Redaktionen

Den 16 november kan riksdagen besluta om en ändring i grundlagen som kan få stora konsekvenser för den journalistiska granskningen av Sveriges deltagande i internationella samarbeten som Nato, EU och FN. I förlängningen hotas alla medborgares rätt till information och själva demokratin.

Lagförslaget handlar om utlandsspioneri, men riskerar att få en återhållande effekt på visselblåsare och andra viktiga källor för granskande journalister. Journalisterna själva och de medier de arbetar för skulle också kunna känna sig tvingade att välja att inte publicera viktig information för allmänheten.

Lagförslaget lades fram av en enmansutredning redan 2017, efter en beställning av den dåvarande socialdemokratiska regeringen. Den påföljande lagrådsremissen resulterade senare i en proposition i slutet av förra året av den dåvarande regeringskoalitionen med Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

En grundlagsändring ska röstas igenom i riksdagen två gånger under två olika mandatperioder. I april röstade alla riksdagspartier utom Liberalerna och Vänsterpartiet för den föreslagna lagändringen.

Om lagändringen nästa vecka röstas igenom en andra gång skulle det allvarligt begränsa yttrandefriheten. Då införs ett nytt yttrandefrihetsbrott inom ett område där insynen är som viktigast, vid internationella insatser av Sverige. Läs artikel

French President Emmanuel Macron has officially declared the end of the Barkhane anti-terrorism mission in Mali after the last French soldiers left the West African country in August.

After the nine-year mission, France will continue its involvement in the Sahel but will change its strategy, Macron said on Wednesday in Toulon in the south of France.

France wants to focus on temporary missions based on a broad partnership instead of missions without a time frame, he said.

Tensions in Mali had led to the end of the Barkhane mission. Läs artikel

Sent ska vi syndare vakna. På onsdag förväntas riksdagen rösta igenom en grundlagsändring som innebär betydande försvagningar av yttrandefrihetsgrundlagen och tryckfrihetsgrundlagen. Eftersom det är en grundlagsändring krävs två riksdagsbeslut med val emellan och riksdagen röstade ja första gången redan i våras. Något som rimligen borde väckt debatt redan då, i alla fall från oss som jobbar inom media, men den kritiken har i stort sett uteblivit tills nu, i elfte timmen.

Den nya lagen om utlandsspioneri möjliggör fängelsestraff på upp till åtta år för de som röjer hemligstämplade uppgifter vilka kan skada Sveriges relationer med andra stater eller mellanstatliga organisationer. Det betyder att anskaffar- och meddelarfriheten vid behov kan upphävas och att både journalister och deras uppgiftslämnare kan dömas. Med andra ord får makthavarna ett kraftfullt vapen för att tysta den fria journalistiken.

Alla remissinstanser inom medievärlden – som Publicistklubben, Svt, Journalistförbundet, Tidningsutgivarna och Myndigheten för press, radio och tv – har liksom Integritetsskyddsmyndigheten varit kritiska. Fyra chefredaktörer på Bonniers skriver i sitt gemensamma remissvar att lagförslaget påminner om de inskränkningar i tryckfriheten som infördes efter nazisternas maktövertagande 1933. Senaste tiden har kritik sent omsider även formulerats mer offentligt, på dagstidningarnas opinionssidor. ”Galet – ska nya lagen gå under radarn?” löd exempelvis rubriken till Stina Oscarsons debattinlägg i Svenska Dagbladet i onsdags. Och ”Granskande journalistik riskerar att bli olaglig” var överskriften för Dagens nyheters ledare i torsdags. Läs artikel

– Det är fortsatt den moderata linjen långsiktigt, säger han till journalister efter EU-nämndens sammanträde på fredagen.

Det blev uppståndelse för en tid sedan när ÖB rekommenderade att Sverige inte skulle ha några förbehåll i anslutningsprocessen för Natomedlemskap, det vill säga att man inte skulle deklarera att man inte vill att kärnvapen stationeras i Sverige.

Statsminister Ulf Kristersson (M) anslöt sig till samma hållning när Finlands statsminister Sanna Marin sade samma sak. […]

– Det går ju inte att ändra det faktum att vi har lämnat in en ansökan som just nu processas, och den lämnades in utan förbehåll. I och med att vi har gjort det, så blir det väldigt märkligt om vi ska ta upp en parallell diskussion. Jag tror att vi ska hålla oss till vad som faktiskt står i den här ansökan, säger Billström. Processen att bli medlem i Nato måste först slutföras, innan Sverige kan komma med ensidiga deklarationer av samma typ som Danmark och Norge, framhåller han.

– Ingen annan stat har kommit med en ansökan som har innehållit några förbehåll. Vi har inte för avsikt att göra på något annat sätt heller från Sverige. Lagt kort ligger, säger Tobias Billström.

Men väl inne, är regeringens hållning den samma som förra regeringens, att vi ska göra som Danmark och Norge, enligt utrikesministern. Läs artikel

[…] What is the added value of the Action Plan on Military Mobility 2.0?

The Action Plan aims to ensure the swift and seamless movement of military troops and their equipment – at short notice and at large scale – enabling them to react quickly to emerging threats at our external borders and beyond.

It broadens the scope of Military Mobility and defines new areas for further actions, addressing the threats and challenges stemming from the new security environment after Russia’s aggression against Ukraine. […]

A Structured Dialogue between EU and NATO staff on military mobility is already in place to ensure a coherent approach and synergies between the EU and NATO. The new Action Plan will further strengthen and intensify EU-NATO cooperation on military mobility. For instance, we will work closely with NATO on the fuel supply chain requirements for military transport.

Cooperation is based on the principles of openness, transparency, reciprocity, and inclusiveness. It will ensure a stronger and more credible European pillar in NATO. Läs artikel

Speaking at a joint news conference with Swedish Prime Minister Ulf Kristersson in the Turkish capital Ankara, Erdoğan said his country is pleased that the new Swedish government said it will comply with the tripartite memorandum signed in Madrid.

”Sweden wants NATO membership for its own security, and Türkiye wants to see a Sweden that supports the alleviation of Ankara’s security concerns,” he added.

PKK, its Syrian branch YPG, the Gülenist Terror Group (FETÖ) and the DHKP-C terrorist groups ”must be prevented from exploiting Sweden’s democratic environment,” he also said, noting that PKK terrorists should not be allowed to protest with their organization’s rags in Sweden. It is ”important” that members of FETO, the group behind the 2016 defeated coup in Türkiye, are extradited from Sweden, the president said, urging for more action on the matter.

Kristersson, for his part, said his country will ”fully implement the tripartite memorandum” signed in June between Sweden, Türkiye and Finland.

Stockholm understands that Ankara is engaging in a fight against the PKK terrorist group and wants to help with that fight, the prime minister said, underlining that he had a ”positive” meeting with Erdoğan.

”We will take great steps toward the end of this year and at the beginning of next year, especially in the field of anti-terror legislation,” he said, adding that his country will take any threat against Sweden and Türkiye ”seriously.” Läs artikel

Sverige bör bli en permanent bas för Nato-styrkor, enligt ÖB. Det kan få stora konsekvenser för svensk lagstiftning eftersom styrkorna i så fall omfattas av separata rättssystem med egen militärpolis och domstol på svensk mark.

Men dokument visar hur den förra regeringen väntade i flera månader med att analysera avtalens konsekvenser. När de väl beslutat om en utredning – ägnades tre av fem månader till att utse en jurist som nu måste göra analysen på rekordtid.

Vänsterpartiets utrikespolitiska talesperson Håkan Svenneling är kritisk mot den korta tiden för utredningen, han beskriver det som helt orimligt.

– Det är ju ungefär så lång tid som kafferasten för en utredning normalt sett är, säger han.

Skulden lägger han på den tidigare regeringen.

– Det är slarvigt av den förra regeringen. Jag tycker det borde ha skötts mycket, mycket bättre. Men det tycker jag generellt om hela den här processen, säger han. Läs artikel

Türkiye and Sweden have agreed to expand bilateral ties and increase the trade volume to $5 billion in the coming period as the latter is seeking the Turkish parliament’s approval to enter NATO, Trend reports citing Daily News.

Swedish Prime Minister Ulf Kristersson completed his two-day trip to Türkiye, his first visit to a non-European Union country since he came to power a couple of weeks ago. He met President Recep Tayyip Erdogan and held a joint press conference following talks in the Turkish presidential compound late on Nov. 8.

The Swedish premier has informed that his delegation included some prominent Swedish businessmen in a sign that shows his government’s willingness to further improve the bilateral ties in all fields. Läs artikel

[…] Eller gjentar historien fra 2009 seg, da det til slutt bare var Tyrkia som var mot at Danmarks statsminister Anders Fogh Rasmussen skulle bli Natos nye generalsekretær?

Da var problemet et helt annet under de hemmelige forhandlingene enn det offentligheten trodde. […]

Våren 2009 skulle Nato velge ny generalsekretær. Bare Tyrkia protesterte mot å støtte Danmarks daværende statsminister Anders Fogh Rasmussen. Da trodde mange at de muslimske tyrkerne først og fremst krevde at Fogh Rasmussen måtte unnskylde Muhammed-tegningene i Jyllands-Posten.

Det gjorde aldri Rasmussen. Dessuten var ikke tegningene problemet, sa kilder som hadde deltatt i de hemmelige forhandlingene senere. Tyrkerne stilte derimot ultimatum om at den kurdiske TV-kanalen Roj, som sendte fra lokaler like ved Tivoli i København, måtte stenges. Plutselig løste det seg likevel. Danmark fikk sin generalsekretær i Nato. Roj TV fikk fortsette, selv om Tyrkia hadde krevd kanalen stengt i flere år. De ga seg, fordi dansk politi ikke hadde funnet koblinger til terror.

Men Tyrkia ga seg ikke. Et drøyt år etter at Fogh Rasmussen var blitt Nato-sjef, kom danskene frem til at tyrkerne hadde hatt rett hele tiden. «Nå heter det at Roj TV har brutt dansk lov ved å fremme virksomheten til en gruppe som har til hensikt å begå terrorhandlinger», skrev Aftenposten i 2011.

Et tålmodig Tyrkia vant i København byrett. En mediebedrift ble anklaget for terrorvirksomhet av myndighetene i et skandinavisk land. Kanalen ble koblet til finansiering fra PKK, som også skal ha påvirket det redaksjonelle innholdet.

Kanskje har Erdogan med seg denne erfaringen i møtet med Kristersson i dag, og foreslår et columbi egg som utsetter utfordringene med antall «kurdiske terrorister»?

PS: I går kveld kom en pressmelding fra det svenske forsvarsdepartementet. Tyrkia var ikke nevnt, men forsvarsminister Pål Jonson gir Erdogan inn med teskje at Sverige spiller på lag mot terrorisme: Natos nasjonale fond for å bekjempe terrorisme får 10 millioner kroner. Det er «ett led i Sveriges ansträngningar att bekämpa terrorism och vår ansökan att bli medlem i Nato». Läs artikel