utvald

I skymundan kan man i internationell press hitta uppgifter om att Sverige är ett av de deltagande länderna i USA:s och Ukrainas kontroversiella övning Sea Breeze 2021 som äger rum 28 juni–10 juli.

I vanliga fall brukar Försvarsmakten vara snabb med att informera om svenskt deltagande i övningar, men nu fick man noggrant läsa i amerikanska flottans Navy News (21/6) för att få reda på att Sverige var med. Sverige räknas där upp som ett av de 32 länder som deltar.

På samma sätt har det varit under tidigare års Sea Breeze-övningar. Försvarsmakten har varit tyst, likaså Försvarsdepartementet. Liksom tidigare får man också söka förgäves efter information om övningen i svenska media.

Läs mer

Julian Assange har avslöjat svåra brott – brott mot krigets lagar. Därför riskerar han att dömas som en brottsling. Detta är en gangsterlogik. Han har avslöjat laglöst statligt våld mot civila oskyldiga. Därför hänger hans eget liv på en skör tråd. Detta ska kallas mod. Julian Assange har behandlats med en hänsynslös brist på respekt av den svenska staten. Därför måste han få upprättelse. Han har som varje journalist i hans situation måste göra: han har berättat sanningen. Därför borde han belönas.

Julian Assange trodde på Sverige, på svensk yttrandefrihet, på vår grundlagsskyddade rätt att granska vad makten har för sig. Men Sverige – det politiskt-mediala komplexet – har misstrott Julian Assange. Ledande svenska opinionsbildare har försökt att karaktärsmörda honom. Det är otäckt. De som ropar ”Stena! Stena!” sitter själva i skyddat bo. Medan Julian Assange sitter i fängelsecell och i domstolsbås. Det är lätt att se vem som faller till föga för styrkan och vem som faller offer för styrkan i detta drama.

Läs mer

Den 28 juni genomförde USA flygattacker mot två mål i Syrien och ett mål i Irak.

Den amerikanska regeringen hävdade att attackerna var ett svar på tidigare drönarattacker mot USA-baser i Irak. Utrikesminister Antony Blinken förklarade samma dag att de amerikanska anfallen var ”självförsvar”. Vidare sade Blinken att anfallen var förebyggande för att hindra attacker mot egna baser i framtiden.

USA:s hänvisning till självförsvar är inte hållbar av flera skäl.

Rätten till självförsvar gäller mellan stater och gäller som ett direkt svar på ett väpnat angrepp.

I det här fallet handlar det om shiamuslimska milisgrupper som uppenbarligen agerar mer eller mindre självständigt. Vidare kom USA:s attack inte som ett direkt svar på att man själv blivit attackerad. Blinkens motivering om preventivt självförsvar i efterhand saknar stöd i folkrätten som inte innehåller rätt till preventivkrig.

Läs mer

”American policymakers tend to respond to events by asking what the U.S. should do. Instead, the right question is should America do anything? Since few of America’s overseas interests are important let alone vital, the right answer most often is no, at least not much of anything beyond diplomacy. Like in the Caucasus. That region undoubtedly is vital to someone, just not to the United States.”

Doug Bandow i The American Conservative, 1 juli

Lumpen var ingenting som jag såg fram emot. En del av mina ungdomskamrater – några av dem blev män i staten – sökte och fick skrivbordstjänst. Jag gjorde färdigt min akademiska grundutbildning, innan jag måste påminna inskrivningsmyndigheterna om att jag också borde ha en militär grundutbildning. Det visade sig, att man hade placerat mig i artilleriet – obegripligt nog, fastän jag var rätt duktig i matematik. Elitutbildningar som tolkskolan hade jag inte eftersträvat, även om jag läst ryska på gymnasiet.

Läs mer

Omkring 10 000 svenska officerare och soldater har deltagit det 20-åriga kriget i Afghanistan.

Hur kan det ha påverkat inställningen till krig i vårt land?

Frågan är berättigad eftersom det gäller den största krigsinsatsen sedan Sverige avslutade sitt deltagande i Napoleonkrigen.

Läs mer

Henry Kissinger om Kina 1972

” The Chinese people are obviously a great people. They have the longest unbroken record of government in one area of any of the existing civilizations; and secondly, 800 million people representing 25 percent of the human race are a factor that cannot be ignored. They will influence international affairs whatever we intend to do and declaratory policy we adopt. They are a reality. And their policy, for good or ill, will determine the possibilities for peace and progress. And that is irrespective of what we do.

… if it is true that the big problem of the immediate post‐World War II period was to avoid chaos, and if it is true that the big problem of the next 20 years is to build a more permanent peace, then it seems to us impossible to build a peace, which we would define as something other than just the avoidance of crisis, by simply ignoring these 800 million people.

Nor do we over‐estimate what we can do by unilateral actions towards them.

They will make their decisions on the basis of their conceptions of their needs, and of their ideology. But to the degree that their actions can be influenced by ours, we are prepared to engage in a dialogue with them.”

White House Years (1979)

Det är rätt besynnerligt att iaktta alla de svenska opinionsbildare och självutnämnda experter, så kallade pundits, som önskar, att spänningsnivåerna mellan Ryssland och de västliga makterna ska höjas. De oroar sig för att den nye amerikanske presidenten inte kommer att vara tillräckligt hård mot sin ryske motpart, att han inte ska läxa upp honom efter noter. Så mycket västerländsk civilisation och civilitet.

Läs mer

Efter valet 2022 lämnar Liberalernas Allan Widman riksdagen efter 20 år. Ett skäl han uppger är det ökade hemlighetsmakeriet kring förvarets satsningar.

Allan Widman har under hela sin tid i politiken varit en ihärdig förespråkare för ett svenskt Nato-medlemskap. Därav följer dock inte att han ensidigt ställt sig bakom uppbyggnaden av ett insatsförsvar, avsett främst för internationella operationer.

Han är tvärtom en av de mest profilerade förespråkarna i riksdagen för ett territorialförsvar av hela landet, och därav kommer mycket av hans kritik av den sneda satsningen på ett dyrt tröskelförsvar. I motioner och i den försvarspolitiska debatten har Widman pekat på behovet av fler armébrigader, och han ångrade i efterhand beslutet 2009 om att avskaffa värnplikten.

Han har vid flera tillfällen pekat på att den massiva satsningen på nya egenutvecklade försvarssystem som JAS och ubåtar stjäl resurser från uppbyggnaden av marktrupper. Därmed är han ganska ensam inom det borgerliga blocket om att uppmärksamma något som liknar ett militär-industriellt komplex där försvarsindustrin är intimt sammankopplad med politiska beslutsfattare.

Till Svenska Dagbladet (14/6) säger Widman: ”Vi har också en väldigt stark försvarsindustri i vårt land med starka kopplingar till den politiska makten.”

Läs mer

Den 25 maj genomförde militären i Mali den andra kuppen på lite mer än ett år.

Sverige och övriga länder i specialförbandsinsatsen Takuba går nu vidare utan Malis regering, och insatsen styrs hädanefter från Paris istället för som tidigare från Malis huvudstad Bamako. Sverige deltar i Takuba med 150 man.

Försvarsminister Peter Hultqvist svarade 2 juni på en fråga i riksdagen om den svenska insatsen efter kuppen: ”Regeringskansliet följer noga den mycket oroande utvecklingen i Mali.” Han menade att ”i grunden har inte skälen till Sveriges breda engagemang i Mali ändrats”.

Grunden Hultqvist talar om är en inbjudan för över två år sedan av den då sittande civila regeringen i Mali. Denna inbjudan har från början lyfts fram som en fullgod folkrättslig grund för Sveriges militära deltagande i Takuba-insatsen.

Läs mer

Med anledning av att den allmänna värnplikten fyller 120 år skriver Plikt- och prövningsverket  i ett pressmeddelande om bakgrunden:

I juli 1900 fick generalstabschefen Axel Rappe regeringens uppdrag att utarbeta ett förslag till ny härordning byggd på förutsättningen att indelningsverket skulle avskaffas och den allmänna värnplikten utökas.

I januari 1901 lade regeringen von Otter fram en proposition om en ny härordning som följdes av en intensiv debatt i andra kammaren under maj månad 1901. Den 2 juni 1901 beslutade riksdagen om den nya härordningen och Sverige fick allmän värnplikt.

Våren därpå rycker cirka 30 000 svenska män in i svenska försvaret. Det är den första kullen av värnpliktiga i ett system där grundutbildningen är 150 dagar med tre repetitionsövningar och omfattar alla män mellan 21-40 år. Läs pressmeddelandet

Vi återpublicerar här ett debattinlägg om den allmänna värnplikten  som också publicerades i Aftonbladet den 13 januari 2017.

Skydda gränsen – vi behöver värnplikten

Thage G Peterson och Lars-Gunnar Liljestrand

Utredningen om Försvarsmaktens personalbehov har sänts ut på remiss. Bristerna i personalförsörjningen är väl kända. De är en följd av riksdagsbeslutet 2009 att med voteringssiffrorna 153 mot 150 avveckla värnplikten. Rekryteringen till den yrkesarmé som skulle träda i stället har misslyckats.

Det förslag som nu ligger på bordet innebär ingen ändrad uppbyggnad av försvaret. Yrkesförsvaret ska kompletteras med pliktpersonal, men av varje årskull på cirka 100 000 av bägge könen ska endast 10 000 mönstra och av dem 4 000 tas ut för militär grundutbildning i syfte att fylla luckor i organisationen. De 4 000 ska vara särskilt motiverade för uppgiften.

Det rör sig med andra ord inte om ett på medborgerlig plikt baserat system där försvaret av det egna landet är en självklar medborgerlig skyldighet. Läs artikel

”