Tidligere forsvarssjef Sverre Diesen ber om mer droner og langtrekkende våpen, abcnyheter.no

Tidligere forsvarssjef, general Sverre Diesen, går hardt ut i Aftenposten hvor han i klare ordelag argumenterer for hvorfor han mener dagens forsvar er feildimensjonert.

I stedet for å kjøpe nye stridsvogner, slik regjeringen har prioritert, tar Diesen til orde for å satse på droner og langtrekkende rakettvåpen, som krigen i Ukraina har illustrert betydningen av. Han stiller seg også kritisk til at regjeringen overprøvde forsvarssjefens klare militære råd. […]

Professor og forskningsleder Tormod Heier ved Stabsskolen ved Forsvarets høgskole, har lest Diesens argumentasjon, som også er utdypet i den nye boken «Krig, konflikt og militærmakt – forsvar i en endret verden».

– Jeg mener Diesen har et poeng. Men han går for fort fram fordi han hopper bukk over et tidløst dilemma. Og det er følgende: Dersom Forsvaret satser på styrker som ikke har stridsvogner, kan det bli vanskelig å gjenvinne territoriell kontroll i områder der russiske panserstyrker har bitt seg fast. Dette er fordi ildkraften og panserbeskyttelsen, som kommer fra stridsvognene, kan bli utslagsgivende for at norske soldater skal kunne frigjøre områder som russerne har bitt seg fast i med blant annet artilleri og panserstyrker, forklarer Heier til ABC Nyheter. Läs artikel

Czechs ratify defense treaty with US that makes it easier to deploy US troops in Czech territory, apnews.com

The Czech Republic on Wednesday completed the ratification of a defense treaty with the United States that deepens military cooperation and makes it easier to deploy U.S. troops in Czech territory.

Czech Prime Minister Petr Fiala’s signature was the final step in the ratification process of the Defense Cooperation Agreement, which had been endorsed by both houses of Parliament in July and by President Petr Pavel on Aug 1. The document sets a legal framework for possible deployment of U.S. troops in the country at a time of Russian aggression against Ukraine.

Czech Defense Minister Jana Cernochova signed the treaty together with U.S. Defense Secretary Lloyd Austin in Washington, D.C. on May 23. The U.S. has similar agreements with 24 other NATO members, including Poland, Slovakia, Hungary, Lithuania, Latvia, Estonia, Romania and Bulgaria that form the eastern flank of the alliance. Any deployment of U.S. forces would still need approval by the Czech government and Parliament. Läs artikel

Läs även kommentar på den här sajten om avtal mellan USA och de nordiska länderna.

Avskaffandet av allmän värnplikt var ett stort misstag, corren.se

Erik Grönberg

Det är ju lovvärt att Liberala ungdomsförbundet månar om Försvarsmaktens personalförsörjning. Problemet är bara att man inte tar hänsyn till hur stort behovet faktiskt är. Vår armé består i dag grovt räknat av två (2) brigader. Ett invasionsförsvar värt namnet består snarare av 20–25 brigader, så som det såg ut under Kalla kriget. Detta är också storleksordningen av Ukrainas armé när kriget bröt ut, så vi kan se relevansen av denna siffra. Notera då att Ukraina trots detta har behövt snabbutbilda ännu fler soldater som inte haft några soldatkunskaper från början.

Höjda löner och bättre förmåner för våra yrkessoldater är definitivt behövligt, men även med dessa åtgärder kommer vi aldrig att kunna fylla upp 20–25 brigader med yrkessoldater. Allmän värnplikt är alltså nödvändig.

En yrkesarmé är heller inte något att sträva efter. Yrkesarméer riskerar att bli politiskt snedfördelade och är det som används som politiska maktmedel och militärkupper av mindre demokratiska krafter. En värnpliktsarmé däremot är folkligt förankrad; den består ju av våra egna familjemedlemmar. En nation där majoriteten av befolkningen har goda soldatfärdigheter är dessutom inte attraktiv för en angripare. Jag pratar inte om kanonmat här, utan soldater med gedigen utbildning och utrustning. Läs artikel

Slut på kriget genom förhandlingar

Legitimt självförsvar och strävan efter en rättvis och varaktig fred står inte i motsättning till varandra. Här nedan ett förslag till förhandlingar om kriget i Ukraina.

Artikeln har nyligen återgivits av Deutsche Wirtschaftsnachrichten efter tidigare publicering i schweiziska tidningen Zeitgeschehen im Fokus. Dess författare är Peter Brandt, professor i historia vid Fernuniversität, Hagen, son till före detta förbundskanslern Willy Brandt; Hajo Funke, professor emeritus i statsvetenskap vid Freie Universität, Berlin; Harald Kujat, pensionerad general, tidigare generalinspektör för tyska Bundeswehr, ordförande för Nato/Rysslandsrådet och generalstabschefernas Nato/Ukraina-kommission samt som ordförande i Natos militärutskott den högst rankade Nato-generalen; Horst Teltschik, professor och nära förtrogen till förre förbundskanslern Helmut Kohl, mellan 1999 och 2008 chef för Säkerhetskonferensen i München.

*

Sedan det ryska angreppskriget inleddes den 24 februari 2022 för Ukraina ett legitimt försvarskrig, som handlar om statens överlevnad och om landets nationella oavhängighet och säkerhet. Detta konstaterande gäller oavsett vilken demokratisk och rättsstatlig standard och vilken konstitutionell realitet som råder där och även oavsett krigets mycket komplicerade förhistoria och dess likaså komplicerade världspolitiska sammanhang.

Det väpnade självförsvarets legitimitet enligt artikel 51 i Förenta nationernas stadga fritar emellertid inte regeringen i Kiev och de stater som stöder den från förpliktelsen, inte minst gentemot det egna folket, att uppträda med förnuft, att inte låta våldet och förödelsen spridas och att med politiska medel främja en rättvis och varaktig fred. Också under kriget – och i synnerhet då – får man inte ge avkall på de ständiga bemödandena om att nå en diplomatisk lösning.

Läs mer

Russia-led alliance holds military drills in Belarus, near the borders of NATO countries, ctvnews.ca

More than 2,000 troops from a Russia-led security alliance opened military exercises Friday in parts of Belarus near the borders of NATO countries.

The exercises of the Collective Security Treaty Organization include troops from Russia, Belarus, Kyrgyzstan, Kazakhstan and Tajikistan. Armenia is also a member of the CSTO but did not send any of its forces; in January, Armenia said it would not host CSTO drills this year amid tense relations with Russia.

Belarus’ defence ministry said the exercises, which are to last through Wednesday, are to prepare for joint operations, including responses to a nuclear accident.

The exercises are taking place in three western Belarus regions that border NATO members Poland and Lithuania. Polish Foreign Minister Zbigniew Rau said the purpose of the military exercises was to destabilize the region. Läs artikel

Vi sier nei til amerikanske baser på norsk jord, facebook

Ivar Johansen, Administratör för Nei til amerikanske baser på norsk jord sedan 13 oktober 2021
Vi sier nei til amerikanske baser på norsk jord. Ved å gi amerikanerne baser i Norge bidrar vi til styrkeoppbygging og militær rivalisering i våre nærområder. Dette reduserer vår trygghet og handlefrihet. Amerikanske baser øker den militære spenningen, i strid med det som var formålet med baseerklæringen og reservasjonen mot atomvåpen. Vår interesse er å opprettholde lavest mulig spenning i nordområdene. Baseavtalen gjør det motsatte.
Dette er baser som gjør norske lokalsamfunn til terror og bombemål. Basene, tropper og utstyr kan amerikanerne bruke for krigsoperasjoner i andre land.
Norge skal ikke delta i out-of-area-operasjoner i utlandet.
Gruppa er nøytral i forhold til partier og organisasjoner.
Denne gruppa har et definert, avgrenset, tema: Nei til amerikanske baser på norsk jord. Läs inlägget

NATO Naval Drill in Baltic Sea to Focus on Repelling Russian Attack, gcaptain.com

– Major naval drills about to start in the Baltic Sea involving some 30 ships and more than 3,000 Western service members will for the first time practice how to respond to a Russian assault in the region, Germany’s navy chief said on Friday.

“We are sending a clear message of vigilance to Russia: Not on our watch,” Vice-Admiral Jan Christian Kaack told reporters in Berlin. “Credible deterrence must include the ability to attack.”

The two-week Northern Coasts exercise, set to start Sep 9, will see troops from all NATO countries on the Baltic Sea, plus soon-to-be member Sweden and non-Baltic allies the U.S., Canada, the Netherlands, Belgium and France, train side by side. They will practice amphibious operations and strikes from sea to land.

The U.S. navy will send the Mesa Verde into the drills, Kaack said, a ship of more than 200 meters (656 ft) length, designed to transport and land some 800 marines in an amphibious assault. Läs artikel

Sveriges säkerhet har blivit politikernas nya trumfkort, altinget.se

Ulrika Hyllert, ordförande i Sveriges Journalistförbund

Regeringen vill begränsa demonstrationsfriheten för att skydda Sveriges säkerhet. Det är bara ett i raden på exempel där våra demokratiska principer får stå tillbaka på grund av hoten mot Sveriges säkerhet. Och att ändra ordningslagen för att minska terrorhotet är en kortsiktig lösning som riskerar att på sikt öppna upp för större ingrepp i vår yttrandefrihet.

Sveriges säkerhet har blivit politikernas nya trumfkort. De fyller det själva med innehåll. Politikerna har förbjudit utlandsspioneri och därmed begränsat möjligheterna för journalister att rapportera om Sveriges försvarssamarbeten med andra länder – för Sveriges säkerhet. Politikerna vill kunna dra in sändningstillstånd för medieföretag – för Sveriges säkerhet. Politikerna vill stoppa personer från att bränna koranen, inte för att det är olagligt eller bör vara förbjudet, utan för att det ökar risken för terrordåd; för Sveriges säkerhet. Läs artikel

Veckans citat

”20 Gripenplan till Ukraina skulle innebära att Sveriges stridsflyg minskar med en femtedel. Därför har regeringen motsatt sig det. Planen kan inte avvaras nu, med ett storkrig i Europa. Men efter Zelenskyjs besök uppstod i förra veckan samsyn över den politiska blockgränsen om att ändå utreda förutsättningarna. En rad frågor måste klaras ut.

Hur mycket sinkas den pågående uppbyggnaden av det svenska luftförsvaret? Gripen har utländska komponenter, ger ursprungsländerna sitt godkännande? Frågan är också hur service av planen ska ske – kan svenska tekniker arbeta i ett krigförande land?”

Mikael Holmström , DN 30 augusti

Varför kuppen i Niger är Frankrikes värsta mardröm, parabol.press

Olive Carlson, aktiv i Afrosvenskarna och tidigare ordförande för riksorganisationen Burundier i Sverige

Frankrike håller på att förlora fotfästet i Afrika. Statskuppen i Niger är bara ett uttryck för den revolt mot Franceafrique som pågår i Västafrika, där många har tröttnat på uranbrytning och ett orättvist valutasystem.

Den 26 juli 2023 genomförde militärer i Niger en statskupp mot presidenten Mohamed Bazoum. Militärkuppen fick snabbt stöd från stora delar av befolkningen. Mängder av människor gick ut på gator och visade sitt stöd för militärerna och den nya ledaren, generalen Abdourahmane Tchiani. De anti-franska stämningarna i landet gjorde sig gällande och folkmassor skanderade “Ner med Frankrike” och angrep Frankrikes ambassad. Den störtade presidenten Bazoum var illa omtyckt p g a den ekonomiska krisen och säkerhetssituationen i landet. Hans nära band med Frankrike gjorde inte saken bättre. Läs artikel

Inryck utan utrustning, ystadsallehanda.se

Amanda Wollstad , chefredaktör för Svensk Tidskrift

Försvarsmakten har så ont om personlig utrustning – kängor, regnställ och termosar – att anställda som arbetar på staberna ombes lämna in sina persedlar. Ändå räcker det inte till de nyinryckta. Hur länge orkar de anställda kämpa på i en organisation som inte förmår förse dem med de mest basala?

Följetongen om personlig utrustning i Försvarsmakten har pågått i många år, men i samband med höstens inryck tycks situationen ställd på sin spets. Redan i våras hade tidvis tjänstgörande personal svårt att få ut de persedlar de behövde under övning, och under sommaren har det varnats från flera håll att det inte finns utrustning till de nya rekryterna. […]

Samtidigt föreslår Peter Hultqvist, nu Försvarsutskottets ordförande, ett nytt regemente i Kiruna. Det är ganska symptomatiskt för försvarsdebatten i stort. Det är ju så mycket roligare att klippa band till ett nytt regemente – helst i den egna valkretsen – eller inviga dyra, avancerade vapensystem än att beställa kängor och regnställ.

Men så länge det inte går att utrusta och utbilda de värnpliktiga som finns är nya regementen det sista som behövs. Så länge vi inte har officerare, soldater och sjömän att bemanna dem gör de dyra vapensystemen ingen nytta.

En armé kan inte marschera utan kängor. Läs artikel

Ukrainsk forsker: – Kan aksept­ere tap av terri­torium, nrk.no

Russland kan beholde de okkuperte områdene mot at Ukraina får Nato-medlemskap umiddelbart. Det mener forsker Orysia Lutsevytsj i Chatham House i London.

Forslaget fra den ukrainske sikkerhetseksperten kan virke som et ekko av den omstridte uttalelsen til Nato-rådgiver Stian Jenssen under Arendalsuka i sommer.

Der sa han:

– Jeg tror faktisk at en mer sannsynlig løsning er at de gir opp territorium, og så får de et Nato-medlemskap i retur.

Orysia Lutsevytsj er nestleder av Russland-avdelingen ved den anerkjente tenketanken Chatham House. Hun sier det på denne måten:

– Jeg kan se for meg ett scenario der ukrainere kan akseptere tap av territorium: At vi blir Nato-medlem fra det øyeblikket vi har en avtale om våpenhvile. Det kunne virkelig stanset krigen. Läs artikel