Litteratur

”Sverige höll emot Nazityskland”, kkrva.se

av
Olof Santesson

Sverige och Hitler 1939–1945. Ett bidrag till historien om Sverige och Tyskland under andra världskriget
författare: Kent Zetterberg    förlag: Carlsson Bokförlag, Tallinn, 2021

Ledamoten Zetterberg anser, mycket bestämt, att Sverige inte ska kritiseras för sin hållning under andra världskriget. På en gång blygsam och envist beslutsam har han här varit en röst i den svenska efterkrigsdebatten. När han nu återkommer till temat ger det intrycket av att han en gång för alla vill summera en insats som beredskapsårens ledande forskare – en roll han länge delade med sin tjugofem år äldre akademikollega, Arvid Cronenberg som avled senhösten 2021 i en ålder av nära etthundra år. Läs presentationen

Östersjön och Skandinavien

av
Mats Björkenfeldt

De skandinaviska historikerna Rasmus Glenthøj och Morten Nordhagen Ottosen, den ena dansk, den andre norrman, har skrivit två böcker om just Skandinavien på artonhundratalet: Union eller undergång?, del 1, med undertitel Kampen för ett enat Skandinavien, och del 2, med undertitel Den revolutionära skandinavismen (Historiska media, 2021 respektive 2022, översättning: Joachim Retzlaff, och med ett förord av historieprofessorn Torbjörn Nilsson).

Efter Napoleonkrigen fanns en rädsla att de små länderna uppe i norr skulle slukas av stormakterna. För Sveriges vidkommande valdes den franske generalen Bernadotte till kronprins, sedermera kung, Karl XIV Johan, som snart insåg att en svensk alliansfrihet var den bästa politiken för att inte hamna i krig.

Läs mer

Boklansering: ”Forfølgelsen av Julian Assange”, uib.no

av

Boken handler om årsakene til at Assange ble en statsfiende av USA slik at han måtte søke asyl ved den ecuadorianske ambassaden i stedet for å melde seg for det britiske rettsvesenet. Den handler om den massive svertekampanjen Assange ble utsatt for i vestlig presse i årene etter 2010, og den handler ikke minst om konsekvensene av den dramatiske vendingen begivenhetene tok den skjebnesvangre aprildagen i 2019. Denne boken er ingen kjølig vurdering for eller imot Assange, men et forsvar for Assanges nyskapende virke som redaktør og journalist, skrevet ut fra et ønske om å bidra til at han blir frikjent eller benådet. Läs  presentationen

Turkiet och Sveriges Nato-ansökan

av
Mats Björkenfeldt

Turkiets president Erdoğan har ställt sig i vägen för ett svenskt Nato-medlemskap, och kräver bland annat att Sverige tar avstånd från de kurder som tillhör PKK:s syriska systerparti PYD – det parti som socialdemokraterna har lovat att stödja.

2001 grundade Erdoğan Rättvise- och utvecklings­partiet (AKP) ett parti som ville ha in Turkiet i EU. Redan 1952 hade Grekland och Turkiet anslutit sig till Nato.

Erdoğan sökte inledningsvis lösa konflikten med det terrorstämplade Kurdistans arbetarparti (PKK). År 2015 tog dock styrkor tillhörande PKK:s systerparti PYD kontroll över stora delar av norra Syrien, med stöd av USA. Där upprättades ett kurdiskt självstyre. Erdoğan såg det som ett hot mot Turkiets territoriella integritet. Kriget mot PKK återupptogs. 2016 genomför turkisk militär ett misslyckat kuppförsök. Den islamistiska Gülen­rörelsen anklagades för att ligga bakom kuppförsöket.

Läs mer

Den Eviga Freden

av
Mats Björkenfeldt

Locarno-fördragen förhandlades fram hösten 1925. Syftet var att Tyskland skulle likställas med övriga stater, trots att landet i Versailles fem år tidigare tillsammans med bland andra Ungern förklarats ansvariga för första världskriget. Frankrikes och Belgiens gränser mot Tyskland garanterades och en demilitarisering av Rhenlandet kungjordes. Tyskland skulle få inträde i Nationernas Förbund. ”Spirit of Locarno”.

Locarno är en stad i södra Schweiz, vid Lago Maggiores norra strand. Och i Genève placerades Nationernas Förbunds huvudkontor. Staden blev en symbolisk plats, vilken fick historiken Robert de Traz att på tidigt trettiotal skriva: “Världen är uppdelad i fem delar: Europa, Asien, Afrika, Amerika och Genève.”

Läs mer

Veckans citat

av

”Kung Fredrik vädjade i april (1848) inte bara till kung Oscar, utan spelade också ut sitt starkaste kort: Frankrikes, Storbritanniens och Rysslands garantier för Danmarks besittning av Schlesvig. Problemet…var att ’England knappt ens vet att Schlesvig existerar’. Den tyska ockupationen av Schlesvig var ett brott mot internationell rätt…Genombrottet kom när Preussen accepterade kung Oscars medling”. Slutsats: garantierna var inte värda mycket, men fint med en neutral kung Oscar!

Union eller undergång, del 1

Kampen för ett enat Skandinavien

Sveriges säkerhet och världens fred, santerus.se

av

Sveriges utrikespolitik under kalla kriget

Ulf Bjereld, Alf W Johansson, Karl Molin

Standardverk om säkerhetspolitik! Nyutgivning.

Under det kalla kriget förde Sverige en politik som innebar alliansfrihet i fred, syftande till neutralitet i krig. Men inom ramen för denna formulering genomgick den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken stora förändringar. Under 1940- och 1950-talen kännetecknades den svenska utrikes- och säkerhetspolitiken under utrikesminister Östen Undéns ledning av försiktighet och återhållsamhet, med betoning på maktbalans och folkrätt. Under 1960- och 1970-talen började Sverige i stället föra en politik som kännetecknades av ett självständigt ställningstagande i opinionsbildningen, öppen kritik av såväl väst- som öststater, samt en uttalad solidaritet med länderna i tredje världen. Olof Palme fick genom sin hårda kritik av USA:s krig i Vietnam symbolisera mycket av denna nya svenska politik. Läs presentationen

Geopolitik

av
Mats Björkenfeldt

Den tidigare brittiske Labour-ledaren Jeremy Corbyn uppgav enligt Financial Times den 19 augusti 2015, att ”Nato’s attempt to encircle Russia is one of the big threats of our time”. (Paul D’Anieri, Ukraine and Russia. Cambridge University Press, 2019, s. 277) Denna varning bör påminnas om när Finland nu överväger att bidra till att cirkeln sluts.

Många i Finland ser Nato och EU som garanter för att Corbyns varning ska komma på skam. Men för att dessa organisationer ska kunna verka krävs enhällighet i medlemsleden. Och i båda organisationerna finns en medlem som möjligen kan agera som gossen Ruda . Nämligen Ungern.

Professor Klaus Dodds Border Wars. The Conflicts That Will Define Our Future (Penguin Press, 2021) skriver att i ”Ungern är det inte ovanligt att se visuella skildringar av ett ’Stor-Ungern’ […] ett regionalt område som inte sammanfaller med de formella gränserna för det samtida Ungern”. 1920 slet Trianon-fördraget isär den ungerska delen av det österrikisk-ungerska imperiet. Ungerns gränser efter 1920 omdefinierades så att landet krympte till ungefär en tredjedel av sin ursprungliga storlek. Områden av det ursprungliga territoriet omfördelades till andra stater.

Läs mer

Nya böcker

av
Mats Björkenfeldt

Sven Hegelund, ekonom, bland annat tidigare statssekreterare i finansdepartementet (1999–2002, under regeringen Göran Persson), är författare till den nyutkomna boken Intressanta tider. Ekonomi och geopolitik i det 21:a århundradet (Hjalmarson & Högberg, 2021). Boken skrevs före Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022. Det gör att de ekonomiska prognoserna i boken blir svårbedömda. Men Hegelund skriver även om geopolitik, som titeln anger. Och för vårt vidkommande kan noteras att han, på sidan 280 och följande, åberopar starka skäl mot en svensk och finsk Nato-anslutning. Främsta skälet är ”att det är oklart huruvida USA är berett att infria åtagandena enligt paragraf 5 i NATO-stadgan”. Och på sidan 349 noterar författaren dels att ”alla medlemsstater [i Nato] har i princip vetorätt”, dels att Natos befälhavare ”alltid ska vara en amerikansk general, som oavsett formella fördragsbestämmelser i slutändan alltid kommer att vara underställd USAs militärledning och president”.

Läs mer

First Recourse for Rebels, lrb.co.uk

av
Tom Stevenson, monitoring Parliament’s ongoing inquiry into the UK’s ‘national security machinery’

The Economic Weapon: The Rise of Sanctions as a Tool of Modern War 
by Nicholas Mulder. Yale, 434 pp., £25, March, 978 0 300 25936 0

There is​ a striking asymmetry in the global economy. In terms of trade and GDP the world has three poles: the United States, the EU and China. But in the international financial system a single state has overwhelming power. The vast majority of transnational payments are routed through US banks. US treasury bonds are the de facto reserve asset around the world. The Fed is the global supplier of liquidity in times of crisis. National economies respond on a hair trigger to US monetary policy. Giant American and European financial institutions, based for the most part in the US, control a large share of international corporate activity. Läs artikel

Krimkriget

av
Mats Björkenfeldt

Krimkriget 1853 – 56 och Rysslands senare krig med det Osmanska riket 1877-78 gällde Rysslands möjligheter att exportera sitt spannmål från Odessa genom Bosporen till övriga världen. (Vladislav Davidzon, From Odessa With Love, Academica Press, 2021). Krimkriget kom att innebära slutet för den Europeiska konserten, som hade inletts 1814 -15 med att Sverige, Preussen, Storbritannien och Österrike enat sig med Ryssland och förklarat sig som segrare över Napoleons Frankrike och dess allierade.

Läs mer

Nato 70 år

av
Mats Björkenfeldt

Vi återpublicerar här en artikel om Nato som tidigare legat på sajten. (Utgivarna)

Den kanadensiske historikern Timothy Andrews Sayle har lägligt utkommit med boken Enduring Alliance. A History of NATO and the Postwar Global Order (Cornell University Press 2019).

I mars 1948 inträffande den så kallade Pragkuppen: det tjeckiska kommunistpartiet grep makten i Tjeckoslovakien. En månad senare krävde Stalin att Norge skulle sluta en pakt med Sovjetunionen. Samma månad hade Finland ingått VSB-avtalet, det vill säga ett fördrag om vänskap, samverkan och ömsesidigt bistånd, med grannen i öster. Den brittiske utrikesministern Ernest Bevin, som aldrig trodde att Sovjetunionen skulle starta något krig, var dock orolig för i första hand de nämnda påtryckningarna mot Norge.

Läs mer