Finland 100 år – ur ett svenskt perspektiv, Gunnar Lassinantti, nsd.se

Bara 12 procent av ett representativt urval svenskar kunde svara på frågan när Finland blev självständigt i en undersökning som Finlandsinstitutet beställt. Svenskar har en positiv uppfattning om finländare, tack vare nya, gränsöverskridande familje- och vänskapsband och frälsta av ishockeyspelare som blivit hjältar i sina svenska klubblag. 720 000 personer har finskt ursprung i Sverige. Skällsorden ”finndjävul” och ”finnpajsare”, som tidigare riktades även mot oss tornedalsättlingar och hämmade förkovran i finska språket i Sverige, har i stort sett utrangerats ur språkbruket.

Förra presidenten Tarja Halonen sa i Stockholms ABF-hus i april att Finland och Sverige har 700 år av gemensam historia. Relationen har inte alltid varit lika ljus som idag, då den präglas av samarbete och förtroende på i stort sett alla områden, senast fördjupad inom försvarspolitiken och genom det gemensamma medlemskapet i EU. Klubbekriget på 1590-talet var finska bönders revolt mot svenskt maktförtryck. Från då till frihetstiden 1721 minskade finska befolkningen beroende på utskrivning som soldater i Sveriges krig. Läs artikel

Rysk viceminister svartlistas av EU, metro.se

EU har svartlistat tre personer – inklusive Rysslands vice energiminister Andrej Cherezov – och tre ryska företag som varit inblandade i att ha flyttat gasturbiner från Ryssland till Krimhalvön.

Turbinerna från tyska Siemens såldes för användning i Ryssland, men förflyttades till Krim, i strid med såväl Siemens försäljningskontrakt som EU:s regler. Som en följd av Rysslands invasion och annektering av ukrainska Krim 2014 har EU-länderna förbjudit export av viktig infrastruktur, inklusive gasturbiner, till de annekterade områdena…

Ryssland reagerade med ilska på fredagens beslut.

“Vi ser detta steg, som tagits på initiativ från Berlin, som fientligt och grundlöst”, skriver ryska utrikesdepartementet i ett uttalande. Läs artikel

Murar, Anders Björnsson

Der Mauerspringer heter en roman av den tyske författaren Peter Schneider. Den utkom 1982, under en ytterst instabil period i kalla krigets utdragna historia. Schneider argumenterade i sin bok för att den viktigaste muren inte var den fysiska, den som stod på marken och delade Öst från Väst, utan den mentala, den som fanns i människornas huvuden. Alltså inte den som får någon att hoppa utan den som dövar önskan om att överskrida gränser.

Några år senare var den fysiska muren borta, men den mentala var inte lika lätt att utplåna.

Tyskland är åter, obestridligen, Europas ledande nation – demografiskt, ekonomiskt, politiskt – och landet försöker därtill att etablera sig som en militärmakt. Men tyskarna själva är skeptiska till alla äventyr med landets väpnade styrkor, det framgår av återkommande opinionsundersökningar. Folkmeningen är närmast pacifistisk. Också här kan man se ett glapp eller en klyfta mellan det fysiska – den materiella styrkan, den faktiska eller potentiella förmågan – och det mentala – olika slags viljeyttringar och förhållningssätt hos de enskilda individerna.

Läs merMurar, Anders Björnsson

Call for ‘military Schengen’ to get troops moving, politico.eu

European leaders have made a priority of greater military cooperation, yet the ability of NATO forces to operate in Europe is still hindered by border restrictions and mismatched infrastructure, according to uniformed commanders and EU defense ministers.

 While NATO has made substantial progress in surmounting legal hurdles to cross-border operations, lingering bureaucratic requirements — such as passport checks at some border crossings and infrastructure problems, like roads and bridges that can’t accommodate large military vehicles — could slow or even cripple any allied response to an emerging threat, officials warned.

To lift the roadblocks, and speed coordinated military action, the Dutch defense minister, Jeanine Hennis-Plasschaert, called on EU officials to create a so-called military Schengen zone. The idea, loosely modeled on the open-border travel zone that has covered most of Europe since 1996, has also been a long-time goal of the senior United States Army commander in Europe, Lieutenant General Ben Hodges…

According to some officials, the military Schengen zone would be an ideal first step because there is little financial cost or basis for political disagreement. One historic challenge is that while NATO has greater responsibility for multilateral military cooperation, the EU and its national governments retain authority over border regulations…

A NATO official said that the alliance supported the Dutch proposal, especially if it prompted the EU to take similar steps. Läs artikel

Hvem lyver? Geir Dolonen-Marthinussen, styrkhv.no

…Regjeringen ønsker å legge til rette for at NATO skal overta Forsvaret av Norge, helt og holdent! Vi skal ikke produsere noe særlig av egne styrker for å forsvare vårt eget land. Av de få som går førstegangstjeneste, så går mesteparten ut i militær arbeidsledighet etterpå. All tid og kompetanse som er brukt, som er bygget opp, forsvinner dermed ut i intet. Forsvaret fremstår dermed som en bedrift med unødig store utgifter. 13000 ferdig utdannede soldater står i rullene klar til å overføres Heimevernet, hvor de årlig kan få brukt det de har tilegnet seg under førstegangstjenesten, og i tillegg få bygget på kompetansen sin. Dette er med andre ord grovt misbruk av tildelte midler til forsvaret av kongeriket.

Så hvem lyver? Hvem opererer i bakgrunnen med agendaer som er i åpen konflikt med et adekvat landforsvar?

Forsvarsministeren presenterte i et internt regjeringsnotat hva hun trengte for forsvaret av Norge. En sum som var mye høyere enn hva hun fikk. FMIN har altså en god forståelse av hva som trengs, men hun fikk det ikke av FinansMIN og SMIN. I etterkant har FMIN nedjustert sin egne uttalelser og ønsker, men i utgangspunktet så var hun på sporet.

Så hvem lyver?

Det alle folkevalgte som vil holde konsekvenser og analyser skjult for folket må forstå, er at dette kommer frem. Før eller senere. Så hvorfor ikke bare legge det frem, og ta debatten? Hvis folket får de nødvendige opplysningene fremlagt, så stemmer de på de partiene som vedtar best basert på opplysningene. Og helt ærlig, hvis regjeringen mener løsningene de presenterer er best, så bør de kunne argumentere for og overbevise folket selv med alle opplysningene offentlig. Läs artikel

“Relationerna till Ryssland de sämsta efter kalla kriget”. vasabladet.fi

Militäralliansen Natos och Rysslands relationer har försämrats tydligt, sade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg på torsdagen. Stoltenberg anklagade Ryssland och landets ställning i kriget i Ukraina för situationen.

– Jag anser att man kan säga att Natos relation till Ryssland är svårare än den varit sedan kalla kriget tog slut, sade Stoltenberg i en intervju för CNN.

– När det kalla kriget var över hoppades vi att vi kunde sträva efter ett nära samarbete med Ryssland. Men framför allt efter den olagliga annekteringen av Krim 2014 och på grund av den ständiga osäkerheten Ryssland orsakar i östra Ukraina har Natos relationer med Ryssland försämrats avsevärt.

Stoltenberg säger att Nato trots det har förbundigt sig till att agera så att spänningarna inte drivs till sin spets.

– Så länge vi förblir starka och så länge vi förblir förutsägbara kan vi föra en politisk dialog med Ryssland för att undvika att situationen tillspetsas och det uppstår ett nytt kallt krig. Läs artikel

Government accused of making Britain ‘reliant on others’ for defence as 37 Nato aircraft deployed to Scotland, Independent

The Government has been accused of leaving Britain “reliant on the goodwill of others” for its security as figures revealed Nato allies deployed almost 40 planes to a key airbase.

Tobias Ellwood, the minister for defence, said 37 maritime patrol aircraft – including planes from the US, Germany and France – were temporarily deployed to RAF Lossiemouth in Scotland last year.

The number of aircraft from Nato states at the base has increased by 76 per cent from 21 in 2015, according figures revealed in answer to a written parliamentary question from the Shadow Defence Secretary, Nia Griffith…

The UK used Nimrod planes for the task for decades, but a project to replace its ageing fleet was scrapped by the Coalition in 2010 amid delays and rising costs in a decision Labour said now looks “downright reckless”.

“As an island nation, the ability to patrol our own shores and protect our key military assets is absolutely essential,” Ms Griffith said.

“As Labour said at the time, the Tories’ decision in 2010 to cut up our Nimrod aircraft and sell them for scrap was a serious mistake. It now looks downright reckless.” Läs artikel

French armed forces chief quits after clash with Emmanuel Macron over budget cuts, Independent

The head of the French armed forces, General Pierre de Villiers, has quit his post after publicly clashing with Emmanuel Macronover proposed budget cuts.

In a statement from his office, Mr de Villiers said he had sought to maintain a French defence force able to do an increasingly difficult job within the financial constraints imposed on it.

“In the current circumstances I see myself as no longer able to guarantee the robust defence force I believe is necessary to guarantee the protection of France and the French people, today and tomorrow, and to sustain the aims of our country,” he said…

It is part of the French President’s programme aiming to achieve €60bn (53bn) of savings over five years – while upholding an election pledge to cut taxes. Last week, his government announced plans to cut the defence budget for 2017 to bring France’s deficit below the EU limit of 3 per cent GDP. Läs artikel

Vi skal have et større, stærkere og mere fleksibelt forsvar af Danmark, Marie Krarup, Dansk Folkeparti, puls.b.dk

Vi har en stærk allieret i NATO, som det er vigtigt, vi holder fast i. Men vi bliver kritiseret for ikke at bruge nok ressourcer på vores forsvar, fordi vi ikke lever op til NATO-kravet om at bruge 2% af BNP på forsvaret. I dag bruger vi med 1,17 %. Det skal vi rette op på. Derfor støtter Dansk Folkeparti regeringens ønske om et substantielt løft af forsvarsbudgettet…

Siden 2004 har Danmark haft et forsvar, der kun var rettet imod deltagelse i internationale opgaver langt fra Danmark. Vi har fået et såkaldt ekspeditions-forsvar. Dermed har vi overset forsvaret af Danmark – dvs. territorialforsvaret og evnen til at indgå i forsvarsopgaver indenfor NATO – områdeforsvar.

Det danske forsvar skal selvfølgelig ikke kun kunne bidrage til internationale opgaver. Det danske forsvar skal også kunne forsvare vores eget territorium. Det kræver, at vi øver på en anden måde, at vi opretter en reserve og mobiliseringsstyrker, samt at vi indkøber materiel rettet imod opgaven, – det drejer sig om luftforsvar, panserværn, ubåde og udstyr til at opdage ubåde og bekæmpe dem. Vores fregatterne bør også udrustes til områdeforsvar og evt. missiler. Ligeså skal vi have og materiel til mineudlægning i egne farvande. Og så skal vi ruste os til de nye cyber-udfordringer ved bl.a. at deltage i NATO´s cybercenter i Tallin. Läs artikel

Ekspert: Forvarsministerens Nato-drøm er en utopi, dr.dk

Danmarks kan ikke stille Nato-brigade med op til 4.500 soldater, når man ser på Forsvarets nuværende sammensætning, lyder det fra forsker…

Hvis forsvarsminister Claus Hjort Frederiksen (V) skal få opfyldt sin målsætning om at kunne stille med op til 4.500 danske soldater til en international Nato-brigade, skal Folketinget ommøblere Forsvaret betragteligt og ansætte flere fodfolk til Hæren…

Vurderingen kommer, efter at kontreadmiral og chef for Forsvarsakademiet Nils Wang i dagens Information retter en skarp kritik af fordelingen mellem ledere og menige fodfolk i Forsvaret. Han mener, at det er kritisk, at der sammenlagt er flere befalingsmænd og officerer end menige. Det skal ændres, hvis Forsvaret skal være i stand til at løse de mange sikkerhedsmæssige udfordringer, som Danmark står over for…

Forsvarsminister Claus Hjort Frederiksen fortalte efter et forsvarsministermøde med de 28 andre Nato-lande i slutningen af juni, at han havde en ‘ønskeseddel’ for fremtidige oprustninger i Forsvaret.Og på den seddel står blandt andet, at Danmark om senest 15 år skal kunne stille med mellem 4.000 og 4.500 mand til Nato, som blandt andet skal kunne hjælpe med at holde russerne i skak i Østersø-området og være i stand til at tage kampen op, hvis der udbryder krigshandlinger,

– De skal have kampvogne, de skal have transporter, de skal kunne beskytte sig selv, de skal have et føringshovedkvarter og så videre, sagde ministeren, hvor han også erkendte, at det vil betyde, at Forsvaret skal organiseres på en anden måde, hvis punktet skal kunne krydses af ‘ønskesedlen’. Läs artikel

 

Gränsbevakningen: Natos förklaring till luftrumskränkning verkar stämma, hbl.fi

Natos förklaring till de spanska jaktplanens kränkning av Finlands luftrum på tisdagen verkar stämma.

Enligt Nato flög två spanska jaktplan av misstag in i finskt luftrum när de skulle identifiera tre ryska plan nära Estlands luftrum.

– Ingenting strider mot den förklaring vi fått av Nato, säger undersökningsledaren, kaptenlöjtnant Jan Sundell till FNB.

Enligt Sundell blir undersökningen antagligen klar senast nästa vecka. Det hänger mest på att Gränsbevakningsväsendet ska hinner få ihop sitt material.

– Det verkar inte vara något märkligt med det här fallet.

Luftrumskränkningen ägde rum tisdagsmorgonen söder om Obbnäs. De spanska planen flög i finskt luftrum i ungefär en minut. Läs artikel

German minister urges ‘countermeasures’ against US for Russia sanctions, cnbc.com

German Economy Minister Brigitte Zypries asked the European Commission to look into possible countermeasures against the United States, following tough sanctions against Russia that could potentially hit European companies.

“We consider this to be a violation of international law,” Zypries told local newspapers over the weekend. “The Americans cannot punish German companies because they operate economically in another country. There are (partnerships) for natural gas and petroleum pipelines (in the region),” she said via Google translate.

Zypries further added that Germany doesn’t want a trade war and has repeatedly, and on different levels, urged the Americans not to leave the line of common sanctions.

“Unfortunately, they did. That is why it is right for the EU Commission to take countermeasures now,” she said. Europe is “ready to take countermeasures in the short term, even in other areas,” Zypries added, without going into detail. Läs artikel