Redaktionen

Estlands planer på att övervaka gränsen mot Ryssland effektivare har drabbats av ett ordentligt bakslag. Enligt den nya regeringen är de planerade tekniska lösningarna ett slöseri med resurser.

De nybyggda delarna av Estlands gräns mot Ryssland består av ett långt gränsstaket med kameraövervakning.

Jag eskorteras längs med staketet på den väg som utgör nästan halva den tio meter breda gränszonen där det är förbjudet att röra sig.

– Oj, tänker jag, tio meter är betydligt mindre än den upp till tre kilometer breda gränszonen mellan Finland och Ryssland.

Den här platsen där jag nu går är den samma som Estland visar upp åt dignitärer på besök. Till exempel Nato-länders ministrar och ambassadörer som är intresserade av hur östgränsen ser ut.

Estland har åtminstone hittills haft planer att bygga ut hela östgränsen med ett elektroniskt övervakat gränsstaket med både kameror och drönare. Men nu har Estlands regering tänkt om. Det är helt enkelt för dyrt med heltäckande elektronisk övervakning. […]

– Gränssäkerhet handlar ju inte om att vi är rädda för ryska pansarvagnar eller säkerhetsagenter, säger Järvelill. Det enda som oroar oss är om smugglarligorna får fotfäste här. Läs artikel

[…] Sverige, ett av de länder som engagerat sig mest och kunnigast mot kärnvapenspridningen, har nu beslutat att inte skriva under den FN-konvention som man var med om att rösta fram 2017. Sveriges humanitära röst har tystnat, hörs det uppgivet från civilsamhället.

Regeringen följer därmed utredaren Lars-Erik Lundins förslag att inte ansluta sig: konventionen var för otydlig, bl a i kontrollen av efterlevnaden. Därtill, gissar han, skulle en anslutning minska utrymmet för nedrustning och försämra svensk expertkompetens. Det mest troliga är tvärtom!

En anslutning skulle också uppfattas ”som en grundläggande kritik av den strategiska doktrin som omfattas av nästan alla Sveriges grannar och samarbetspartner i Europa och Nordamerika i Nato”. Det är där skon klämmer: Natos doktrin bygger ju på kärnvapenanvändning.

Till denna kritik anslöt sig Försvarsmakten i sitt mest Natoanpassade yttrande hittills (”Sveriges deltagande i pågående operationer…samt i utveckling av materiel… skulle starkt försämras”) liksom en rad försvarsanknutna organisationer. […]

DN har kallat Lundin ”nedrustningsexpert”. Detta är just vad han inte är – utan en erfaren förhandlingsdiplomat kring europeisk säkerhetspolitik. En viktig skillnad.

FörsvarsministerPeter Hultqvist har inte heller gillat konventionen: ”Att rubba våra internationella samarbeten vore skadligt för Sveriges säkerhet” (DN 28/6) – han avser Nato och USA. Däremot har han skarpt gått emot Försvarsmakten: Sverige har ingen operativ planering med Nato (DN 8/5).

Regeringen har för dagen stängt dörren. Men tar inte stöd av Lundins och ÖB:s kopplingar till Nato. Man hänvisar bara till konventionens oklarheter ”i sin nuvarande form”. En majoritet (de borgerliga och SD) skulle ju också stoppa en anslutning, Nato-anslutningen går före.

Men det är för tidigt att ge upp för de 80 procent svenskar som 2018 ville att Sverige skulle ansluta sig. Man ska minnas att många motsatte sig ickespridningsavtalet 1968 och konventionerna mot landminor 1997 och klustervapen 2008. I samtliga fall anslöt sig Sverige. Läs artikel

The British-flagged Stena Impero tanker, seized last Friday in the strait of Hormuz, was at last notice held in the Iranian port of Bandar Abbas. But the ship of state known as HMS Britain is heading into uncharted waters, in the hands of an unreliable captain. […]

The case of the Stena Impero is, of course, just the latest element of the broader US-Iran confrontation dragging others in. Germany’s foreign minister, Heiko Maas, warned Iran that the vessel’s seizure had contributed to an “escalation spiral” that could lead to war. But this spiral was initiated by the US, which chose to walk away from the nuclear deal, the JCPOA, by which Tehran was abiding, and Washington has done everything it can to destroy Iran’s economy – largely it seems from Donald Trump’s urge to erase Barack Obama’s legacy. Tehran regards the impounding of the British tanker as a straightforward tit-for-tat response to the seizure of an Iranian oil tanker by Royal Marines two weeks ago; it came a day after a court in Gibraltar extended that vessel’s detention for another month.

Britain says it acted at Gibraltar’s request, over an alleged breach of EU sanctions on Syria. But the legal case is far from clear, to put it mildly, and US pressure is understood to have played a key role. The US national security adviser, John Bolton, who has long sought regime change in Tehran, exulted in the capture on Twitter. Add in the plentiful historical reasons for Iran to distrust the UK, and its anger that Europe has not mitigated the effects of US “maximum pressure”, and the scene was set for the Stena Impero’s seizure. Läs artikel

NATO reformering, i form av ändrad inriktning samt reducering av försvarsbudgetar och förband, från mitten av 1990-talet intill skrivande stund samt nästan dubblering av medlemsländer och en 1/3 ökning av landarea som skall försvaras har möjligen försvagat alliansens förmåga att trovärdigt upprätthålla den s.k. artikel 5 i NATO stadgan. Det vill säga ett angrepp på en medlemsstat utgör ett angrepp på samtliga medlemsstater. Det innebär även, att likt Sverige måste NATO höja sin förmåga till väpnad strid. Dock kommer troligtvis effekterna av en ev. förmågehöjning inte märkas förrän om 10-20 år från den tidpunkt det påbörjas. […]

For several months rumors have been claiming that Saab and Sweden will be (or already are) a partner in the British Team Tempest for a new ‘sixth generation’ fighter. For UK, Sweden in essence remains one of two European country with a serious aviation industry that still isn’t tied to the competing Franco-German project (the other being Italy), and would thus represent a rare opportunity for burden sharing. […]

Den svenska regeringen har beslutat att inleda ett samarbete med Storbritannien för att utveckla ett nytt stridsflyg. Försvarsminister Peter Hultqvist (S) välkomnar samarbetet. Hur spelet och turerna i regeringen har gått fram till att avtalet slöts är okänt men det är uppenbart att den klassiska, mer industriellt inriktade, socialdemokratin fått större genomslag.

– Det kan handla om att vi utvecklar nuvarande plan, det kan handla om ett nytt plan, det kan handla om att vi på olika sätt hjälper varandra med teknologier, säger Hultqvist till SVT Nyheter. […]

Avtalets utformning är även det en återgång till mer klassisk socialdemokratisk funktionsorienterad industripolitik. Utveckingsuppdraget är brett formulerat vilket borgar för sidopatent som även kan utvecklas för den civila sektorn. Läs artikel

Carl Bildt 21 juli Tweet:

The legalities of the UK seizure of a tanker heading for Syria with oil from Iran intrigues me. One refers to EU sanctions against Syria, but Iran is not a member of EU. And EU as a principle doesn’t impose its sanctions on others. That’s what the US does.

Financial Times 21 juli:

The historic Joint Comprehensive Plan of Action, the nuclear agreement signed with Iran in 2015, was arguably the culmination of a decade-long European diplomatic effort. But the US withdrew from it in May 2018, reimposing sanctions on Tehran and denying the EU sovereignty in its own foreign policy in the process.