Redaktionen

President Sauli Niinistö talade på morgonen på försvarskursens öppning. Han tog upp världsläget, Finlands Natoprocess och möjligheterna till fred i Ukraina. […]

Vissa har redan velat bestämma hur vår Natoprofil ska se ut, sa Niinistö, och hänvisade bland annat till diskussionen om att placera kärnvapnen i Finland. Niinistö sa det är klart att kärnvapen är en viktig del av Natos styrka, men att vi nu ska koncentrera oss på medlemsprocessen.

– Vår profil som Natomedlem kommer att formas naturligt i sinom tid.

Han försäkrade ändå att Finland inte planerar att förvara kärnvapen på sitt territorium. Ingen har heller erbjudit oss något sådant, sa han. Ett kärnvapenkrig går inte att vinna, och därför ska man inte föra ett sådant, citerade Niinistö ett uttalande från FN:s säkerhetsråd, och påminde om att Nato har kärnvapen bara i förebyggande syfte. […]

På en presskonferens efter talet fick presidenten en fråga om Sveriges kursändring när det kommer till kurderna. Han svarade att han inte vet vilka kontakter Sverige har haft med kurdorganisationerna.

När det gäller Finland sa han att det har funnits en felaktig uppfattning om att Finland skulle ha slutat bistå de kurdiska organisationerna. Finland inte har stött de kurdiska organisationerna direkt tidigare heller, men Finland bistår kurderna via internationella hjälporganisationer, och det kommer att fortsätta, sa Niinistö.

Om kriget i Ukraina sa president Sauli Niinistö att han inte ser några tecken på att någondera parten vill ge efter.

– Ukraina har all rätt och alla de rätta orsakerna att försvara sig. Ryssland har ingen rätt, och inga orsaker, att anfalla.

Det är bara Ukraina som kan besluta om hur landet ska fortsätta försvara sig, och Finland kommer att fortsätta stödja Ukraina tillsammans med det internationella samfundet, försäkrade Niinistö. Presidenten sa ändå att det är farligt om diskussioner om krig blir vardag, och inte diskussioner om fred. Fred är ett så viktigt mål att det är viktigt att försöka upprätthålla kontakter också till Moskva, precis som Tyskland och Frankrike har försökt göra, sa han. På presskonferensen efter talet betonade han att det inte handlar om att samarbeta med Moskva. utan om att upprätthålla en kontakt. Läs artikel

Googleöversatt

[…] Som medlem i Nato får vi ytterligare säkerhet från både alliansens gemensamma avskräckning och gemensamma försvar. Som medlem deltar Finland i utvecklingen av båda. Det är viktigt att förstå att kärnvapen är en integrerad del av Natos avskräckning. Vi har säkert fortfarande mycket att lära om kärnvapenavskräckningens natur, vi deltar bara i diskussionerna om det som medlemmar. Men det är klart att för Nato är kärnvapen just ett sätt att förebygga, inte ett mål i sig. Jag påminner er om vad alla permanenta medlemmar i FN:s säkerhetsråd sa tillsammans i början av detta år: ett kärnvapenkrig kan inte vinnas och ett bör aldrig utkämpas.

Tal om kärnvapen har snabbt blivit vardag de senaste dagarna, även här i Finland. Jag anser att detta är en farlig utveckling. Låt oss uttrycka det tydligt: ​​även om vi inte i förväg ställer några begränsningar för vårt Nato-medlemskap, har Finland absolut ingen avsikt att föra kärnvapen till sin mark. Och jag har inte sett några tecken på att någon har erbjudit oss dem.

Rysslands anfallskrig i Ukraina har tvingat oss att anpassa oss till en ny verklighet. Vi lever i krigstid i Europa. Tyvärr finns det inget slut i sikte nu. Ukraina har all rätt och alla rätta skäl att försvara sig. Ryssland har inga rätta och enda felaktiga skäl att attackera. Än så länge finns det inga tecken på att någon av dem är redo att överge sina egna utgångspunkter.

Finlands ståndpunkt är tydlig. Det är inte för utomstående att diktera villkor för Ukraina, som kämpar för sin egen territoriella integritet, inom sina egna internationellt erkända gränser. Beslutet att fortsätta försvaret är Ukrainas, och endast Ukrainas. Som en del av den västerländska gemenskapen kommer Finland att fortsätta sitt stöd till Ukraina och det ukrainska folket så länge det behövs.

Det finns fortfarande en fara i hur krigssamtal har blivit vardagligt det senaste året. Man får inte glömma att varje dag som krig utkämpas betyder människors död. Krigets fortsättning ger ingen varaktig säkerhet för någon. Bara fred kan göra det.

Även i dessa tider måste man kunna och våga prata om fred. Det handlar inte på något sätt om eftergift mot en angripare som uppenbart bryter mot internationell lag. Inte från blå ögon, inte från mjukhet, inte från naivitet. Inte på grund av vår egen brist på beredskap. Men om det faktum att målet i slutändan måste vara att uppnå fred, att sluta döda. Det är där alla krig till slut slutar.

Förutsättningarna för fred behöver kännas på andra håll än på krigsfronten. Utrymme för dessa fredssamtal skapas genom diplomati. Av denna anledning har jag välkomnat Frankrikes president Macrons och Tysklands förbundskansler Scholz ansträngningar att upprätthålla en dialog, eller åtminstone möjligheten till det, även med Moskva. Fred är ett så viktigt mål att vi inte bör spara några ansträngningar för att uppnå det. Det är värt att arbeta för fred, även om det visar sig vara meningslöst. Det är också det nationella försvaret. Läs talet

[…] Vektingen av to komponenter har variert over tid, men tosporstankegangen har vært nærmest forbløffende bestandig, heter det. Norge tilnærmer seg Russland som «en storpolitisk aktør» og et «naboland». Som en «trussel fra øst» på den ene side, mens man på den andre side ser til de «bilaterale samarbeidsforbindelser». Trusselen og samarbeidet har vært møtt med «fornuft og følelser» og «frykt og forventning». Sikkerhetspolitisk har Norge fulgt en linje av balanse mellom «avskrekking og beroligelse», som blant annet har tatt form gjennom «integrasjon og avskjerming» i det vestlige alliansesamarbeidet. […]

Sentralt stod Nato-medlemskapet som var kombinert med selvpålagte restriksjoner på militær aktivitet på norsk territorium. Ti år senere, i 1976, ble dobbeltheten også en uttalt politisk målsetting, da Forsvarsdepartementet slo fast at Norges arbeid for fortsatt avspenning i de nordlige havområder fordret et «behov for å balansere mellom avskrekking og beroligelse» Norges uttalte strategiske hovedlinje. Selv om ordene som sådan ikke har vært i brukt – eller vært like mye brukt – i over 70 år, synes de fleste enige om at en variant av den såkalt doble politikken ovenfor naboen i øst har forekommet i hele perioden. […]

Norge fortsetter å kalibrere avskrekking selv om departementet kaller det noen annet enn beroligelse, som for eksempel «dialog» eller «stabiliserende tiltak». Antakelig er det dette også Huitfeldt viser til, når hun uttaler at «[i] perioder med økt behov for avskrekking, kan det være enda større behov for beroligelse». Det er i Norges interesse at egne og allierte militære disposisjoner ikke blir misforstått i Kreml, utløser uintendert eskalering eller rokker ved stabiliteten i nord. […]

Selv om både Norge og resten av Europa utvilsomt har erkjent at i tilfellet Putins Russland må makt møtes med motmakt, er det ikke i noen småstats interesse å la maktpolitikken råde alene. «Beroligelse» i den andre balansegangen har vært en bred kategori, som også har omfattet ideer som felles spilleregler i internasjonal politikk. Igjen er det tvingende nødvendig å tydeliggjøre hva vi viser til, også innenfor den enkelte kategori i den enkelte balansegang. Läs artikel

Traditionally neutral Switzerland on Thursday banned Germany from sending to Ukraine any Swiss-made munitions used by anti-aircraft guns Berlin wants to dispatch to the war-torn country.

“There is no reason to reply favourably to the German request to transmit Swiss military equipment to Ukraine,” Economic Affairs Minister Guy Parmelin explained in a letter to German Defence Minister Christine Lambrecht.

Berlin wants to send Ukraine 12,400 pieces of Swiss-made ammunition to be used by German Gepard self-propelled anti-aircraft guns that Kyiv has requested to shoot down cruise missiles and drones used by Russian invasion forces.

“The equality of treatment deriving from the law of neutrality does not allow Switzerland to approve a request to send military equipment of Swiss origin to Ukraine while this country is involved in an international armed conflict,” Parmelin said. On Wednesday, Switzerland agreed to provide $100 million in aid to Ukraine to help provide drinking water and rehabilitate damaged energy infrastructure as winter approaches. Läs artikel

Sverige är helt enkelt tvunget att ge turkarna någonting, säger den tidigare utrikesministern Pär Stenbäck (SFP) i en kommentar till gårdagens svenska kursändring. Om det här är tillräckligt för att stoppa ytterligare turkiska krav kan han inte svara på.

I det så kallade samförståndsavtalet mellan Turkiet, Finland och Sverige står det klar att Finland och Sverige inte ska stödja de kurdiska organisationerna PYD och YPG. PYD som är den syriska grenen av kurdiska PKK som också EU klassar som terroristorganisation. YPG är den väpnade grenen av PYD.

Däremot står det inte att Finland och Sverige behöver ta avstånd från de två kurdorganisationerna. Den nya svenska regeringen valde i går att trappa upp språkbruket och att ta avstånd från PYD och YPG. […]

Något behov för den finländska regeringen att trappa upp retoriken ser inte Pär Stenbäck. Finland behöver inte göra det eftersom Turkiet inte är ute efter några större eftergifter från Finlands sida.

– Turkiet är nöjdare med Finland eftersom det finns färre kurder här och det har inte förekommit hårda protester mot den turkiska regimen här som det har förekommit i Sverige, bedömer Stenbäck. Läs artikel

[…] Jag tycker vi ska bygga ett starkt försvar, missförstå mig inte. Men det är inte dessa herrar som ska bygga det. Dessa Nato-gubbar kommer föra in oss i en röra av åtaganden och priset kommer vara vår egen förmåga att ta försvarspolitiska beslut. Vi tappar vårt självbestämmande. Lägg därtill att det snart blir brottsligt att granska. Det borde uppröra vilken ”vän av ordning” som helst.[…]

Vi har alltså inom kort tagit det största beslut som jag någonsin varit med om, och vi medborgare har inte fått säga vårt. Det är ett tydligt demokratiskt underskott. Och blir ännu tydligare när man ser hur de, likt bilförsäljare och kvacksalvare börjar ”ändra i dealen”. Och både vänstern och den breda medelklassen säger ingenting. För det handlar ju numera om ont mot gott. Man är så förblindad av vad som sker i Ukraina att man släpper in räven i hönshuset. Läs artikel

Mellan den 24 april och 11 maj 2023 genomförs övningen Aurora 23. Med ett deltagarantal på över 26 000 personer från armén, marinen, flygvapnet, hemvärnet och militära enheter från ytterligare 14 länder är övningen en av de största i Sverige på många år.
Försvarsmakten har skiftat fokus från internationella insatser till ett nationellt försvar, något som kommer att märkas tydligt under Aurora 23. Övningen kommer att synas över hela landet, främst i södra Sverige och på Gotland. Stridsmomenten genomförs i huvudsak på Försvarsmaktens övnings- och skjutfält, men de deltagande förbanden kommer också att befinna sig på andra platser i samhället.
Syftet med Aurora 23 är att höja Försvarsmaktens samlade förmåga att möta ett väpnat angrepp mot Sverige och att tillsammans med andra kunna bidra till stabilitet i närområdet, säger överstelöjtnant Henrik Larsson, planeringschef för övningen. […]

– Under Aurora 23 får vi tillfälle att öva hela kedjan från beredskapshöjning med mobilisering till att ta emot tredje part för värdlandsstöd, och slutligen genomföra offensiva anfall på marken, i luften och till sjöss. Det vi kommer att lära oss är av högsta vikt kopplat till försvaret av Sverige, säger Henrik Larsson. Läs artikel

The brand new Rapid Dragon is a highly potent weapon system that can launch a swarm of cruise missiles from a standard military transport plane. The United States, with NATO members, will for the first time exercise this strike capability inside the Arctic Circle over the Norwegian Sea, sometime from November 9 to 11.

The exercise area west of Andøya and Tromsø in Northern Norway is about 150 kilometers long and 100 kilometers wide.

From this part of the Norwegian Sea, the distance to the homeports for Russia’s nuclear submarines on the Kola Peninsula is some 650 kilometers. In February, just days before Moscow’s onslaught on Ukraine, a Northern Fleet frigate tested a Tsirkon hypersonic cruise missile near Norway’s Bear Island in the Barents Sea as part of a larger strategic nuclear missile drill.  […]

An advantage of the new weapon system is that the United States could rapidly provide massive strike capability to any NATO member by using the existing fleet of transport planes. Such planes, like the Hercules, can operate from landing runways as short as 900 meters.

There are several tens of such runways in northern Scandinavia, airports that can deploy the planes in case military air bases with longer runways are attacked by an adversary. […]

Andøya air base is by the Norwegian Government earmarked for receiving allied forces in case of crisis or war. The air base is on the coast to the exercise area and is today home to the country’s fleet of P-3 Orion maritime surveillance aircraft, to be phased out as six new P-8 Poseidon will be deployed to Evenes air base. […]

The Norwegian Armed Forces have over the last years boosted training with other NATO forces inside the Arctic Circle, including joint fighter jets training with American bombers, warship navigation at sea, and army forces exercises together with the two neighboring coming members of NATO; Sweden and Finland. Läs artikel