Norges försvarsminister avslöjar vad som också skulle bli Finlands livlina i kriget, iltalehti.fi

Google-översatt

Ryssland har återgått till sin militärdoktrin från kalla kriget, där man skulle försöka kontrollera Nordnorge och en stor del av finska Lappland i en krigs- eller krissituation. Så tänker norrmännen.

– Och de skulle försöka klippa av kommunikationskablarna mellan USA och Europa, tillägger Norges försvarsminister Bjørn Arild Gram .[…]

Att stärka livlinan i de norra havsområdena gäller även Finland och Sverige. Förstärkningar till trupperna skulle föras till Norge med fartyg och flyg. Därifrån skulle resan fortsätta för att försvara Finland, om Ryssland skulle hota finnarna med militärt våld.

– Som NATO-medlemmar behöver Finland och Sverige förstärkningar från väst till öst. Transportförbindelser och infrastruktur blir mycket viktiga frågor inom de nordiska länderna, bedömer Gram. Den norske försvarsministern bekräftar att det är möjligt att inrätta ett nytt – åtminstone lägre nivå – Nato-högkvarter i Norden. […]

Finlands försvarsminister Antti Kaikkonen bekräftar att diskussionen om ledningsstrukturerna har inletts. Personalfrågor är en del av det, enligt Kaikkonen.

– Och ja, den här diskussionen pågår mellan de nordiska länderna.

– Frågan är inte bara upp till Finland eller Sverige eller Norge att avgöra. Lösningarna görs på hela förbundsnivå och de är förstås väldigt centrala för förbundet, tillägger han.

Kaikkonen nämner Norfolk och högkvarteret för Natos nordeuropeiska styrkor i Brunssum, Holland, som viktiga platser och högkvarter för Finland.

– Nato har en ganska etablerad ledningsstruktur. I norra Europa körs det från Brunssum. Å andra sidan är också Norfolks roll central. Norge hör också till den. I inledningsskedet kommer vi troligen att integrera utifrån dessa nuvarande strukturer. Sedan måste Nato titta på vad som är den lämpligaste ledningsstrukturen i norra Europa, reflekterar Kaikkonen. Läs artikel

U.S aircraft flew Norwegian airspace on surveillance mission outside Russia’s nuclear sub bases, thebarentsobserver.com

Norway’s reassurance policy towards Russia has for the most followed a practice that allied intelligence missions to airspace outside the Kola Peninsula should not take off, land, or fly over Norwegian airspace. On Wednesday, a U.S. Air Force plane was indeed inside Norwegian airspace, both before and after the flight aimed to monitor Russia’s military forces from above the eastern Barents Sea. […]

Spokesperson with the Norwegian Air Force, Lieutenant colonel Eivind Byre, confirms to the Barents Observer that there was joint training in the air earlier in the day.

“It was training with American and Norwegian aircraft over Norwegian airspace today. What the Americans did after the training, in international airspace, is something we can’t answer for,” Lt. Col. Byre said. He declined to comment more in detail on the KC-135’s return flight over mainland Norway, as seen on FlightRadar24. Läs artikel

 

Draft government proposal on Finland’s accession to NATO sent out for comments, valtioneuvosto.fi

[…] In the draft government proposal, the working group assesses the relationship between the North Atlantic Treaty and Finland’s Constitution. The working group concludes that the North Atlantic Treaty would not be a problem for Finland’s sovereignty and participation in international cooperation and that Finland’s accession to the Treaty would not constitute a significant transfer of competence to an international organisation. Therefore, Parliament could make the decision to adopt the Treaty by a simple majority vote.

The working group is of the opinion that Finland’s accession to the North Atlantic Treaty would not affect the decision-making procedure concerning Finland’s foreign and security policy, the obligation to participate in national defence or the position of the President of the Republic as the Commander-in-Chief of the Defence Forces.

Current legislation allows Finland to accede to the North Atlantic Treaty and to the Agreement on the status of the North Atlantic Treaty Organization, National Representatives and International Staff, and the resulting obligations do not require any immediate amendments to national legislation. Any subsequent legislative measures related to Finland’s NATO membership may be implemented by separate statutes.

The working group assessed the key effects of Finland’s accession to the North Atlantic Treaty especially from the perspectives of foreign policy, security policy and defence policy. In addition, the working group identified economic effects and human resources effects of membership. The details of these effects will be specified once Finland becomes a member of NATO.

As a member of NATO, Finland must accede to other NATO agreements within 12 months of the deposit of Finland’s instrument of accession. These agreements concern the status of troops, security of information, and protection of information in the defence sector. Separate government proposals on Finland’s accession to these agreements will be later submitted for Parliament’s approval.

The working group drafting the government proposal had representatives from the Office of the President of the Republic, the Prime Minister’s Office, the Ministry for Foreign Affairs, the Ministry of Justice, the Ministry of the Interior, the Ministry of Defence, the Ministry of Finance, the Ministry of Transport and Communications, and the Finnish Transport and Communications Agency (Traficom). Läs dokumentet

Ryssland återvänder till det ukrainska spannmålsavtalet, svenska.yle.fi

Ryssland drog sig ur avtalet under helgen men har efter förhandlingar meddelat att man fortsätter som förut.

Avtalet syftar till att lindra den globala livsmedelskrisen som uppstod efter Rysslands invasion av Ukraina. Rysslands försvarsministerium uppger att man fått skriftliga garantier av Ukraina att de inte kommer att använda spannmålskorridoren i Svarta havet för att lansera militära operationer mot Ryssland.

Turkiets president President Tayyip Erdoğan uppgav tidigare att man fått information från Ryssland att spannmålstransporterna kommer att återupptas från och med lunchtid på onsdagen. Läs artikel

 

Veckans citat

”Sverige förstärker styrkorna i norr, men soldaterna ska inte strida som tidigare. De blir en del i en geopolitisk hotspot: den 130 mil långa finsk-ryska gränsen.”

Sveriges radio 2 november

Kärnvapen och permanenta baser inte uteslutna säger ÖB

Utgivarna

”Sverige bör inte inledningsvis motsätta sig kärnvapen på svensk mark.”

Det säger Försvarsmaktens överbefälhavare Micael Bydén på en pressträff den 1 november i samband med att hans militärstrategiska  rapport om försvarets uppbyggnad, som tagits fram på uppdrag av regeringen, publicerades. (se kommentar tidigare på den här sajten)

Rapporten ger rekommendationer om hur Sverige bör agera när landet blir en del av försvarsalliansen Nato.

Till exempel vill Försvarsmakten få mandat att genomföra gemensam försvarsplanering och ingå i det för Nato gemensamma luft- och robotförsvaret. Dessutom tycker Försvarsmakten att Sverige ska gå med i Nato utan förbehåll.

Som statsminister förklarade Magdalena Anderson den 1 maj i år att Sverige inte skulle ha kärnvapen på sitt territorium och inte heller tillåta permanenta baser för utländska styrkor vid ett Nato-medlemskap.

Detta budskap kom dock att motsägas då samma regering lämnade sin avsiktsförklaring till Nato om svenskt medlemskap, ett så kallat Letter of Intent den 5 juli. I brevet gjorde regeringen inga sådana förbehåll utan lämnade frågorna om baser och kärnvapen öppna. Regeringen skrev i brevet att man skulle tillmötesgå alla Natos krav. (se kommentar)

ÖB har tagit på sig att ge det svar som förra regeringen inte ville meddela svenska folket, nämligen att öppna för möjligheten att placera kärnvapen på svenskt territorium och att inte heller avvisa permanenta baser. ÖB tycker det är en dålig idé att från början ställa villkor.

Läs mer

President Niinistö talade till Nordiska rådet: Det är kyligare än under kalla kriget – också därför är nordisk samhörighet viktig, svenska.yle.fi

[…] President Niinistö talade också om det värdefulla nordiska varumärket. Nästan allt som kommer från Norden anses vara gott, konstaterade Niinistö.

– Ett område som ingår i det nordiska fältet är freden. Vi ska inte förlora den delen av vårt varumärke, sa presidenten.

Han talade allvarligt om bruket av kärnvapen. Det skulle innebära slutet för oss alla, sa Niinistö.

På frågor om eventuella kärnvapen i Finland i anslutning till Natomedlemskapet svarade Niinistö försiktigt. Vi ansluter oss till Nato på den organisationens villkor. Frågan om kärnvapen är för tidigt ställd, ansåg han.

Men hur ska vi klara oss utan ett krig med Ryssland, frågades det från den gröna gruppen. President Niinistö betonade beslutsamhet, också mot eventuella hybridangrepp och oklara händelser som ser ut som påverkningsförsök.

– Alla medborgare är försvarare av sitt land. Då är det viktigt att också vara observant på alla ovanliga händelser. Medborgarnas aktivitet när det gäller att anmäla till exempel drönare är viktig för myndigheterna, sa presidenten. Läs artikel

China’s biggest heavy-lift carrier sails into Kola Bay, thebarentsobserver.com

The 255 meter long ”Xin Guang Hua” has delivered a key industrial module for the LNG Construction Center in Belokamenka. Chinese construction yards continue cooperation with Russia in the Arctic, a company representative underlines. […]

The LNG Construction Center in Belokamenka is key component in the Arctic LNG 2 project. It will be the world’s first facility for “mass production” of natural gas liquefaction trains on gravity-based structures. Three gravity-based structures are under construction on site. The first is 95 percent ready, Oborin claims.

About 200 of the structure’s 500 subsystems are reportedly ready for testing and the testing phase will continue until April 2023. After that, the structure will be towed out of the Kola Bay and towards the Ob Bay and site for the Arctic LNG 2 project. Läs artikel

Forsvarssjefen fikk krigskorset for å pågripe Taliban-leder: Var egentlig en uskyldig murer, inyheter.no

Det som ble fremstilt som en stor suksess i 2007, og som var en av to operasjoner som utløste dekorasjon av krigskorset med sverd til Kristoffersen, var likevel en fiasko. De norske spesialstyrkene, som Kristoffersen ledet, arresterte feil afghaner. Det som skulle vært en Taliban-leder, var en afghansk murer som befant seg på feil sted til feil tid.

VG dokumenterer at både det amerikanske forsvaret, det afghanske forsvaret, norsk etterretning og den norske ambassaden Kabul ble gjort kjent med at feil mann var arrestasjonen.

Amerikanerne kom ut med en rapport allerede dagen som fastslo dette. Denne rapporten var tilgjengelig for alle Nato- og Isaf-styrker, inkludert de norske.

Er det derfor troverdig når Eirik Kristoffersen avviser at han på noe tidspunkt har fått vite dette? Arrestasjonen er viet god plass i Eirik Kristoffersens bestselger «Jegerånden» som kom i 2020, altså 13 år etter hendelsen og like lenge etter at det var kjent at det han påsto ikke var riktig.

I bokens hans er operasjonen fremstilt som en stor suksess, også hans bror Frode var med. Kristoffersen selv beskriver resultatet av operasjonen på følgende måte i «Jegerånden», som er solgt i 52.000 eksemplarer:

«Effekten av aksjonen og arrestasjonen var umiddelbar blant de lokale. Det var selvsagt fortsatt sympatisører igjen, men det var én leder mindre igjen i dalen».

Kristoffersen skriver videre: «Uansett om han ble sittende i fengsel eller satt fri, var han nå kompromittert. Han ville mest sannsynlig aldri kunne fungere som Taliban-leder igjen».

Men mannen de tok med seg liknet ikke engang på han skulle ta. Det ble raskt konstatert av afghansk og amerikansk etterretning.

Det er fra krigslogger avslørt av Wikileaks i 2010 at VG har hentet opplysningene. Men det er trolig at avisen har fått tips fra noen av de mange nordmenn som fikk informasjonen i dagene etter. Kristoffersen forteller at han aldri har sett disse krigsloggene før VG viste dem til ham. Han fikk aldri beskjeden om at de hadde tatt feil mann, forklarer han.

Krigskorset har trolig vært en viktig del av Kristoffersen lynkarriere til toppen av Forsvaret. Han ble forsvarssjef i en alder av 51 år. Läs artikel

Bygg Forsvaret – styrk verneplikta! nordnorskdebatt.no

Bjarne Rohde, fylkesleiar i Troms og Finnmark SV

Frå fleire hald har det komme bekymring for personellsituasjonen i Forsvaret; spesialistar sluttar mykje tidlegare enn Forsvaret ønsker, det trengst meir teknisk personell, befal og offiserar, og Heimevernet bør bli større. Det einaste som kan erstatte styrking av verneplikta er ei heilprofesjonalisering av Forsvaret. Det bør verken folk eller Forsvaret sjølv ønske seg.

Grunnlaget for å løyse fleire av utfordringane i Forsvaret er å styrke verneplikta. Den såkalla “styrkebrønnen” må vera tilstrekkeleg djup, og med nok friskt vatn for å sikre all slags personell i Forsvaret. Reservistar, særleg i Heimevernet, har også ein betydeleg sivil kompetanse som Forsvaret og beredskapen i Noreg har bruk for, noko som vil bli borte med ein heilprofesjonell styrke. Läs artikel

Stora utvecklingsbehov för det civila försvaret mot 2030, msb.se

[…] Arbete med integrering i Nato måste intensifieras

Den 16 maj 2022 fattade regeringen beslut om att ansöka om medlemskap i Nato. MSB konstaterar att ett svenskt Nato-medlemskap innebär stora förändringar för det civila försvarets fortsatta utveckling och underliggande planeringsåtgärder. Även om denna redovisning i huvudsak omfattar år 2024 och framåt vill MSB betona att anpassningen till följd av ett medlemskap i Nato måste påbörjas snarast. Natos resiliensarbete och dess sju krav på förmåga18 för att stärka civil motståndskraft (NATO Baseline Requirements for National Resilience) är redan idag en central utgångspunkt i den svenska civila beredskapsplaneringen. Därmed utgör de ett viktigt ingångsvärde i arbetet med skydd av samhällsviktig verksamhet tillsammans med de sju sektorer19 som pekas ut inom ramen för EU:s s.k. NIS[1]direktiv20 om åtgärder för att skapa och bibehålla en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela EU. Vid ett Nato-medlemskap skärps dock uppföljningen av Sveriges efterlevnad av kraven på förmåga, varför dessa sömlöst måste omhändertas i den nya beredskapsstrukturen och i den process för civil beredskapsplanering som är under utveckling. […]

Värdlandsstöd måste omhändertas samlat

Sveriges samarbetsavtal med Nato om värdlandsstöd från 2014 innebär att ansvariga aktörer ska planera för att både ta emot och ge omfattande militärt och civilt stöd. Det kan handla om civilt stöd vid mottagande av militär trupp med tillhörande tung utrustning och fordon, men också om civilt stöd, exempelvis försörjning av kritiska insatsvaror, materiel, lagerhållning och insatspersonal. Vid ett svenskt medlemskap behöver ansvariga myndigheter vidta ytterligare anpassningar till Natos krav för värdlandsstöd. Förmågan till värdlandsstöd övas kontinuerligt och det kommer finnas förväntningar att Sverige deltar med både militära och civila resurser samt att övningar genomförs i Sverige. Samtidigt kommer militärt och civilt stöd från EU samt bilateralt dito till Sverige under höjd beredskap och krig vara fortsatt aktuellt. MSB bedömer därför att värdlandsstödsfrågan fortsatt måste omhändertas samlat med MSB som nationell samordnande myndighet, i samverkan med civilområdesansvariga länsstyrelser, Försvarsmakten och berörda beredskaps[1]myndigheter. […]

Deltagande i Natos planeringsprocesser

Vid ett medlemskap deltar Sverige fullt ut i Natos försvarsplaneringsprocess (NATO Defence Planning Process) inklusive den civila resiliensplaneringen (Resilience Planning and Review Cycle). Skarpa målsättningar på militär sida omfattar därmed även civila dimensioner som behöver omhändertas av ansvariga aktörer inom beredskapssystemet. Samtidigt stärks uppföljningen och dialogen med Nato även på civil sida, med utveckling av civila resiliensmål utifrån gemensamma riktlinjer och förmågekriterier. Dessa omfattar en bredd av sektorer såsom energi, transporter, hälso- och sjukvård, elektroniska kommunikationer och räddningstjänst. Läs rapporten

Stridsutbildning på Nordkalotten – året om, forsvarsmakten.se

Det säkerhetspolitiska intresset för Arktis fortsätter att öka vilket förstärker Nordkalottens militärstrategiska värde. Försvarsmaktens vinterenhet har därför sedan flera år tillbaka haft en allt starkare efterfrågan på vinterstridskurser av våra internationella samarbetspartners. Nu växer också intresset för att verka på Nordkalotten under barmarksförhållanden.– Om vi någon gång måste komma hit med vår enhet kommer vi att vara mer förberedda för att vi vet hur terrängen är och hur man agerar i den, säger Devin Nolen, kursdeltagare från Nederländerna. Läs pressmeddelande