allt i syfte att stärka den svenska militära försvarsförmågan.

– Det är en stor fördel att vi har fått hit kvalificerat motstånd utifrån. Det gör att vi exempelvis kan låta våra egna förband öva på rätt saker. Hade vi inte fått den hjälpen så hade vi själva varit tvungna använda våra egna soldater och sjömän att agera motståndare. Det gör vi i viss mån ändå men nu kan vi låta så många fler öva i sina ordinarie roller, säger Sveriges marinchef, Jens Nykvist.

USA är ett av de länder som deltar med bland annat jagaren USS Oscar Austin. Tillsammans med några ytterligare fartyg, både svenska och utländska, ska hon agera motståndare i ett antal övningsmoment. Läs pressmeddelande

Sveriges regering reagerar kraftigt på Donald Trumps tal till FN. Utrikesminister Margot Wallström (S) säger till Studio ett i P1 att talet bröt mot FN-stadgan. Statsminister Stefan Löfven (S) kallar Trumps hot mot Nordkorea för ”väldigt allvarligt”.

Brottet mot FN-stadgan ligger i och att Trump riktade ett direkt militärt hot mot Nordkorea, menar Wallström.

– Han hotade ju Nordkorea med att utplåna dem. Det gick ju en susning genom rummet naturligtvis.

På frågan om Wallström känner sig chockad av talet säger hon till Sveriges radio:

Enligt min mening skulle det varken gagna Sverige, USA eller Nato att vi gav efter för de ganska oblyga påtryckningar som gjorts och avstod från att skriva under konventionen mot kärnvapen, skriver Hans Blix…

Det är rimligt att man nu med texten i hand i Sverige låter en utredning närgånget och juri­diskt analysera både konventionen och tyngden i de invändningar som görs. Man måste samtidigt ha klart för sig att såväl konventionen som invändningarna främst är inlägg i en internationell politisk debatt…

När det gäller Sverige, slutligen, tycks USA/Nato göra ganska oblyga påtryckningar om vaga hot om nedgradering av samverkan om vi skulle ansluta oss till den nya konventionen som kräver att parterna utesluter placering av kärnvapen på sina territorier. Det kontrasterar mot att man inte tycks resa invändningar mot att parter i kärnvapenfria zoner världen över och även Island och Litauen stänger sina territorier för kärnvapen och att Norge och Danmark gör det i fredstid.

Varningarna för anslutning till konventionen kan knappast ha motiverats av oro för att konventionen skulle förplikta Sverige att inte delta i (engage) eller bistå (assistance) verksamhet som är förbjuden enligt konventionen, som att använda eller hota med kärnvapen. En nära svensk samverkan med Nato lär knappast kräva något sådant. Kanske grundas varningarna i en rädsla att konventionen skulle helt stänga för besök och transitfart av fartyg och flyg. Det är väl dock troligare att man i dessa frågor kommer att inta ungefär samma hållning som de kärnvapenfria zonerna gör.

En gång i tiden var det svensk utrikespolitik att aldrig söka andra länders garantier för svensk neutralitet. Skälet var att vi inte ville bli ställda inför oönskade krav eller villkor. Vi tycks nu stå inför en liknande frågeställning. Propåer görs om att vi som gengäld för ett fortsatt nära försvarssamarbete med USA/Nato ska göra avkall på en sedan länge etablerad oberoende svensk politik som syftar till avspänning och nedrustning.

Enligt min ­mening skulle det varken gagna Sverige, USA eller Nato att vi gav efter för sådana påtryckningar. Vi bör skriva under den nya konventionen, som främst är ett välbehövligt bidrag till att delegiti­mera kärnvapnen. Särskilt i dagens världsläge. Läs artikel

Luftvärnet övar för strid på Gotland.  Fyra amerikanska attackhelikoptrar deltar i övningen som inleddes på tisdagen.

– Vårt luftvärn ska se till att de klarar av att möta den här typen av avancerade vapensystem, säger Therése Fagerstedt, kommunikatör vid Försvarsmakten på Gotland…

Två stridgrupper deltar i övningsmomentet – 200 soldater ingår i vardera stridsgrupp. Syftet är att det svenska försvaret ska öva på luftmål och på att avvärja hot från en främmande makt.

– Ofta när vi gör den här typen av övningsmoment så gör vi det mot våra egna svenska system. Det kan vi så väl, så det här är ett ypperligt tillfälle för oss att få prova mot ett annat slags vapensystem, som vi inte är vana vid att träna mot. Läs artikel

Thomas Axelsson har bakgrund som officer (överstelöjtnant) i pansartrupperna på Södermanlands regemente P10, vid Högkvarterets operativa enhet och har genomfört Joint Service Command Staff College i England. Han arbetar för närvarande som rektor för Europaskolan i Strängnäs och är chef för Södermanlandsbataljonen vid sidan av sitt yrke…

Vad säger det om Hemvärnet?
Hemvärnet är en viktig kugge i det nationella försvaret och vi ingår i de nationella skyddsstyrkorna. Nu får vi lösa uppgifter inom det svåraste som finns; strid. Hemvärnet är mycket bättre än vad många tror, som inte har insyn i våra förmågor. Hemvärnet blir bättre dag för dag och tillförs allt mer kvalificerad utrustning. Under Aurora kommer Hemvärnet att synas eftersom stora delar av övningen sker på civil mark där vi syns.

Ett citat som passar oss bra är från andra världskriget i en tid när Storbritanniens överlevnad stod på spel; ”Ge aldrig upp – aldrig, aldrig, aldrig, aldrig, i något stort eller litet, stort eller obetydligt, ge aldrig upp förutom till övertygelser av ära och förnuft. Ge aldrig vika för våld, ge aldrig vika för fiendens till synes överlägsna makt.” – Sir Winston Churchill.

De gav inte upp, det gör inte 27:e heller! Läs artikel

Försvarsmakten i Finland samarbetar intensivt med Sveriges försvarsmakt. Försvarssamarbetet bygger på förtroende mellan länderna och siktar på att stärka säkerheten i Östersjöområdet samt Finlands och Sveriges nationella försvar…

I övningen Aurora 17 deltar armén på pluton- och kompaninivå. Målsättningen med det finsk-svenska samarbetet är att Finlands och Sveriges arméer inom några år ska kunna öva tillsammans även på bataljonnivå. Målsättningen med övningen Aurora 17 är bland annat att trupperna ska öva sig att operera tillsammans och tillämpa grundläggande stridssätt i krävande förhållanden. Övningen Aurora 17 erbjuder beväringar och personal en ytterst motiverande dubbelsidig simulatorassisterad övningsmöjlighet i internationell miljö…

Internationella övningar är ett ändamålsenligt sätt att samla erfarenhet och utveckla kompatibla tillvägagångssätt.

– Enligt min erfarenhet är det dock så att de finländska värnpliktiga klarar sig väl i vilka internationella uppgifter som helst och att de står sig väl i jämförelse med andra länder. Jag vet att min trupp är väldigt motiverad inför övningen och att beväringarna verkligen har väntat på att få delta i Aurora 17, avslutar Huhtamella som nöjd. Läs pressmeddelandet

Sveriges utrikesminister Margot Wallström sa att hon var orad över att USA kan komma att skära ned sitt bidrag till FN ytterligare när hon intervjuades av CNN:s Christiane Amanour utanför FN-skrapan i New York på måndagen…

Om avtalet med Iran när det gäller landets kärnvapenprogram som ger FN:s atomenergiorgan IAEA rätt att inspektera Irans kärnanläggningar. Ett avtal som EU var mycket engagerat i att ta fram och som USA nu hotar att riva upp:

– Vi är också oroade över att avtalet kan rivas upp. Vi har satsat år på att få tillstånd ett avtal, och Iran lever upp till det. Det är ett avtal som ökar säkerhet inte bara i regionen utan och världen…

Om läget i Östersjöområdet och de stora militärövningar som pågår på båda sidor just nu:

– Vi har sett ett väldigt provokativt beteende från en granne i vår närhet och hur Ryssland illegalt annekterade Krim. Det blev början till allt detta. Men vi ser inget omedelbart militärt hot mot Sverige. Om det händer något i Ösersjöområdet då påverkar det också oss. När det gäller vår militärövning tror vi att man ska samarbeta med andra organisationer och länder, det leder framåt. Men vi står neutrala. Läs intervjun

– Hvilken kampkraft er det unionsministeren og regjeringen sikter til. Kampkraft på kjøkkenbenken til Høyre og Frp?

Unionsminister Frank Bakke-Jensen (H) har i finnmarksavisene vært ute med en artikkel om at Høyre vil «forsvare Norge fra russegrensa og sør». Han skryter av at regjeringen overtok et sulteforet forsvar, og at de nå er i gang med opprustningen. Dette er direkte tøvprat. Faktum er at forsvaret, da perestrojkas og glasnost feide inn over Europa, i en årrekke har blitt sulteforet av håpløse politikere uansett regjering/storting, herunder Høyre, som har stemt for kutt i budsjettene til forsvaret/heimevernet siden den gang og til i dag. Forsvaret får 165 mrd, mer over en 20 års periode, men må kutte baser og stasjoner for flere ti-tall mrd.!!!. Det er bare å lese langstidsplanen for å skjønne galskapen.

Det er derfor all grunn for å spørre høyre og unionsministeren om hva de skal forsvare Norge med? Faktum er at mobiliseringshæren ble demobilisert fra det den engang var på 185.000 mann til ca. 10.000 mann, inklusiv vervede. Sjøforsvaret er lagt i bøyene, Olavsvern som ble opprettet på 50-tallet, og var en toppmoderne ubåtbase med alle fasiliteter, ble i jan 2003 underlagt Håkonsvern Orlogsstasjon, som første skritt å veien mot nedleggelse, og reelt nedlagt av en AP-regjering, men solgt av nåværende regjering og kan aldri tas tilbake, luftforsvaret nærmest utradert og blir ytterligere svekket i nord etter det hodeløse vedtaket om å nedlegge Andenes flystasjon og fjerne bell-helikoptrene fra Bardufoss, kystfortene er alle nedlagt, garnisonen i Porsanger nedlagt, samt Banak flystasjon, heimevernet er vedtatt kuttet fra 42.000 til 30.000, sjøheimevernet er vedtatt nedlagt, samt HV-11. Heimevernet har av forvirrede politikere og med god hjelp fra Politidirektoratet fått vedtatt at tennstiften til heimevernssoldatens våpen, skal samles på et sentralt lager rundt i landet. Tror man virkelig at en eventuell fiende venter, eller skal unionsministeren ringe til angriperen og be om at de utsetter angrepet til hæren er bygget opp om noen år, eller at HV-soldaten har fått fatt i tennstiften og dermed fått et funksjonelt våpen. Läs artikel

…Finland deltar med en stark insats i övningarna som Sverige är värd för. I Aurora deltar vi med trupper på flera hundra personer från samtliga försvarsgrenar, och i övningen Northern Coasts deltar vi med en avdelning på sju fartyg och ungefär 250　marinsoldater. I övningarna utvecklar vi samverkansförmågan mellan Finland och Sverige samt annan internationell militär samverkansförmåga. Övningarna ökar även våra truppers kunnande och kompetens i en multinationell miljö.

De omfattande krigsövningarna som arrangeras samtidigt på båda sidorna av Östersjön kan väcka ovisshet och även oro i olika kretsar. Övningar är dock en del av försvarsmakternas normala verksamhet. Varje land har rätt att öva på sina egna områden. Det är även tillåtet att öva i det internationella luftrummet och i det internationella havsområdet – självfallet utan att äventyra andras säkerhet eller störa andras verksamhet. Av de pågående övningarna har övningen Northern Coasts arrangerats på Östersjön årligen från och med år 2007. Zapad-övningens historia igen går tillbaka ända till tiden för kalla kriget. I enlighet med sitt namn ordnas den i de västra delarna av Ryssland med jämna mellanrum…

Finland har förbundit sig till utvecklingen av EU:s försvarssamarbete. Ur försvarsmaktens synvinkel är det dock viktigt att man då samarbetet intensifieras tar i beaktande inte bara unionens strävanden utan även medlemsländernas behov. Beslut om förbindelserna bör kunna fattas ur de utgångspunkter som berör hemlandets försvar utan att äventyra de prestationsförmågor eller resurser som behövs för det nationella försvaret. Läs talet

Riksdagen godkände i somras den första försvarsredogörelsen i Finlands historia. Enligt minister Niinistö fick Finlands försvarspolitik, som varit lite oklar, nu en riktning och linje långt in på 2020-talet.
I sitt tal betonade Niinistö vikten av att förstärka den nationella försvarsförmågan. Enligt ministerns åsikt måste det finska försvaret anpassa sig till den förändrade säkerhetssituationen. Det finns en bra grund för detta enligt Niinistö, eftersom Finland inte gick med i den allmäneuropeiska ”krishanteringshypen” under förra decenniet. ”Vi upprätthöll omodernt men målmedvetet vårt nationella försvar i fråga om värnplikt och territorialförsvar”, konstaterade Niinistö.

När den säkerhetspolitiska omgivningen förändras, måste man också satsa på beredskap. I sitt tal påminde Niinistö om att Försvarsmakten under de senaste två åren har gjort mycket för beredskapen. Som exempel nämnde Niinistö beredskapsenheterna, som har byggts upp för att avvärja hot som utvecklas snabbt. Läs talet

Försvarsminister Jussi Niinistö: Finland och Nato undertecknade HNS MOU år 2014. Hur protokollet tillämpas bestäms från fall till fall. HNS MOU är inte rättsligt bindande, men som ett allmänt intressant samförståndsprotokoll publicerades det undantagsvis, precis som statsfördragen, i Finlands författningssamlings fördragsserier. HNS MOU omfattar inga skyldigheter att bygga baser eller infrastruktur. Till exempel vid internationell utbildnings- och övningsverksamhet i Finland övar trupperna på samma övningsområden och baser som Försvarsmakten. Det värdlandsstöd som Finlands försvarsmakt och övriga myndigheter ger utländska trupper är i praktiken mycket liknande som det som ges till den egna försvarsmakten.

Finland har utvecklat sina färdigheter att agera som värdland endast i syfte att förstärka sin egen försvarsförmåga och med utgångspunkt i färdigheterna att ta emot militärt stöd i enlighet med det som fastställts i redogörelserna. Finland beslutar i alla situationer självt om landet vidtar åt gärder där man måste avtala om värdlandsstöd. Det nationella beslutsfattandet om begäran om hjälp, annan militär verksamhet eller godkännande av internationell militär övningsverksamhet i Finland sker alltid enligt den finska nationella lagstiftningen. Beslut om värdlandsstöd fattas också i varje enskilt fall. Finland beslutar självt också om innehållet i det värdlandsstöd Finland ger baserat på den nationella lagstiftningen. Läs hela svaret