Redaktionen

[…] I avsnittet om Sveriges strategiska läge i försvarsberedningens rapport heter det också att ”Finlands förmåga att möta ett väpnat angrepp är av strategisk betydelse även för Sverige”.

Hur det svenska försvarsnätverket kan se ut visas bland annat i formuleringarna om försvaret av den svenska västkusten, framför allt Göteborgs hamn:

De svenska västliga förbindelserna är viktiga för Finland i händelse av kris eller krig i vårt närområde.”

Utan Göteborgs hamn försvåras transporterna till Finland och därmed försvaret av Finland, och då äventyras också försvaret av Sverige, är den bakomliggande tanken.

Enligt rapporten är förbindelserna mellan länderna av ”existentiellt intresse för både Sverige och Finland”. Läs artikel

Försvarsberedningen i Sverige vill ha fyra nya regementen, flera värnpliktiga och en särskild brigad på omkring 5000 soldater som ska förberedas för att kunna verka i Finland vid kris eller krig. Sveriges försvar ska rustas upp så att landet vid krig klarar sig tre månader utan internationell hjälp.[…]

Om det blir en allvarlig kris så måste Sverige vara förberett på att man kan få vänta relativt länge på att få internationellt stöd. Därför måste Sverige kunna klara svåra störningar och kunna försvara sig på egen hand.

– Det militära och civila försvaret ska planera för att kunna hantera en säkerhetspolitisk kris under minst tre månader. […]

I Försvarsberedningens rapport nämns Finland som det land Sverige har det djupaste samarbetet med. Ändå behöver det här samarbetet fördjupas ytterligare och det borde bland annat vara möjligt att snabbare fatta beslut om att ge och ta emot militärt stöd.

– Det bör vidtas förberedelser för att upp till en brigad, med förstärkningsresurser, ska kunna verka i Finland, vid kris, krigsfara eller krig, sade von Sydow.[…]

I dag får försvaret 53 miljarder kronor. Det motsvarar 1 procent av bnp, och för att bygga ut försvaret borde anslagen år 2025 vara uppe i 84 miljarder kronor, det vill säga 1,6 procent av bnp. Läs  artikel

Til tross for protester fra Russland ønsker regjeringen mer nærvær av styrker fra NATO-land i Norge. Andøya og Bodø pekes ut som mottak for forsterkninger.

– Det er identifisert et økende behov for at NATO og nære allierte prioriter nærvær og forsterkning av Norge, slår regjeringen fast i forbindelse med framleggingen av revidert nasjonalbudsjett.

Bakgrunnen er et «konsept» utarbeidet av Forsvaret som beskriver hvordan Norge skal kunne ta imot forsterkninger fra allierte under en krig eller krise.

Allerede er 700 amerikanske styrker fra US Marines utplasser på Værnes i Trøndelag, noe som har ført til kraftig kritikk fra blant annet Russland og SV. Kritikerne mener praksisen er et brudd på baseerklæringen fra 1949, som sier at fremmede makter ikke skal ha baser for stridskrefter på norsk grunn i fredstid. Läs artikel

Kommenterad dagordning

1. Samarbete mellan EU och Nato

Som EU-medlem och nära partner till Nato har Sverige ett intresse av ett
välfungerande samarbete mellan dessa organisationer. Regeringen välkomnar
ett ökat samarbete för att stärka europeisk säkerhet och internationell
krishanteringsförmåga, så långt respektive organisations mandat tillåter.
Samarbetet bör fokusera på områden där det finns gemensamma intressen
och komplementaritet. Regeringen välkomnar de framsteg som
åstadkommits i samarbetet mellan EU och Nato sedan antagandet av den
gemensamma Warszawa-deklarationen 2016. EU förfogar över en bredd av
verktyg som kompletterar Natos roll, exempelvis när det gäller hybridhot,
cybersäkerhet och samhällens motståndskraft.

2. Det permanenta strukturerade samarbetet

Regeringen välkomnar att arbetet med att utveckla och fördjupa EUsamarbetet inom säkerhet och försvar fortgår, exempelvis genom den
fortsatta implementeringen av Pesco. Pesco är ett bra och konkret exempel
på ett samarbete som bidrar till att EU:s medlemsstater kan utveckla
förmågor, samordning och harmonisering samt bidra till insatser. Regeringen
avser fortsatt understryka att ett fortsatt samarbete med strategiska partners
utgör en viktig del för att stärka europeisk säkerhet och förmåga. Regeringen
stödjer den gemensamma målbilden om att utveckla militära förmågor och
ett mer handlingskraftigt EU, inklusive uppfyllande av EU:s gemensamma
ambitionsnivå. Därtill betonar regeringen fortsatt att samarbetet ska vila på
mellanstatlig basis och respektera medlemsstaternas roll i beslutsfattandet. Läs dokumentet

[…] Fyra territoriella skyttebataljoner ska alltså sättas upp enligt försvarsberedningen. Dessa ska inte som förr bemannas av personer som tas ur de kvalificerade förbanden, utan ska grundutbildas med värnpliktiga från början, för att ge underlag till rekrytering av personal. Istället ska direktutbildning för hemvärnet avskaffas, och de som i efterhand vill söka sig till hemvärnet utan att ha gjort värnplikten utestängs därmed. […]

Specifikt behövs de territoriella skyttebatalonerna för att försvara och skydda transportvägarna från Norge. Dels från Osloområdet, och dels från Trondheim, där den amerikanska marinkåren har motsvarande en tung mekaniserad brigad förplacerad i förråd.

”Försvarsberedningen konstaterar att det finns ett tydligt behov av sådana förband för skyddet av de västliga förbindelserna via västra Svealand till Osloområdet samt via Jämtlands län till Trondheim. Det finns också behov av förband för skyddet av viktiga totalförsvarsanläggningar. Försvarsberedningen föreslår därför att krigsorganisationen tillförs totalt fyra regionalt utbildade territoriella skyttebataljoner för dessa uppgifter utöver den skyttebataljon som föreslås på Gotland.”

Förbindelserna med Natolandet Norge anses alltså så viktiga för svenskt försvar att vi är beredda att avdela minst två separata bataljoner enbart för detta, utöver hemvärnet.

En territorial skyttebataljon ska alltså också sättas upp på Gotland, som därmed får tre bataljoner – en mekaniserad förstärkt bataljon, en territoriell bataljon, och en hemvärnsbataljon.

”På Gotland föreslås sammantaget att det utvecklas en allsidigt sammansatt mekaniserad enhet med luftvärn och indirekt eld. Utöver det behöver försvaret av Gotland förstärkas med territoriella förband”. Läs artikel

Tisdagen den 14 maj 2019 överlämnade Försvarsberedningen sin slutrapport Värnkraft – inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021–2025 till försvarsminister Peter Hultqvist.

I rapporten gör Försvarsberedningen en uppdaterad och fördjupad säkerhetspolitisk analys. Beredningen konstaterar att det säkerhetspolitiska läget i Europa har över tid försämrats till följd av Rysslands agerande. Utvecklingen i Asien, särskilt Kinas snabba utveckling och stärkta roll, kommer att få allt större betydelse för svensk utrikes- och säkerhetspolitik. De europeiska staterna måste axla ett större ansvar för sin egen säkerhet och för sitt försvar.

Ett väpnat angrepp mot Sverige kan inte uteslutas. Det kan inte heller uteslutas att militära maktmedel eller hot om sådana kan komma att användas mot Sverige. Totalförsvaret, inklusive det militära försvaret, ska utformas och dimensioneras för att kunna möta väpnat angrepp mot Sverige inklusive krigshandlingar på svenskt territorium.

Försvarsberedningen lämnar i rapporten bland annat förslag om en förstärkt och utökad krigsorganisation. Förändringarna syftar till att åstadkomma en bättre balans mellan ingående delar, till exempel ledning, verkansdelar och stödfunktioner, samt att skapa en bättre uthållighet genom fler förband. Läs pressmeddelande

Rapporten finns att läsa här

Försvarsberedningens omstridda rapport presenteras på tisdagen.

Trots det politiska bråket om notan så råder bred samsyn om förstärkningar av försvaret. […]

En majoritet av partierna i försvarsberedningen står bland annat bakom att försvaret ska förstärkas med en tredje mekaniserad brigad till 2025. Det finns i dag beslut om två brigader till 2020, men det är i dag bara en som är samövad. En majoritet står också bakom att antalet värnpliktiga ska fördubblas till 2025.

När det gäller flygvapnet så finns stöd för att behålla den äldre C/D versionen av stridsflygplanet Gripen längre än planerat, till in på 2030-talet. Den ska så småningom ersättas med den senaste E/F versionen.

Försvarsberedningen vill också stärka luftvärnet bland annat genom att plocka fram gamla robot 70/90 ur förråden. Det är något som ÖB Micael Bydén aviserade redan på försvarskonferensen i Sälen i januari. Även försvarets logistik behöver förstärkas, enligt försvarsberedningen.

De förstärkningar som föreslås beräknas kräva en försvarsbudget på 84 miljarder kronor 2025. Det motsvarar 1,5 procent av BNP. Med totalförsvarsdelen blir det närmare 90 miljarder och 1,6 procent av BNP. Läs artikel

Försvarsministerns tydliga försäkran om försvarssamarbetenas natur rycker undan grunden för Försvarsmaktens slutsats att militära samarbeten skulle ”starkt försämras” eller utsättas för en ”starkt negativ påverkan” om Sverige tillträder konventionen om förbud mot kärnvapen. […]

Försvarsministern bekräftar i starka och tydliga ordalag att den svenska positionen vad gäller nedrustning och icke-spridning ligger fast, liksom vår militära alliansfrihet.Detta är en viktig markering, eftersom Hultqvists kända invändningar (se nedan) mot förbudsavtalet av många debattörer tagits till intäkt för att nedrustning är omöjlig och alliansfriheten i praktiken övergivits. […]

Försvarsmakten påstår att militära samarbeten skulle ”starkt försämras” eller utsättas för en ”starkt negativ påverkan” om Sverige tillträder förbudskonventionen.Detta är svårt att förstå. Försvarsministerns tydliga försäkran om samarbetenas natur rycker undan grunden för sådana drastiska slutsatser. Läs artikel

På tisdag presenteras försvarsberedningens rapport med förslag till hur det svenska försvaret ska förstärkas.
Och under måndagseftermiddagen skrev Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet under rapporten.
Men de borgerliga väljer att inte stödja den eftersom regeringen inte velat utlova de pengar som krävs för att genomföra förslagen.

Enigheten inom försvarsberedningen, med representanter för riksdagspartierna, har fram till förra veckan varit stor om på vilket sätt det svenska försvaret borde förstärkas och att förslagen motsvarar en budget på 84 miljarder kronor 2025. Regeringspartier och de borgerliga har stått bakom förslagen och nivån, och Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet har stått bakom stora delar. Läs  artikel

– Den politiska kohandeln blir olycklig, säger Håkan Edström, militärstrategisk forskare vid Försvarshögskolan och tillägger att det förhindrar en militärstrategisk diskussion. […]

Han anser att den försvarspolitiska diskussionen i Sverige har haft fel fokus.

– Man pratar om beräkningsprinciper och om absoluta tal. Men resten då? Det här är bara Potemkinkulisser för en riktig militärstrategisk diskussion.

– Det som jag tror är viktigare än att se absoluta tal är att se hur pengarna ska användas och till vad? Ska det vara någon skillnad mellan försvarsgrenarna? Hur ska de fördelas mellan vapensystem och förband? […]

– Som jag förstår det är det Socialdemokraterna som har blivit skeptiska till att knyta försvarsbudgeten till BNP. Då blir den beroende av samhällsutvecklingen i stort. Det blir en logisk koppling till Natos beräkningsmetod med en viss procentsats av bruttonationalprodukten, säger Håkan Edström.

– Partierna som är Natovänliga kan däremot se en poäng i att koppla den svenska försvarsbudgeten till Natos beräkningsmodell. […]

– Jag skulle vilja påstå att det är naivt att tro det funnits en gemensam linje. Om det inte funnits en ideologisk skillnad då hade det inte funnits olika partier.

– De rödgröna och SD förordar en alliansfrihet. På något sätt måste den här synen få konsekvenser för den praktiska politikens utförande, säger Håkan Edström. Läs artikel