[…] However, Austria continues to sit on the fence and Vienna has no plans to join NATO despite the ongoing war.

Austria, a European Union (EU) member, partners with NATO in various capacities and the country has become more integrated into the EU’s security framework. In this context, some analysts label Austria as essentially a free rider, simply surviving by luck while remaining outside of NATO. Nearly six months into the Ukrainian crisis, there is no serious debate in Austria about officially joining NATO.

Eighty percent of Austrians support staying out of the Western alliance while the spirit of neutrality remains popular among Austrian politicians across the spectrum.

On March 7, Chancellor Karl Nehammer, a conservative politician, tweeted that Austrian neutrality is “not up for debate” and the leader of the center-left Social Democratic Party of Austria (SPO), Pamela Rendi-Wagner, frequently calls Vienna’s neutrality “non-negotiable.”

The right-wing Austrian Freedom Party (FPO) has the same pro-neutrality position and so does the pacifist Green Party. […]

Vienna – along with New York, Geneva, and Nairobi – has become a key office site of the UN, as well as the location for the International Atomic Energy Agency (IAEA), Organization for Security and Co-operation in Europe (OSCE), and Organization of the Petroleum Exporting Countries (OPEC). […]

Foreign Minister Alexander Schallenberg said that Vienna is “helping [Ukraine] on a large scale but not with war munition and I think help for Ukraine cannot only be reduced to war munition.”

Along with 140 other UN member-states, Austria voted in favour of the March 2 General Assembly resolution condemning Russia’s invasion. […]

Worried about Austria’s exposure to Moscow’s ability to weaponise its energy exports, Vienna has joined fellow EU members in working to diversify gas sources away from Russia.

Since the war began, Austria has reduced the percentage of its Russia-sourced gas imports from 80 to 50 percent. Läs artikel

Whose side are you really on?

That’s the question that’s bound to loom large in the mind of Ukrainian President Volodymyr Zelenskyy when he meets his Turkish counterpart Recep Tayyip Erdoğan in Lviv on Thursday. Of all the members of the NATO alliance, Erdoğan is easily the most slippery in terms of his allegiances.

On the one hand, Zelenskyy has grounds to thank the Turkish leader. Erdoğan is trying to present himself as a neutral power broker on the Black Sea, mediating between Russia and Ukraine to allow grain exports to resume out of blockaded ports. A Turkish company — one of whose executives is Erdoğan’s son-in-law — is the supplier of the Bayraktar drones that have given Ukrainian forces a decisive boost on the battlefield, to the fury of Russian President Vladimir Putin. Erdoğan has also closed the Black Sea to Russian naval reinforcements through the Bosphorus.

On the other hand, Turkey is facing accusations of being a war profiteer, or rather what sanctions experts call a ”black knight” — a nation that helps in the evasion of international embargoes for its own benefit. A surge in Turkey-Russia trade and the adoption of a Russian payment system by Turkish banks since the outbreak of the war has triggered speculation that Ankara has spotted the advantages of giving Moscow a helping hand as its own mismanaged and inflation-crippled economy lurches out of control. Läs artikel

Svenska staten vill stötta Turkiet i ett strategiskt järnvägsprojekt värt flera miljarder.

Det turkiska byggbolaget kopplas till både Erdogan och kretsen kring Putin och har upprepat anklagats för korruption.

Trots att den ansvariga svenska myndigheten identifierat en rad risker med projektet har Sverige gett grönt ljus, visar DN:s granskning.

Regeringen förnekar samband med Natoförhandlingarna.

Under våren 2021 landade en ansökan om finansiellt stöd på den svenska myndigheten Exportkreditnämndens bord. Ansökan kom direkt från den turkiska staten och gäller bygget av en höghastighetsjärnväg mellan städerna Gaziantep och den strategiskt viktiga hamnstaden Mersin.

EKN har strikta riktlinjer och har uttryckligen som mål att främja miljö, mänskliga rättigheter och att motverka korruption. Myndigheten har bedömt att stora delar kring det turkiska projektet ska hållas hemligt och beskriver det som ”affärskänsligt”. När DN begär ut dokumentationen framgår det inte vilka summor det rör sig om. Men officiella siffror från turkiska finansdepartementet visar på omfattningen av Sveriges garanti: närmare tre miljarder svenska kronor.

I utbyte förväntas 30 procent av det svenska garantibeloppet gå till att köpa svenska varor och tjänster för att bygga järnvägssträckan. Det byggbolag som står för konstruktionen i Turkiet heter REC – och ingår i koncernen Rönesans. […]

I april i år gick internationella organisationen Turkish Democracy Project, som kritiserar regimen i Turkiet, ut och varnade en amerikansk byggjätte för allt samröre med just Rönesans.

– Bolagen som Sverige avser stödja är kända för korruption och skatteflykt i miljardklassen. Det är uppenbart korruption på högsta nivå med band till kleptokratin i både Turkiet och Ryssland. Om det finns kännedom om detta hos våra svenska beslutsfattare, men att man ändå väljer att blunda, är det oerhört allvarligt, säger Louise Brown, antikorruptionsexpert med bakgrund på Transparency International och på Världsbanken. […]

Den 6 juni gav Exportkreditnämnden grönt ljus till att stödja järnvägsprojektet.

En månad senare undertecknade Turkiet och samtliga andra Natoländer anslutningsprotokollet för Sverige, det första steget mot ett svenskt medlemskap. Om Natoprocessen haft någon betydelse för EKN:s beslut vill myndigheten inte svara på. Läs artikel

Kinas forsvarsdepartement bekrefter overfor Reuters at de sender kinesiske tropper til Russland for å delta i en felles militærøvelse.

De kinesiske troppene skal delta på en «Vostok»-øvelse, sammen med Russland, India, Belarus, Mongolia, Tadsjikistan og andre land, ifølge departementet.

Deltagelsen er «ikke relatert til den nåværende internasjonale og regionale situasjonen», heter det i en uttelse fra det kinesiske forsvaret. 

General og tidligere forsvarssjef Sverre Diesen sier til TV 2 at øvelsen ikke har noen betydning.

– Dette er noe som har vært gjort tidligere også. Øvelsene mellom Kina, Russland og andre sentral-asiatiske land har vært gjennomført før. Så man kan ikke tolke det som noe annet enn det det er.

Den siste lignende øvelsen fant sted i 2018. Det var også første gang Kina deltok. Läs artikel

Försöken från utländska aktörer att påverka svenska väljare inför riksdagsvalet är mindre omfattande än befarat, säger Myndigheten för psykologiskt försvar. Men det finns beredskap för något ”spektakulärt” från rysk eller islamistisk sida fram till valet. […]

Trots en ständigt pågående lågintensiv rysk informationspåverkan, trots den historiska omställningen till Nato, och trots omfattande påverkanskampanjer från islamister under året – det pågår ingen större påverkan mot befolkningen inför det svenska riksdagsvalet som ligger bara några veckor bort.

– Om jag vänder på det och tittar på Sverige så finns det små möjligheter att påverka oss, givet hur Ryssland betett sig. De har invaderat ett land och har knuffat omvärlden i en viss riktning. Vad mer ska de göra?, säger Tofvesson. […]

Det svenska valetskulle hypotetiskt sett kunnat ha påverkats genom mer långsiktiga och normförskjutande informationskampanjer, för att trycka befolkningen i en viss riktning. Till exempel genom att angripa journalister, politiker och allmänhet koordinerat över tid.

– Men vi kan inte se att man gett sig på det svenska valet med de här långsiktiga metoderna. Sverige har ändå varit utsatt för en lågintensiv kampanj sedan 2015, från bland annat Ryssland, där man jobbat med normförskjutning. Det finns i bakgrunden men vi har inte sett någon ökning, säger Tofvesson. Läs artikel

Last week, an American intelligence aircraft carried out a reconnaissance mission over the Barents Sea, along the coast of Russia towards Finmark. This is reported by NRK.

The aircraft is of the type RC-135V/W Rivet Joint, and it operated from the military air station Mildenhall in Suffolk, England.

The aircraft first flew along the coast of the Kola Peninsula to the northeast of Vardø in Norway, before it turned and took the same route east again.

In April, iFinnmark reported that an American aircraft of the same type carried out a reconnaissance mission in the same area, also from the Mildenhall air station. Läs artikel

FN:s generalsekreterare António Guterres kommer att resa till Ukraina senare i veckan.

På torsdag träffar han president Volodymyr Zelenskyj och Turkiets president Recep Tayyip Erdogan i Lviv i västra Ukraina. Och på fredag ska Guterres besöka hamnstaden Odessa, uppger en talesperson för FN.

Guterres besökte Ukraina i april. Då var han bland annat i Butja utanför huvudstaden Kiev. Från Butja har omfattande ryska övergrepp rapporterats. FN:s generalsekreterare var även i Kiev under sitt besök i april. Medan han var där utsattes staden för ryska attacker. Läs artikel

På onsdagen utsattes ryska baser på den ockuperade Krimhalvön för nya attacker och väldiga rökmoln steg mot himlen. En knapp vecka efter att den ryska flygbasen Saki skakades av massiva explosioner har minst en rysk bas till på Krimhalvön angripits.

Ett stort vapenlager i Dzjankoj fördstördes i en serie massiva explosioner på onsdagsförmiddagen. Väldiga eldklot steg mot himlen när ammunitionen på basen detonerade.

Explosionerna skadade också järnvägen och en brand bröt i en transformator i närheten av basen. Dzjankoj är en viktig järnvägsknutpunkt för hela Krim. Om skadorna på banan är omfattande kan det skapa stora problem för försörjningen av de ryska styrkorna längre västerut och norrut.

Enligt det ryska försvarsministeriet orsakades explosionen av sabotage.

‒ Vi har tagit alla nödvändiga åtgärder för att eliminera följderna av sabotaget, uppgav det ryska försvarsministeriet.

Ukraina har varken bekräftat eller dementerat de ryska uppgifterna, men låter förstå att den ukrainska militären står bakom explosionerna.

‒ Operation demilitarisering som genomförs med den ukrainska militärens precision kommer att fortsätta tills hela Ukrainas territorium är fritt från ockupation. Våra soldater är de bästa sponsorerna av gott humör, skriver Ukrainas stabschef Andrij Jermak på Telegram. Läs artikel

[…] Absent a clear threat, the U.S. Department of Defense adopted capabilities-based planning in the aftermath of the Cold War. Given the absence of any peer adversary in the foreseeable future, this was unavoidable. This is no longer the case. With presidential guidance to deter China and Russia, and to prevail in conflict if deterrence fails, the Department of Defense now has threats against which to plan. It is time for change.

The U.S. military, designed as it is for offensive expeditionary operations, is ill-prepared for its principal mission of deterrence. Indeed, against nuclear-armed adversaries, several aspects of U.S. warfighting concepts have a high risk of escalation. Further, information and precision strike technologies have progressed to the point where the defense has become ascendant. This is now being displayed in Ukraine and should change U.S. approaches to deterrence. Such a reorientation will be difficult, because of the strong institutional and cultural preferences in the U.S. military for offensive operations. […]

Ironically, all the technologies that have been and are being developed for rapid, decisive offensive operations turn out to be even more formidable in the defense. They deny our adversaries surprise and enable us to dispose our forces where they can most effectively defend against attack. Consequently, as Alex Vershinin notes: “Emerging technologies in the fields of network, artificial intelligence, and space are shifting the balance back to defenses.” He continues by stating that the United States may have missed this shift and that the consequences are significant: “Unable to fight a short decapitation campaign, the United States may be forced into a prolonged attrition campaign, at unacceptable political costs.” Läs artikel

Rødts partileder Bjørnar Moxnes skriver onsdag at partiets sentralstyre onsdag har diskutert hvordan de skal stille seg til Sverige og Finlands Nato-søknader. Det vil de stemme nei til:

– Stormaktsavhengighet gagner ikke fred og sikkerhet. Rødt vil stemme mot ratifisering av medlemskap i Nato for Finland og Sverige, sier Moxnes i en oppdatering på Facebook.

Selv om Rødt stemmer imot, ventes det at forslaget om å godkjenne den svenske og den finske søknaden, vil få et bredt flertall i Stortinget. Läs artikel