S vill behålla status quo i EU, europaportalen.se

Socialdemokraterna vill att EU satsar på jobb, arbetsmarknad och sociala frågor. Men EU-minister Ann Linde vill inte följa med Frankrikes Emmanuel Macron i en mer federalistisk riktning. […]

Flytta mer makt till Bryssel och ta steg i en mer federalistisk riktning som bland annat Frankrikes president Emmanuel Macron förespråkat är inte aktuellt.[…] ”Socialdemokraterna vill ha kvar den militära alliansfriheten”. Sagt om att EU ska ha en robust säkerhetspolitik men inget gemensamt försvar. Läs artikel

Våreld dundrar fram, sla.se

Den årliga arméövningen Våreld dundrar som bäst fram vid övningsfälten i Skövde. 2 500 soldater och officerare är engagerade i övningen där tolv förband deltar.
”Det absolut viktigaste är att öva tillsammans”, säger övningsledare Niklas Blomqvist vid Skaraborgs regemente.

– Vi övar på nationellt försvar och det absolut viktigaste är att vi övar tillsammans med andra förband, säger han. Vi planerar den här övningen lokalt och det är ungefär samma upplägg som vid forna tiders slutövning, när vi hade allmän värnplikt. Läs artikel

Republikens president Sauli Niinistös tal på utrikesministeriets 100-årsjubileum i Finlandia-huset den 25 maj 2018, presidentti.fi

[…]För tillfället är jag mycket bekymrad över den rådande internationella ordningen. Den regelbaserade ordningen utmanas nu från många olika håll. Den nationella säkerheten kan aldrig vila på enbart allmänna principer. Men den internationella ordningen är en av de fyra pelarna i vår utrikespolitik. Om de internationella spelreglerna och principerna vittrar, ökar trycket på de övriga pelarna avsevärt. Finlands väl och ve vilar inte heller under detta århundrade på den starkes rätt, utan på rättens styrka.

Vägen till en helt ny världsordning har sedvanligt gått via stora omvälvningar, mänskligt lidande eller rentav en kollaps. Något sådant vill vi inte se upprepas. Det nuvarande systemet och dess institutioner är inte fulländade, men det ligger inte enbart i vårt nationella intresse, utan i hela mänsklighetens intresse att försvara deras funktionsförmåga och att avhjälpa bristerna i dem. I detta arbete behöver Finland skicklig diplomati och ett utrikesministerium som är ajour med sin uppgift. Läs talet

Om den eviga freden – nyutgiven

Hösten 1795 utkom i Königsberg (i dag Kaliningrad) en liten skrift av stadens främste filosof, Immanuel Kant (1724-1804). Hans skrift hette Zum ewigen Frieden. Boken kan sägas vara en inspirationskälla till Kelloggpakten 1928, som genom sextiotvå staters påskrifter av traktatet kriminaliserade krigen och till FN-stadgans våldsförbud.

Fältmarskalken Helmuth von Moltke (1800-1891) var en som gick i polemik med Kant: ”Den eviga freden är en dröm och inte ens en vacker dröm. Kriget är en del av den gudomliga världsordningen.”

Boken har översatts till svenska av professor Alf W. Johansson och har nu kommit ut i en andra, reviderad utgåva: Om den eviga freden  (Daidalos 2018).

Boken inleds med en 38-sidig lång mycket läsvärd essay av Johansson: ”Fredstanken i Europa”. Han konstaterar bland annat dels att mellan 1945 och 1984 utspelades 159 krig, varav 150 i tredje världen, dels att den ”mellanstatliga konflikten har blivit allt mer sällsynt.”

På denna sajt har Kant tidigare uppmärksammats av Rolf Andersson och Mats Björkenfeldt

 

Flygvapenövning 18, forsvarsmakten.se

Fredag 25 maj klockan 12 startar årets flygvapenövning, en övning för svenska luftstridskrafter att öka förmågan till nationellt försvar av Sverige. Nytt för i år är att finska stridsflyg och helikoptrar är en del av det svenska luftförsvaret. En annan nyhet är att Svenska Jas 39 Gripen, för första gången, baserar i Estland inom ramen för en nationell övning.[…]

− Det prioriterade finsk-svenska samarbetet fortsätter och fördjupas under årets övning. Finska flygplan och helikoptrar ingår i det svenska försvaret, men de spelar även kvalificerat motstånd med sina F-18 från Åbo. Det som är nytt är att vi för första gången kommer att basera med en svensk stridsflygdivision i Estland. Det ökar ytterligare vår förmåga att verka tillsammans med andra och ger bättre övningsförutsättningar vad gäller användandet av luftrummet, säger övningsledare Claes Isoz. Läs pressmeddelande

Försvarsmakten uppgraderas med senaste Carl-Gustaf M4, sempermiles.se

[…]“Carl-Gustaf M4 är den senaste versionen av det bärbara, axelavfyrade och mångsidiga vapensystemet. Det ger användarna en lång rad bekämpningsalternativ och gör trupperna smidiga och effektiva i alla stridssituationer. Carl-Gustaf M4 bygger vidare på systemets utomordentliga kapacitet och erbjuder en högre precision, lättare konstruktion och kompatibilitet med framtida innovationer. M4 är även kompatibel med framtida utvecklingar inom stridsteknologi, som till exempel intelligenta siktessystem och programmerbar ammunition.” Läs artikel

Knakande transatlantisk länk och ett alienerat Östeuropa som närmar sig Kina, kkrva.se

Ingolf Kiesow

Den transatlantiska länken knakar betänkligt. USA har under en tid varit på väg att ge sig in i ett handelskrig, som i första hand riktar sig mot Kina, men som även på fullt allvar har Europa som en andra frontlinje. NATO:s huvudregel om ”en för alla, alla för en” gäller numera bara för dem som har betalat tillräckligt för sitt eget försvar enligt USA:s president Donald Trump.[…]

Fortsätter USA att ställa sig mot resten av världen i handelsfrågor, Iran-avtalet och andra frågor blir det föga troligt att USA:s militära allianser i det läget kommer att vara någon hållbar grund för övriga alliansmedlemmars framtida säkerhetspolitik. Det har Tysklands förbundskansler Angela Merkel redan påpekat flera gånger.

EU behöver både undvika att bli ovän och en alltför nära vän till Kina. EU:s förhållande till USA börjar å andra sidan att ställas inför en rad nya problem – behovet av att undvika att bli en ovän, men heller inte kunna vara samma goda vän som förut, därför att man inte är överens om flera av de mest grundläggande frågorna. Handelspolitiska motsättningar blandas med säkerhetspolitiskt kaos och ställer EU inför krav på långsiktiga, men någorlunda snabba beslut på ett sätt som tidigare inte har förekommit i EU:s förhållande till omvärlden. Det kan bli svårt.Läs artikel

Gotland – ett hangarfartyg, ostrasmaland.se

Hans Bylow

[…] Idag är Ryssland återigen en regional stormakt och på väg att också bli en global dito. Med Putin i Kreml leds landet av en stark man och som alla starka män vill han ha en stark krigsmakt. Ryssland skall fruktas. Det är mot den bakgrunden P18 återupprättas på Gotland. Ön fungerar som ett hangarfartyg mitt i Östersjön. Sverige har ett intimt militärt samarbete med sin alliansbroder Finland. Våra båda länder är tillsammans en stabiliserande faktor i norra Europa.

Ska vi behålla vår alliansfrihet kräver det ett starkare militärt försvar. Försvarsminister Hultqvist säger att det inte finns någon operativ försvarsplanering med USA – bara med Finland om kriget skulle komma. Men övningar med amerikansk militär har skett och kommer att fortsätta ske på Gotland. Det kan säkert uppfattas som en provokation i Moskva. Svenska regeringen har en balansgång att gå mellan försvarspolitik/säkerhetspolitik och förtroendeskapande diplomati.

Med närvaro av försvarsministern, statsministern och ÖB samlades gotlänningarna i Visby för att välkomna det återupprättade regementet på ön. Folk och försvar hör ihop. Läs ledare

Moderaternas program: Säkerhetspolitik för Sverige

Lars-Gunnar Liljestrand

Moderaterna har i en motion till riksdagen sammanställt sina förslag om säkerhetspolitiken i 22 punkter.

Nr 1 är att öka försvarsutgifterna till 2 procent av BNP under den kommande 10-årsperioden och nr 2 en ”färdplan för medlemskap i Nato”.

Bakgrunden anges vara ett försämrat säkerhetsläge i Östersjöområdet efter Rysslands annektering av Krim och stödet till rebellerna i östra Ukraina.

Sverige kan inte klara sig på egen hand; därför krävs ett Nato-medlemskap.

Läs mer

Regeringen bekymrad över Iran

Utgivarna

Inför helgens möte mellan EUs utrikesministrar skriver regeringen om Sveriges hållning till Iran. Regeringen är bekymrad:

”Regeringen är bekymrad över Irans roll i regionen, landets missilprogram samt anser att situationen för mänskliga rättigheter i Iran är mycket svår. Regeringen anser samtidigt att dessa frågor bör hanteras separat från JCPOA. Regeringen efterfrågar därför en långsiktig och bred europeisk strategi avseende relationen till Iran.”

Det är en märklig policy. Sverige skall ha korrekta mellanstatliga förbindelser med Iran ( liksom alla andra stater som vi erkänner). Det innebär att vi respekterar andra länders suveränitet och nationella oberoende. Om en stat med militär makt angriper en annan så kan vi komma att medverka i kollektivt självförsvar för den angripna staten enligt FN-stadgan. Men Sverige skall inte agera för att EU skapar någon plan att allmänt verka mot Iran ( och inte heller mot någon annan stat). Det vore att vi som en liten alliansfri stat spelar med i stormaktspelet. Det är inte ett svenskt intresse.

USA:s Iranfientlighet är destruktiv, skd.se

Lars J Eriksson

[…] Vad som däremot oroar är Donald Trumps Mellanöstern-politik. Den aggressiva attityden mot Iran är i sak obegriplig. Det är inte Iran som finansierar och stöttar den internationella terrorismen. Irans stöd till libanesiska Hizbollah, Assadregimen och rebellerna i Yemen – vilket USA kräver skall upphöra – kan om Iran backar förstärka den folkfördrivnings- och folkmordspolitik som sunnimuslimer ägnar sig åt mot shiamuslimer. Iran styrs av en i många avseenden obehaglig regim. Men den utgör inget långsiktigt hot mot internationell stabilitet. Därför är Donald Trumps politik gentemot Iran enbart destruktiv. Läs ledaren

IAEA: Iran följer kärnenergiavtalet

Enligt en rapport från det internationella atomenergiorganet IAEA följer Iran i huvudsak kärnenergiavtalet från år 2015.

Iran följer punkterna om begränsad urananrikning och lagrandet av kärnbränsle. IAEA kritiserar Iran för dröjsmål då det ansökts om tillstånd för extrainspektioner. Flexiblare möjligheter för extrainspektioner skulle enligt FN organet öka förtroendet för landet.

IAEA:s rapport är den första sedan USA drog sig ur kärnenergiavtalet i början av maj. USA har infört nya sanktioner mot Iran. USA anser att avtalet är bristfälligt och vill skriva om det. USA vill till exempel diskutera hurdant inflytande Iran tillåts ha i Mellanöstern, samt om landet ska få ha missiler.

Avtalets europeiska parter – Storbritannien, Frankrike och Tyskland – är däremot måna om att avtalet ska fortsätta gälla, och utreder som bäst möjligheter att stöda handeln med Iran. Läs artikel