Försvarsminister Peter Hultqvist svar på fråga: Svenskt deltagande i Joint Expeditionary Force

Hans Wallmark har frågat mig om Sverige kommer att delta i Joint Expeditionary Force, och hur ett sådant deltagande i så fall kommer att se ut.

Med utgångspunkt i det försvarspolitiska inriktningsbeslutet från 2015 ombads Försvarsmakten den 3 februari 2017 att redovisa myndighetens bedömning avseende förutsättningarna att delta i den brittiska snabbinsatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF). Försvarsmaktens svar inkom den 31 mars 2017 och är föremål för beredning i Regeringskansliet. Jag avser inte föregripa detta arbete men kan konstatera att underlaget utgör en viktig del i den pågående analysen av om Sverige bör delta i JEF. Samverkan sker även med Finland i denna fråga.

Stockholm den 19 april 2017 Läs svaret

Gabelic stöder USA:s folkrättsbrott, Lars-Gunnar Liljestrand

Svenska FN-förbundets ordförande Aleksander Gabelic har kommenterat USA:s bombangrepp mot Syrien:

”Den amerikanska attacken går utanför folkrätten och måste vara ett undantagsfall i ljuset av att uppskattningsvis 400 000 civila har dödats under sex års konflikt i Syrien. Det är en följd av att FN:s säkerhetsråd inte har uppfyllt sin skyldighet att skydda civila på grund av att en av vetostaterna, Ryssland, deltar i kriget på den syriska regimens sida och flera gånger lagt sitt veto.”

Vidare skriver FN-förbundet på sin hemsida:

”USA:s attack mot syriskt flyg går utanför folkrätten men är ett stöd för mänsklig säkerhet och en markering mot att FN:s säkerhetsråd inte förmått agera mot upprepade krigsbrott.”

Det är inte första gången som FN-förbundets ordförande uttalat sig för att man skall kringgå FN-stadgans våldsförbud.

Läs mer

Myndigheternas arbete med psykologiskt försvar, statskontoret.se

Statskontorets kartläggning visar att ett modernt psykologiskt försvar, till skillnad från det tidigare psykologiska försvaret, i hög grad handlar om en förmåga i fredstid. Myndigheterna behöver kunna identifiera och möta informationspåverkan, samt arbeta förebyggande för att stärka befolkningens motståndsanda och försvarsvilja.

Statskontorets kartläggning visar att de flesta statliga myndigheter har verksamheter som är av betydelse för ett modernt psykologiskt försvar. Däremot är det bara en dryg tredjedel av myndigheterna som själva anser att de är en del av det psykologiska försvaret. Det finns en stor variation i myndigheternas beredskap att möta informationspåverkan. Medvetenheten om riskerna att utsättas för desinformation har dock ökat under de senaste åren. Myndigheternas arbete för att stärka befolkningens motståndsanda och försvarsvilja, till exempel genom information om demokrati, försvar och beredskap, uppfattas av myndigheterna själva oftast inte som en del i det psykologiska försvaret.

Statskontorets kartläggning avser enbart öppen verksamhet som inte omfattas av sekretess. Det innebär att det finns verksamheter som är centrala för det psykologiska försvaret men som inte har ingått i kartläggningen.

Statskontoret överlämnar i dag en rapport till regeringen om statliga myndigheters arbete med psykologiskt försvar. Rapporten är ett underlag till regeringens fortsatta arbete med frågorna, säger Statskontorets tillförordnade generaldirektör Tony Malmborg. Läs dokument

Flera toppbesök på Gotland när ön rustas – mot ryska hotet, Aftonbladet

Rysslands agerande har tvingat Sverige att rusta upp – och i fokus ligger Gotland.

I morgon besöker både statsministern och försvarsministern ön samtidigt som en av USA:s mest inflytelserika generaler är på plats.

– Det är inte bara viktigt för Sverige med ett bra försvar här. Vi har en gemensam vision om fred här, säger David G. Perkins till helagotland.se…

Enligt Försvarsmakten kom besöket till stånd på amerikanskt initiativ och för lokala medier anger Perkins som som orsak till visiten bland annat militärövningen Aurora 17, där USA och en rad västliga länder deltar, som bland annat ska hållas kring Gotland i höst.

–  Gotland är ett osänkbart skepp och har en strategiskt viktig punkt i den här regionen. Det är inte bara viktigt för Sverige med ett bra försvar här. Vi har en gemensam vision om fred här, säger David G. Perkins.

För P4 Gotland utvecklar han sin syn på öns strategiska läge:

– Med en markbas på Gotland kan du kontrollera både luftrum och sjöterritorium samtidigt som det kommer att medföra en ökad förmåga och kapacitet. Läs artikel

Amerikansk arméchef besökte Gotland, svt.se

Gotland har ett oerhört viktigt strategiskt läge. Det menar den amerikanske arméchefen och generalen David G Perkins som idag besökte ön för att få information om återuppbyggnaden av försvaret. Samtidigt framhåller Sverige vikten av att ha goda relationer med USA i försvarssammanhang…

I höst kommer USA att delta i den stora svenska försvarsövningen Aurora. David G Perkins är därför högst medveten om Gotlands strategiska läge, och följer försvarets utbyggnad på ön med intresse.

– Nu när jag faktiskt är här och kan se ön med mina egna ögon så tycker jag att det är viktigt att Sverige kan optimera användningen av Gotlands läge. Det är svårt att se något bättre sätt att påverka säkerheten i hela den här regionen, säger han om Sveriges satsning på försvaret. Läs artikel

Försvarsanslag täcker underskott för materiel, svd.se

Försvarsuppgörelsens 500 miljoner kronor extra används enligt vårbudgeten bland annat till luftvärn på Gotland och fler militära övningar. Men pengarna ”får även användas för att täcka underskottet” på ett anslag för underhåll och reparationer som är under avveckling…

När Försvarsmakten nu får 500 miljoner kronor extra under 2017, efter den justerade försvarsöverenskommelsen i mars, används en del av pengarna för att täcka underskott, både pengar avsedda för förband och övningar, 325 nya miljoner, och materiel, ytterligare 80 miljoner.

Hur mycket som måste avsättas för att täcka underskotten framgår inte i vårbudgeten. Resterande ökningar ska bland annat användas för ökad övningsverksamhet och till luftvärn på Gotland, vilket i dag helt saknas.

– Det är ett system som heter luftvärnskanonvagn, förklarade försvarsminister Peter Hultqvist när uppgörelsen presenterades.Läs artikel

 

Totalförsvaret får tillskott på 500 miljoner, regeringen.se

Det försämrade säkerhetspolitiska läget gör att regeringen i vårändringsbudgeten för 2017 ser behov av att förstärka totalförsvaret. Händelser i omvärlden har även visat på det demokratiska samhällets sårbarhet för angrepp genom bland annat försök till påverkan från externa aktörer, i form av it-attacker och spridning av desinformation.
Regeringen föreslår i vårändringsbudgeten ett tillskott om 405 miljoner kronor till Försvarsmakten. Tillskottet ska användas för att:

  • öka beredskap och tillgänglighet i krigsförbanden,
  • förstärka Stridsgrupp Gotland med luftvärnsförmåga,
  • genomföra övningar och att utöka numerären i redan planerade övningar,
  • höja it-säkerheten,
  • anskaffa reservdelar och fordon till förbanden. Läs pressmeddelandet

Angående solidaritet

Nu är det dags att återta och överge den så kallade solidaritetsförklaringen från 2009!

En vänlig tolkning är att den var oöverlagd och tillkom i hastigt mod. Men realpolitiskt befinner sig det uttalande som gjordes det året i samklang med en redan då långtgående Nato-anpassning. Den ideologiska bakgrunden står att söka i 1990-talets mer eller mindre officiella svenska strävanden att vårt land skulle spela rollen av skyddsmakt för de nygrundade baltiska staterna – politiskt och ekonomiskt, sedermera även militärt. Denna skyddsmaktspolitik stred mot den svenska säkerhetspolitiska traditionen, och den byggdes inte under av någon utvecklad militär förmåga. Den senare avvecklades istället.

Allt detta var mycket äventyrligt. Endast Nato-bistånd skulle kunna ge den potentiella skyddsmakten muskler.

Läs mer

Statsministern besöker Gotland, forsvarsmakten.se

Försvarsmakten befinner sig just nu mitt i arbetet med att bygga upp en permanent närvaro med fasta förband på Gotland och delar av den 18.e stridsgruppen ska senare i år vara på plats på ön för att lösa sina uppgifter, i enlighet med det beslut som regeringen fattade 2015.

Statsminister Stefan Löven och försvarsminister Peter Hultqvist kommer att besöka både gamla och nya försvarsdelar på Gotland och få möjligheten att träffa soldater från både stridsgruppen och de rotationsförband som nu löser uppgifter på ön. Det blir även en förevisning på förbandens utrustning och materiel.

Överste Mattias Ardin, Försvarsmaktens chef för Gotland, står som värd för besöket.
Media bjuds in att delta under hela besöket och när dagen rundas av vid ca 12:15 finns möjlighet att ställa frågor till ministrarna samt Försvarsmaktens personal under en pressträff. Läs pressmeddelande

Torbjörn Westman – ny beredskapsdirektör i Västernorrland, Sveiges Radio

Torbjörn Westman, ny beredskapsdirektör, tror att den närmsta framtiden kommer innehålla mer övningar i att försvara oss i en eventuell krigssituation.

I månadsskiftet fick Länsstyrelsen Västernorrland en ny beredskapsdirektör i Torbjörn Westman. I hans arbetsuppgifter ingår bland annat att internt hålla ihop den arbetsgrupp på fem personer som arbetar med krisberedskap och skydd mot olyckor på Länsstyrelsen. Det externa arbetet handlar om att samverka dels i länet med kommuner och myndigheter, och även med myndigheter och Länsstyrelser på nationell nivå…

Vad kommer ni öva på nu inom den närmsta framtiden?

– Vi kommer göra mindre övningar där vi provar olika tekniska system, som vi har nytta av oavsett vad som händer. Sedan tror jag att det kommer komma mer med civilt försvar och övningar kring det nu när man bygger upp Försvarsmakten och det civila försvaret. Då behöver vi ju öva. Läs artikel

Ett tydligt nej

Den socialdemokratiska partikongressen i Göteborg sade ett otvetydigt nej till svenskt Nato-medlemskap. Partistyrelsens skrivning i ett utlåtande om att ett medlemskap inte var ”aktuellt” skärptes. Inga motioner om Nato-anslutning hade inkommit till SAP-kongressen, och ingen närvarande delegat pläderade heller för detta. Ställningstagandet är mycket explicit och kan inte gärna missförstås.

Socialdemokraternas partiledning kommer nu inte att kunna backa från detta utan att det uppstår en mycket stor oro inom den egna organisationen. De partimedlemmar som har torgfört Nato-medlemskapet torde få ta ett antal steg tillbaka. Inom den svenska politiska opinionen finns ingen majoritet för svensk anslutning till Atlantpakten. Ett litet antal åsiktsbildare som vill att Sverige ska överge alliansfriheten har inte lyckats övertyga den svenska socialdemokratins högsta beslutande organ om denna uppfattning.

Detta hälsar utgivarna av alliansfriheten.se med stor tillfredsställelse. Den nyligen tillsatta försvarsberedningen under Björn von Sydow, förutvarande försvarsminister och riksdagens talman, kommer inte att kunna enas om ett förslag som går ut på svenskt medlemskap i militäralliansen, i synnerhet som dess ordförande enligt egen utsago inte är någon medlemskapsförespråkare.

Nu borde Nato-frågan, oavsett de fyra så kallade allianspartiernas ledningars väl kända sympatier, kunna ställas åt sidan. Det primära och allt överskuggande måste vara att bygga upp ett folkförsvar på den allmänna värnpliktens grund, i likhet med det militära system som vårt närmaste grannland Finland har valt och vidmakthållit. Samtidigt måste den svenska försvarsmaktens och den svenska regeringens militära umgänge med USA och dess lydstater granskas med stränga ögon.

Schori: USA:s agerande bör ses som en varning, svd.se

Det finns stora risker för Sverige med att gå med i Nato. Det skriver Pierre Schori i en slutreplik om säkerhetspolitik och situationen med USA idag.

Det blir allt tydligare att den nya amerikanska statsledningen börjar agera som världspolis samtidigt som den undandrar sig viktiga internationella avtal, drastiskt skär ned på bistånd och fredsarbete och kraftigt upprustar.

 Washington pressar Nato-allierade att öka militärbudgeten till 2 procent av BNP. Detta när USA är på krigsfot i Afghanistan, Irak, Jemen, Libyen, Somalia och Syrien.

Jag undrade därför på SvD Debatt om de som pläderar för ett svenskt Natomedlemskap inte ser riskerna av att Sverige skulle bli indraget i Pentagons globala strategi. Som England, Spanien och Danmark blev 2003 under Bushs Irakkrig, som gav upphov till al-Qaida i Irak och Daesh/IS. Läs artikel