Veckans citat

”Finland, som inte hör till någon militär allians, förbereder sig på att avvärja militära hot utan stöd från utomstående. Finland har ett territorialförsvar – hela landet skall försvaras – och har därför också allmän värnplikt. Landet har en försvarsmakt med betydligt mer än 200 000 soldater – och avser att utöka denna till knappt 300 000. Sverige har ett skal- eller tröskelförsvar, dvs främst flygvapnet skall hindra utländska makter från att ta sig in i landet. Armén är mycket liten. Man lyckades i fjol bara rekrytera ett drygt tusental soldater (mot det planerade antalet 4 000). De stannar i genomsnitt fyra år mot det önskade 6–8 år. Det faktiskt tillgängliga antalet verkar annars vara en hemlighet. Det kan man förstå. Den nyinförda, begränsade värnplikten kommer inte att väsentligt ändra på detta.”

Anders Leion , detgodasamhallet.com

”Planerad militärövning kan skada vår alliansfrihet”, Rolf Andersson, Anders Björnsson, Lars-Gunnar Liljestrand, svd.se

Ska Sverige tillåta närvaro av USA-trupp utan att vårt land först har angripits eller utsatts för hot om väpnat angrepp? Det undrar flera debattörer med anledning av Aurora 17, den största svenska militärövningen på flera decennier.

Under Aurora 17, den största svenska militärövningen på flera decennier med deltagande av 19 000 svenska soldater, övas inte bara svenskt försvar mot en utländsk angripare. Delar i övningsscenariot går ut på att Sverige tillåter utländsk trupp, främst från USA men även från Frankrike, att överföras till svenskt territorium innan vi har utsatts för ett väpnat angrepp. Läs artikel

Försvarsminister Niinistö till reservistföreningen Nurmijärven reserviläiset: Förbättrad beredskap som skydd mot försvarets akilleshäl, defmin.fi

Minister Niinistö påpekade i sitt tal att den finska försvarslösningen, som grundar sig på en kompetent reserv och regionalt försvar, ger Finland goda förutsättningar att svara mot traditionella militära hot. Den finska försvarslösningen fås dock inte lika snabbt i bruk som yrkesarméer som är i ständig tjänst. Invasionen av Krim visade att den långsamma mobiliseringen är vårt försvarssystems akilleshäl.

Enligt minister Niinistö har försvarsministeriet och försvarsmakten därför arbetat hårt för att förbättra beredskapen. Justitiekanslern presenterade på ministerns begäran sin egen tolkning av möjligheten att använda beväringar i försvarsuppgifter. De första beredskapsenheterna är redan verksamma.

Det har också genomförts en lagändring som gör det möjligt att förordna reservister att omedelbart delta i repetitionsövning utan en varseltid på tre månader. Detta innebär att beredskapen kan regleras på ett flexibelt sätt utan grövre åtgärder i samband med förordnandet, såsom att konstatera att undantagsförhållanden råder, förordna trupper att delta i extra tjänstgöring eller genomföra mobilisering…

I Finland har man alltid tagit försvaret på allvar, konstaterade Niinistö.

– Vi har hela tiden hållit fast vid vårt försvars grundläggande principer: den allmänna värnplikten och regionalt försvar som täcker hela landet. Det nationella försvaret har hela tiden varit högsta prioritet i försvarsmaktens uppgifter och ska vara det även i fortsättningen. Tidvis har det förts fram att hörnstenarna i Finlands försvar är föråldrade, men nu har de plötsligt blivit mycket eftertraktade även internationellt. Läs pressmeddelandet

Nästan 35 000 unga till uppbåden, maavoimat.fi

Uppbåden enligt värnpliktslagen inleds tisdagen den 15 augusti. Årets uppbåd omfattar huvudsakligen personer födda 1999 – totalt ca 35 000 personer.

Uppbådspliktiga är alla manliga finska medborgare som fyller 18 år i år. Uppbådspliktiga är även de 19–29-åringar som inte tidigare har iakttagit sin uppbådsplikt eller som vid tidigare års uppbåd har beordrats att infinna sig för ny besiktning.

Uppbåden genomförs av arméns 12 regionalbyråer i enlighet med deras uppbådskungörelser. Regionalbyråernas uppbådskungörelser finns till påseende på försvarsmaktens webbplats på adressen varusmies.fi/sv/uppbaden. Vid uppbådet fastställs den uppbådspliktiges tjänstduglighet och beslut fattas om tjänstgöringen De uppbådspliktiga har möjlighet att inleda sin tjänstgöring i januari- eller julikontingenten under något av de tre närmast efter uppbådet följande åren, dvs. 2018, 2019 eller 2020. Läs  informationen

Forslag til folketingsbeslutning om ændring af forsvarsloven med henblik på en præcisering af forsvarets formål, ft.dk

Forsvarsministeren Claus Hjort Frederikse

Forslagsstillerne bag dagens beslutningsforslag ønsker at ændre forsvarsloven, således at forsvaret fokuserer på i højere grad at varetage Danmarks interesser. Ved samme lejlighed ønskes den del af det hidtil definerede formål, som omhandler, at forsvaret skal fremme en fredelig udvikling i verden med respekt for menneskerettigheder, fjernet.

Vi står over for et alvorligt og stadig mere komplekst trusselsbillede i forhold til for få år siden. Udviklingen i retning af et mere aggressivt og selvhævdende Rusland er bekymrende, og også terrorisme og cybertrusler og centrale sikkerhedsmæssige udfordringer for Danmark. Kampen mod terrorisme begynder ikke kun i Danmark, men også langt væk fra Danmark, og det er bl.a. derfor, at danske soldater deltager i internationale operationer. Jeg mener, at Danmark fortsat skal virke for en fredelig og demokratisk udvikling i verden. Respekt for menneskerettigheder er i min forståelse også en vigtig og væsentlig del af en fredelig og demokratisk udvikling…

Marie Krarup (DF): Det, som det her forslag går ud på, er at sige, at det er en national opgave. Det er Danmark, man skal frelse – det er ikke resten af verden. Man har ikke ret til at gribe ind i andre lande på baggrund af særlige principper. Det er det, den her lov jo desværre giver, og det kan blive misforstået af nogen. Derfor bør der selvfølgelig ryddes op i lovarbejdet, sådan at loven rent faktisk beskriver det, som det danske forsvar skal. Men da det lyder, som om vi er uenige om nogle grundprincipper, så vil jeg godt spørge forsvarsministeren: Hvad er fred?

Forsvarsministeren (Claus Hjort Frederiksen): Men kan også stille spørgsmålet på den måde: Skal vi ikke sikre, at der f.eks. ikke sker terrorangreb i Europa? Er det ikke en form for fred, at der ikke sker terrorangreb, og at vi er medvirkende til at bekæmpe terroristorganisationer som ISIL i Irak?

Marie Krarup (DF): Grunden til, at jeg spurgte om, hvad fred er, er, at fred er fravær af krig, fred er fravær af terrorangreb. Fred er ikke at indføre bestemte styresystemer og bestemte værdier rundt omkring i hele verden. Hvis man definerer fred på den måde, får man en krigerisk verden, hvor man går i krig for principper; så får man en missionerende verden, hvor man tillader sig at udbrede sine egne principper rundt omkring. Men selvfølgelig skal Danmark da gå imod trusler mod Danmarks eksistens, også når det er terrortrusler – der er vi ikke uenige…

Det her er en principiel debat om, hvad vi må bruge Forsvaret til. Synes ordføreren, at det vil være en god idé at sende ordførerens søn ud i kamp for menneskerettighederne i Sudan eller et eller andet ganske fremmed sted meget langt fra Danmarks grænser? Det håber jeg ikke at ordføreren synes: at ordførerens søns liv er så vidt værd, at man vil sætte hans liv på spil for nogle ganske fremmede konflikter, som ikke har noget med Danmark at gøre. Det mener jeg ville være en meget letsindig omgang med danske soldaters liv. Det er jo det, det drejer sig om: en principiel debat om, hvornår vi herinde må sige ja, og hvornår vi nå sige nej til forskellige missioner for Forsvaret…

Hvad er det danske forsvars formål? Det lyder som et dumt spørgsmål, hvor svaret er givet på forhånd: at forsvare Danmark selvfølgelig. Men sådan er det desværre ikke. Faktisk har forsvaret også ansvaret for at fremme fred og sikkerhed i verden og respekten for menneskerettighederne. Det står der i loven om forsvarets formål. Faktisk er et militært forsvar af Danmarks territorium kun det næstøverste af de tre formål, som loven siger at forsvaret har. Det første formål er at forebygge konflikter og krig – og det siges ikke i hvilke områder af verden. Det andet er at hævde Danmarks suveræ- nitet og sikre landets fortsatte eksistens og integritet. Og det tredje er at fremme en fredelig udvikling i verden med respekt for menneskerettighederne. Der er flere problemer i den lov. Derfor ønsker jeg med dette beslutningsforslag, at loven ændres. For det er selvfølgelig det andet formål, at hævde Danmarks suverænitet, der er det rigtige formål for det danske forsvar.

Läs hela debatten som börjar på sidan 19.

Kommendör Scaparrotti: USA värdesätter Finland som partner, svenska.yle.fi

USA värdesätter Finland som samarbetspartner och har förbundit sig att öka försvarssamarbetet mellan länderna, säger general Curtis Scaparrotti, kommendör för USA:s styrkor i Europa.

Scaparrotti, som höll ett tal i Helsingfors på onsdag kväll, sade också att Finland har en viktig roll för stabiliteten i Europa. USA är redo att utöka samarbetet med Finland. Enligt Scaparrotti har Finland en mycket professionell och kunnig armé.

– Vi har lärt oss mycket av varandra under våra gemensamma övningar.

Han betonade att USA respekterar Finlands militära alliansfrihet…

Generalen sade sig inte var särskilt oroad över Rysslands militärövningar i gränsområdena. Han sade ändå att han önskar att Ryssland skulle berätta mer öppet om sina övningar på samma sätt som det är brukligt i västländer.

– Med god transparens skulle vi gardera oss mot missförstånd och felbedömningar. Det är det som bekymrar mig mest. Läs artikel

HV-sjefen kan gå av i protest, Klassekampen

HV-sjef Tor Rune Raabye vil vurdere å trekke seg i protest om planene for kutt i Heimevernet blir stående.

Heimevernet går en usikker framtid i møte: I den allerede vedtatte langtidsplanen for Forsvaret legges det opp til at Heimevernet skal kuttes fra 45.000 til 38.000 soldater. I tillegg skal Sjøheimevernet bort. En endelig avgjørelse vil likevel ikke tas før høstens statsbudsjett, etter at regjeringen har mottatt en anbefaling om Heimevernets størrelse fra det såkalte landmaktsutvalget. HV-sjef Tor Rune Raabye er klar på at han trenger 45.000 soldater og et sjøheimevern for å løse de oppgavene han i dag har fått tildelt. Han har ikke gitt opp håpet om at kuttene kan reverseres.

– Jeg er betalt for å fortelle hva konsekvensene er av å gjøre det og det grepet med min del av Forsvaret. Så er det til sist det tunge loddet til Forsvarssjefen, innenfor en økonomisk ramme, å ta de helhetlige valgene. Da har jeg to valg som sjef HV: Jeg kan enten akseptere at «sånn er det», eller jeg kan gå av, sier Raabye til Klassekampen. Läs artikel

Kjell Grandhagen, Det er ikke penger nok til å etablere et relevant forsvar av Norges landterritorium, dagbladet.no

Det er dobbelt merkelig at regjeringen har utredet og planlegger å foreslå et landforsvar basert på rammebetingelser ingen av de store partiene lenger legger til grunn.

Etter å ha framlagt en langtidsplan (LTP) for Forsvaret i fjor sommer, der Hæren og Heimevernet ikke var behandlet, har regjeringen nå utredet landforsvaret. En utredningsgruppe har avgitt en såkalt statusrapport. Hva regjeringen selv til syvende og sist mener, får vi vite til høsten.

Men uansett hva man måtte mene om utredningens konkrete forslag, gjenstår det to hovedproblemer knyttet til utredningens mandat og rammebetingelser:

Utvalget har måttet forholde seg til LTP-ens økonomisk ramme – fastsatt uten noen forestilling om hvilken struktur landforsvaret skulle ha. Summen av forslag i utredningen synliggjør da også med all tydelighet at det ikke er penger nok til å etablere et relevant forsvar av Norges landterritorium. Läs artikel

Veckans citat

”Regjeringen ønsker å legge til rette for at NATO skal overta Forsvaret av Norge, helt og holdent! Vi skal ikke produsere noe særlig av egne styrker for å forsvare vårt eget land.”

Geir Dolonen-Marthinussen i Styrk Heimevernet 3 augusti

Från eget försvar till samverkan med andra

Ur broschyren Om kriget kommer (1961):

Sverige vill fred.

Vår förhoppning är att en avspänning mellan stormakterna skall vara möjlig och att världsfreden kan bevaras. Så länge de internationella motsättningarna finns, kvarstår dock hotet mot freden. Vårt land måste därför vara berett på att det värsta kan hända – att kriget kommer.

Vårt försvar syftar uteslutande till att bevara vår frihet och självständighet. Sveriges folk står enigt i föresatsen att värna landets oberoende och självständighet. Varje väpnat angrepp mot vår frihet skall mötas med beslutsamt motstånd. Det totala kriget kräver ett totalt försvar. Varje medborgare måste vara beredd att till det yttersta göra sin insats i det totala försvaret – inom krigsmakten, civilförsvaret, krigsproduktionen, folkförsörjningen, sjukvården, i hemmen. Läs broschyren

Läs mer

Aurora 17

Aurora 17 är den största svenska militärövningen på flera decennier.  Praktiskt taget hela den svenska försvarsmakten deltar vid genomförandet under senare delen av september. Totalt mer än 19.000 svenska soldater kommer att öva. I övningen deltar även förband från en rad andra stater: Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Litauen, Norge och USA. Sammanlagt beräknas 1.500 utländska soldater delta.

Scenariot är att Sverige utsätts för en överraskande attack och slår tillbaka angriparen.

Det har varit olika bud om vilken roll de främmande staternas styrkor skall ha och om Nato skall delta. För över ett år sedan sade övningsledaren Bengt Andersson i en intervju i  Försvarets Forum (2:2016) och som kommenterats på den här sajten av Rolf Andersson.

”Nu följer vi upp det politiska beslutet av samförståndsavtalet med Nato om värdlandsstöd, vilket mest kommer märkas i Göteborgsområdet. Här kommer vi öva att ta emot stöd från andra länder och att säkra Göteborgs hamn. Tillsammans bygger vi då både säkerhet och ökar den svenska operativa förmågan. Just nu planerar vi för att norska logistikförband kommer delta här, precis som flera finska förband liksom amerikanska marinkårsförband”, sade övningsledaren i intervjun.

Läs mer

Norrmän säger ”Nej” till amerikansk bas, svt.se

Norrmännen är kluvna till den amerikanska militärbasen i Værnes, några mil från Jämtland, men de flesta säger nej.

I en mätning som norska opinionsinstitutet Sentio har genomfört säger 51 procent av invånarna i Nord-Trøndelag nej till Værnes som huvudbas för US Marines i Europa. Endast 32 procent är positiva, medan 17 procent säger att de är osäkra, rapporterar NRK.

I maj meddelades att US Marines överväger Værnes som huvudbas för de 650 soldater de har stationerade runt om i Europa. För närvarande är 330 av dem stationerade vid Værnes under en provperiod, som nyligen förlängts med ett år.

Ryssarna har vid upprepade tillfällen uttryckt sitt missnöje med den amerikanska stationeringen vid Værnes. Kritiker inom Norge har sagt att utplaceringen bryter mot den så kallade baspolitiken, som slår fast att utländska styrkor inte ska ha baser på norsk mark i fredstid. Værnes ligger cirka 7 mil från svenska gränsen. Läs artikel