Redaktionen

​To personer er døde og seks er skadd i en eksplosjon i en jetmotor på en militærbase ved Arkhangelsk i Nord-Russland torsdag. Eksplosjonen skjedde under en test av en jetmotor med flytende drivstoff, sier Russlands forsvarsdepartement i en uttalelse gjengitt av det statlige nyhetsbyrået TASS. Det oppsto en brann etter eksplosjonen, som skjedde på et skip på basen i Severodvinsk Arkhangelsk-regionen. Det er også stasjonert atomubåter i området, men det skal ikke være registrert forhøyede strålingsverdier i området. I forrige måned ble 14 mennesker drept i en brann i en atomubåt i Barentshavet, melder NTB. Läs artikel

President Donald Trump går till våldsam attack mot sin franska kollega Emmanuel Macron. Bråket mellan de två västliga stormakterna gäller Iran – och Trump anklagar Macron för att störa USA:s politik.[…]

Trump har infört hårda ekonomiska sanktioner mot Iran och dragit sig ur det internationella avtalet om begränsning av Irans atomindustri – med motiveringen att Iran inte har gett upp sina planer på att utveckla kärnvapen.  Men flera av USA:s allierade som också skrivit på atomavtalet, bland dem Frankrike, motsätter sig Trumps försök att isolera Iran vilket frustrerar den amerikanske presidenten, skriver AFP. […]

USA och flera av arabländerna i regionen anklagar Iran för att ha attackerat fartyg i och kring det strategiskt viktiga Hormuzsundet. Regimen i Teheran avvisar anklagelserna.

USA, Storbritannien och andra länder vill dra i gång en internationell säkerhetsinsats i Persiska viken, alltså en militärstyrka som ska eskortera fartyg där. Men flera europeiska länder är skeptiska, detta för att de tror att ett sådant initiativ skulle skada försöken att förhandla fram en överenskommelse med Iran.

Också Sverige har fått en inbjudan att delta i en sådan insats, men regeringen har ännu inte gett något besked. Läs artikel

– Vi arbeider oss inn i en farlig situasjon, rett og slett, sier seniorforsker Julie Wilhelmsen i NUPI. Hun mener Norge har vært med på å terge russerne, og at sjansen for en krise i nordområdene nå er mye større enn for fem år siden.

Forsvarsminister Frank Bakke-Jensen (H) er bekymret. Russland har varslet at de i neste uke vil ha en storstilt militær øvelse i fire områder like utenfor norskekysten.

– Vi har over tid sett en utvikling der Russland opptrer stadig mer selvhevdende i våre nærområder. Norge ser med bekymring på dette, sa forsvarsministeren, som mener Norge tar mange hensyn og forsøker å være en god nabo som vil skape tillit.

Men ifølge seniorforsker Julie Wilhelmsen ved Norsk utenrikspolitisk institutt (NUPI) har Bakke-Jensen og norske myndigheter selv vært med på å skape situasjonen de nå bekymrer seg over. Det faktum at Norge i stadig større grad har lagt til rette for amerikansk militær tilstedeværelse i nordområdene, har bidratt til eskalering, mener hun. På den måten ser vi et samhandlingsmønster, sier Wilhelmsen, og det ligner mer og mer på den dynamikken som utspant seg under den kalde krigen.

– Dette dreier seg ikke om Norge, men om Norge som Nato i nord. Norge blir bondefanget av ideen om at vi er nødt til å gjøre hva enn USA ber oss om å gjøre, fordi vi aldri vil kunne forsvare oss alene.

– På den måten bidrar Norge til en utvikling russerne frykter. Det er den amerikanske militærmakten russerne ikke vil ha nærmere sine grenser. […]

– Norske myndigheter sier at de senere års endringer i norsk politikk er små og forutsigbare. Men russerne ser dem som brudd med den tidligere norske linjen, som var til nettopp for å markere at Norge ikke skulle være en utskytningsrampe for amerikansk aggresjon mot Sovjetunion. Läs artikel

Russland har annonsert en stor maritim øvelse utenfor Nordland og Troms 14. til 17. august. Og da er det naturlig å sammenligne norske og russiske politiske reaksjoner på hverandres øvelser, og ikke minst hva er den sikkerhetspolitiske hensikten med denne russiske øvelsen. […]

Når Norge mottar noen hundre amerikanske soldater på Værnes tordner russerne om militær aggresjon, provokasjon og en endret sikkerhetspolitisk situasjon i nordområdene som kan få alvorlig konsekvenser. I forbindelse med den kommende russiske øvelsen – som ikke bare er stor og omfattende, men foregår langt inne i vårt og NATOs område – er noen norske reaksjoner som følger: «Norge ser med bekymring på dette og følger nøye med på den ventede russiske øvelsen», sier forsvarsminister Frank Bakke-Jensen. Dette er en ganske standard norsk reaksjon. Videre følger han opp med nok et standard utsagn. «Norge vektlegger forutsigbarhet og tilbakeholdenhet i planlegging og gjennomføring av nasjonale og allierte militære øving og trening», og følger opp med en mild kritikk: «Vi kan ikke se at Russland tar de samme hensyn». Så legger Bakke-Jensen til: «Vi ser heller ikke rent militære grunner til at den ventede russiske øvingsaktiviteten må gjennomføres i nettopp disse farvannene så langt vest og i nærheten av Norge». […]

Den kommende russiskeøvelsen er derfor en utprøving, trening og derav forbedring av angrepsplanene for å avskjære amerikanske forsyninger til Europa. Rent militærtaktisk spiller de russiske maritime styrkene som seiler fra St Petersburg og Kaliningrad en maritime NATO styrke som skal forsvare forsyningslinjene over Atlanteren. Snart vil vi se en massiv styrkeprojisering ut fra Murmansk området for å nedkjempe de simulerte NATO-styrkene. For øyeblikket spilles det en forutgående overvåkning og måloppdatering på begge sider der blant annet ubåtene er utplassert tidligere. I tillegg er det naturligvis viktig å vise militær styrke og troverdighet overfor omverden, ikke minst overfor NATO og Norge. Läs artikel

Prime Minister Scott Morrison has indicated Australia will join a multinational peacekeeping force to protect freedom of navigation in the Gulf, but at this stage he has not indicated what form Australian participation might take.[…]

Options include sending a warship or warships to join peacekeeping patrols under American command, or stationing surveillance aircraft in the region to monitor ship movements through the Strait of Hormuz. The operative words in the above paragraph are “American command”.

Any peacekeeping mission might be presented as a multinational exercise, but in effect the preponderance of American power, including an aircraft carrier battle group, means Americans would be in command. In the Iraq invasion of 2003, Australians operated under broad American oversight, as did the British at considerable cost to Prime Minister Tony Blair’s reputation.

This is not an argument against Australian involvement in protecting a vital sea lane through which passes one-third of the world’s seaborne tradeable oil every day. Rather, it is to make the case for extreme caution.

Morrison and his team need to ask themselves whether there is a risk of being drawn into an American exercise in regime change in Iran. What might be the limits on Australia’s involvement should hostilities broke out in the Gulf? What would be the rules of engagement? What might be an exit strategy? Läs artikel

Jag fäster mig vid Raimo Jakolas inlägg i SLA den 30/7 2019, där han går rakt på sak och konstaterar att båda parter, USA och Ryssland, har ”missilrobotar mot mark-, sjö- och luftmål som effektivt kan bekämpa våra fasta och rörliga mål ner till fordonsstorlek”. Ett starkt skäl för omstrukturering av vårt duellförsvar som kan slås ut på kortare tid än förre ÖB Sverker Göranssons enveckasförsvar. […]

Jakola väljer att undersöka defensivt försvar och anvisar medel för detta mot stormakternas anfallsrobotar som 15 minuter efter avfyring kan nå mål på svenskt territorium. Indirekt defensivt försvar med blandning av jägartrupp och gärna pansrade förband med beväpning, som Jakola föreslår, kan bli starkt krigsavhållande. […]

USA/Nato har sin styrka på Atlanten och på den europeiska kontinenten och Ryssland sin i västra Ryssland och på Kola.

I kampen mellan de stora giganterna ska Sverige inte delta vare sig med förberedelser i form av övningar eller med värdlandsavtal. Det är ett svek mot svenska folket. Vad är lösningen? Politiskt kan den ensidiga svenska solidaritetsförklaringen tas bort liksom värdlandsavtalet. Läs artikel

It is the press service of the Russian Northern Fleet that Wednesday evening informsabout the movement of the Bal (NATO name SSC-3 or Styx) coastal missile system from its permanent deployment location out to the Sredny Peninsula on the coast to the Barents Sea.

Sredny Peninsula is the smaller peninsula between the Pechenga Bay and Rybachny (Fisher) Peninsula, a northwestern appendix to the Kola Peninsula. On blue-sky days, the coast of the Sredny Peninsula is visible from Vardø, the Norwegian town known for housing the Globus radar system operated by the country’s intelligence service. The radars has long been a thorn in the side of Russia’s security relations to Norway.

In May, spokeswoman Maria Zakharova with the Foreign Ministry in Moscow said straight forward that Russia would take counter measures as a new and more modern radar currently is under construction in Vardø. Läs artikel

Bygget innefattar bland annat fem landningsplattformar, ett kommandotorn, en väderstation och en tankningsstation.

Allan Widman, försvarspolitisk talesperson för Liberalerna

– Vi är positiva till det, men den behöver inte i alla delar vara militär. Det finns flygplan inom kustbevakningen som också är en potentiell resurs vid en sådan insats. […]

Mikael Oscarsson, försvarspolitisk talesperson för Kristdemokraterna

– Vi vill att Sverige, precis som Danmark har signalerat, ska bidra till en säkerhetsstyrka. Det är väldigt viktigt att det blir gjort.

Varför är det viktigt att genomföra den här insatsen?

– Sverige är en väldigt exportberoende nation och 90 procent av vår export går via handelsfartyg. Så det är av svenskt, europeiskt och internationellt intresse att en av världens viktigaste transportleder hålls öppen. Skulle det bli stopp där får det väldigt ödesdigra konsekvenser för hela världsekonomin.[…]

Läs mer

For øjeblikket drøfter den danske regering muligheden for at deltage i en fælles militær oprustning i Den Persiske Golf sammen med England og USA.

Man overvejer at sende et dansk krigsskib til Golfen for at beskytte den internationale trafik gennem Hormuzstrædet, hvor der for nylig er blevet opbragt et britisk skib, efter at England havde opbragt et iransk skib ved Gibraltar.

Begge dele er et led i den stadig voksende konflikt mellem USA og Iran efter Trumps opsigelse af den internationale aftale med Iran om handel for atomkontrol.[…]

Og hvad kommer alt dette så Grønland ved?

Ifølge National Research Councils rapport fra 2012, bestilt af det amerikanske Senat, ’Making Sense of Ballistic Missile Defense’, fremgår det, at især mulige raketangreb på USA fra Iran og Nordkorea var baggrunden for ønsket om den daværende udbygning af det amerikanske missilskjold.

Det fremgår ligeledes, at mens angreb fra Nordkorea ikke vil passere Grønland, fordi de kommer fra den anden side af kloden, vil det modsatte gøre sig gældende for raketter sendt mod USA fra Iran. Hvis ikke det lykkes USA at skyde disse ned, inden de forlader radardækningen fra de amerikanske baser i Aserbajdsjan og England, vil det være op til radaren over Grønland at sørge for målretningen af ”det tredje skud”, som det hedder i rapporten. Sidste chance, hvis også det mislykkes, er skud radarstyret fra Maine, USA. […]

Dette krævede særlige udbygninger af de radarer, som allerede fandtes. Derfor anbefalede rapporten det amerikanske Senat at afsætte penge til at opgradere radarsystemerne på en række baser.

Det er præcis, hvad der er sket på Thule Air Base gennem den seneste række år. Dette kom først frem for nogle år siden i et amerikansk tv-interview med den øverstkommanderende officer på Thulebasen.[…]

Hvis det mest ulykkelige derfor skulle ske, nemlig at konflikten mellem USA og Iran udvikler sig til en regulær krig, kan vi risikere, at Grønland vil blive en aktiv del af slagmarken, som i dag hverken begrænser sig til jorden, himlen eller havet, men nu også inddrager rummet over os alle. Läs artikel

​Tyskland vil ikke være med i en USA-ledet marinestyrke i Persiabukta, men vil heller la EU-observatører overvåke skipstrafikken der. – Men det vil nok ganske sikkert ta noe tid å overbevise EU om dette, sier Tysklands utenriksminister Heiko Maas ifølge NTB. Maas understreker at det er snakk om en observatørstyrke, ikke en væpnet eskorte av skip slik USA har bedt sine allierte om å bidra til. Den tyske regjeringen har tidligere gjort det klart at den ikke støtter opp om president Donald Trumps harde linje overfor Iran, men slår ring rundt atomavtalen som USA trakk seg fra i 2018. Storbritannia sier derimot at de vil være med på en USA-ledet styrke som skal vokte skip på ferden gjennom Hormuzstredet. Läs artikel