utvald

Vi publicerar här med författarens tillstånd en text som varit publicerad i Klassekampen den 25 maj. (Utgivarna)

Selv verdens største militærmakt kan ikke være over alt alltid. USA står riktignok for mer enn 40 prosent av verdens militære utgifter. Men amerikanske styrker kan ikke lenger føre to kriger samtidig, mot Kina i sør og Russland i nord. Til det har de to rivalene blitt for sterke, etter flere års opprustning på 2000-tallet.

Kanskje er det slik vi må forstå den militære tilleggsavtalen fra april i år, mellom USA og Norge (Supplementary Defence Cooperation Agreement)? For siden 2018 har Pentagon fremforhandlet eksklusive rettigheter for bruk av NATOs territorium. Ikke med stormaktene Tyskland, Frankrike og Storbritannia. Men med de russiske randstatene, fra Norge i nord til Romania i sør. Med amerikanske flåtestyrker i Nord-Atlanteren og i Svartehavet (Andre og Sjettflåte) er dermed USA godt rustet til å demme opp for russiske fremstøt. Ikke ved å utplassere hundretusenvis av soldater, tanks og artillerienheter, som under den kalde krigen. Men ved å tilrettelegge for hurtige overføringer av styrker, som på kort varsel kan skyte ned russiske missiler, lamme strømnettet i Moskva, og slå ut kommandosystemene. For det er dette, ifølge den amerikanske forsvarsstrategien fra 2018, som skal avskrekke Russland: et uforutsigbart mønster av amerikansk synlighet og tilstedeværelse langs grensene.

Läs mer

”Og der geografien gjør at Norge er i skuddlinja mellom de gamle kald-krigs-rivalene USA og Russland når det gjelder Arktis, så innretter regjeringen Solberg seg sånn at vi er midt i skuddlinja, vi er et eksplisitt militært mål. Med for alle praktiske formål å gjøre Norge til en base for USAs økende militære aktivitet i Arktis, så bidrar regjeringen til å skru konfliktnivået mellom USA og Russland opp. Tromsø som havn for amerikanske ubåter som etter alt å dømme er væpnet med kjernefysiske langdistanseraketter, og flybaser i Norge med amerikansk jurisdiksjon, er i strid med basepolitikken. Og det er i strid med Einar Gerhardsens perspektiv for Nato-medlemskap, nemlig at Norge skulle velge side for sikkerhet og demokrati, og mot sovjetisk diktatur. Men samtidig som vi valgte side, skulle vi også være en aktiv brubygger. Med endring av basepolitikken er vi dårligere brubyggere.”

Morten Strand, utenriksjournalist og -kommentator , Dagbladet den 24 maj

Den svenska försvarsmakten gick ut med ett kort pressmeddelande den 15 maj om att insatsen i Afghanistan ceremoniellt avslutades:

”Lördag den 15 maj genomfördes en historisk flaggceremoni i Kabul. I närvaro av chefen för den multinationella styrkan Resolute Support Mission (RSM) den amerikanske generalen Scott Miller och stora delar av hans stab. På insatsens högkvarter halades den svenska flaggan efter nästan 20 års närvaro i Afghanistan.”

Ingen av de politiskt ansvariga för Sveriges deltagande i kriget, vare sig från regeringen eller från riksdagen, hade funnit det mödan värt att komma.

Försvarsattachén vid svenska ambassaden i Kabul fick representera Sverige.

Annars har det under de 20 år Sverige krigat aldrig saknats svenska politiker som på plats velat framträda med svenska militärer och prisat insatsen och framgångarna i kriget.

Nu när alla vet att kriget var en katastrof vill ingen av de folkvalda ta i Afghanistanfrågan ens med tång.

Läs mer

Även högt bildade personer kan se tillbaka med självkritisk förargelse på sin hybrisartade eu(ro)fori under åren efter kalla krigets slut. Nu skulle allt återgå till det normala i den realsocialistiska delen av Europa, visserligen inte utan starka doser av ekonomisk chockterapi. Istället för byråkrati: politik. Istället för letargi: marknadsekonomi. ”Kommunismen” var en parentes.

Läs mer

Publicerad i Svenska Dagbladet den 15 maj.

Nedrustningsambassadören och fredskämpen Maj Britt Theorin har avlidit.
Hon sörjes närmast av barnen Eva, Åse, Martin och Magnus med familjer
samt av många vänner världen över.

I våra ögon var Maj Britt Theorin en av Sveriges främsta fredsmäklare. Att kämpa för freden var hennes livsuppgift. Hon reste land och rike runt och agiterade för freden och försoning. Hon slogs för långsiktiga fredliga lösningar på krig och konflikter. För Maj Britt var detta den bästa utvecklingshjälp som Sverige kunde ge.

Maj Britt Theorins namn var internationellt känt.

Hon var under många år Sveriges nedrustningsambassadör och gjorde betydande insatser internationellt för att driva främst nedrustning av kärnvapen.

Efter det uppdraget kunde hon valt en lugn pensionärstillvaro men de nya krigen med stormaktsinvasioner som startade efter kalla kriget, främst i Afghanistan, kom att under nästan 20 år engagera henne.

Sverige medverkade i kriget och skickade soldater till Afghanistan. Det upprörde henne särskilt som det var en skarp kontrast mot den traditionella svenska säkerhetspolitiken.

Maj Britt var med i den grupp personer som 2007 utformade det stora uppropet mot Sveriges deltagande i kriget med parollen ” Tag hem de svenska trupperna från Afghanistan– svenska soldater har inte i Afghanistan att göra” som med över 7000 underskrifter kom att publiceras runt om i Sverige.

Läs mer

Jag får ett mail från en granne. Vi bor i samma bostadsområde, Kista. Det är ett nationellt centrum för högteknologisk verksamhet. Grannen, upp i åren, är en av landets it-pionjärer. ”Törs du gå ner i garaget”, frågar han, ”om vi blir bombade.” Är det en dödsfälla? Kista torde bli ett av de första målen, om krig utbryter. Då kommer gängskjutningarnas fasor härute att förblekna.

Jag har faktiskt inte tänkt så noga över detta. Har vi skyddsrum? Nej. Officiell svensk säkerhetspolitik utgår från att Sverige blir anfallet i ett storkrig, underförstått av Ryssland. Scenariot kan verka osannolikt – det är ett imperium på nedgång men besitter stora arsenaler av kärnvapen, som med olyckligt handhavande kan drabba även ett litet land som Sverige. Också motståndaren, som vi tyr oss till, är i ett liknande läge.

Läs mer

I Dagens Nyheter (12/5) skriver Ewa Stenberg att Sveriges insats för fred och rättvisa misslyckades.

Den internationella koalitionen hade lovat att hjälpa till och bygga upp en ny nation där kvinnor fick rättigheter, byborna sjukvård och det skulle råda fred och rättvisa.

Alla dessa påståenden är osanna.

USA har officiellt, genom sitt särskilda ombud för Pakistan och Afghanistan Richard Holbrooke, förklarat: ”Att omvandla det afghanska samhället är inte vårt uppdrag. Flickors skolgång kan vara en viktig fråga på många håll. Vi är i Afghanistan utifrån våra egna nationella säkerhetsintressen.” (The New Yorker 2015)

President Obama var noga med att i sina tal inte ta ordet nationsbyggande eller good governance i sin mun när det gällde Afghanistan. För USA handlade det om geostrategiska intressen och för länderna som deltog i koalitionen var det lojalitet med USA som gällde.

Våra egna ansvariga politiker har aldrig medgivit att talet om kvinnors rättigheter, demokrati mm endast var avsett för att få allmänhetens stöd till kriget.

Tysklands tidigare förbundskansler Gerhard Schröder, som fattade beslutet 2001 att Tyskland skulle gå med, har senare förklarat att motivet var lojalitet med USA men att kvinnors rättigheter var nödvändigt att lyfta fram för att få tyskarna att acceptera kriget.

Än idag kan svenska regeringen utan skam skriva i varje proposition om fortsatt svensk trupp i Afghanistan att insatsen skall stödja kvinnornas ställning.

Läs mer

Under perioden 7 juni till 18 juni arrangerar Sverige, Finland och Norge en internationell flygövning, Arctic Challenge Exercise 2021 (ACE 21), där Norge är övningsledare. Övningen genomförs för femte gången inom ramen för det nordiska samarbetet och det Cross border-avtal som har ingåtts mellan länderna.

Deltagande är även Storbritannien med A330 Voyager (lufttankningsflygplan), Nederländerna med ett KDC-10 (lufttankningsflygplan), USA med KC-135 Stratotanker (lufttankningsflygplan) och Nato med AWACS-flygplan (stridsledning och luftbevakning).

Totalt cirka 70 flygplan och drygt 3 000 mannar är involverade, vilket gör ACE till en av de största flygövningarna i Europa i år.

Liksom tidigare år anger den svenska försvarsmakten att övningsscenariot är en internationell fredsfrämjande krishanteringsinsats under FN-mandat.

Försvarsmakten skriver på sin hemsida att övningen inte riktar sig mot Ryssland utan att det är en defensiv övning för att samtrimma flyg, främst från de nordiska länderna.

Det finns dock anledning att sätta ett frågetecken för syftet med övningen och även för hur det kommer att uppfattas av omgivningen. En av de största militära flygövningarna i Europa skall nu genomföras på Nordkalotten och Arktis där det under de senaste åren har pågått en intensiv upprustning både från USA:s och Natos sida och samtidigt från Rysslands sida.

Läs mer

Frankrikes militära insats i Sahel kallas numera allmänt för ett nytt Afghanistan och ett nytt krig utan slut.

För Macron har det gällt att ta stöd av vem det vara må för att legitimera fortsatt franskt krig.

I Bloomberg skriver Bobby Ghosh den 8 maj att Macron backar upp diktatorer och krigsherrar i utbyte mot stöd till sitt krig.

Läs mer

På Nato-mötet den 14 april dikterade USA avslutningen på kriget i Afghanistan för sina allierade.

Utrikesminister Antony Blinken och försvarsminister Lloyd Austin läste upp president Bidens beslut att dra tillbaka alla trupper den 11 september och meddelade att beslutet inte var kopplat till några villkor för talibanerna. Biden hade insett att fortsatt krig inte var värt priset.

Läs mer

– Det ligger en dimridå i det jag säger: Alltså, genom att man lämnar kvar utrustning och materiel så skapar man en möjlighet att gradera upp sin verksamhet mycket snabbt, säger Peter Hultqvist

Den svenske försvarsministern efter beskedet att Ryssland drar bort trupper från gränsen till Ukraina

Inför Sveriges anslutning till EU tilldrog sig frågan om den fortsatta tillämpningen av offentlighetsprincipen stor uppmärksamhet. Sverige var då ganska ensamt om att låta envar få tillgång till allmänna handlingar hos myndigheter. De stater som redan tillhörde EU såg framför sig hur handlingar som de själva höll hemliga skulle bli offentliga ifall de hamnade hos svenska myndigheter. Sverige avgav en ensidig förklaring av innebörden att offentlighetsprincipen tillhörde vårt konstitutionella arv. EU:s medlemsstater svarade att man förutsatte att Sverige som medlem i unionen skulle följa gemenskapsrätten även i detta avseende.

Sverige ingår inte i någon försvarsallians. Däremot samarbetar Sverige sedan länge med andra stater kring både militära och andra frågor, även sådana som rör fred och säkerhet i den egna regionen och i andra delar av världen. Inom ramen för fredsbevarande och fredsframtvingande operationer medverkar svensk trupp i krigshandlingar.

Spioneribestämmelsen i brottsbalken (BrB) 19:5 straffbelägger att någon i syfte att gå en främmande makt tillhanda tar viss angiven befattning med (”anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer”) en uppgift om ett visst sakförhållande. Uppgiften om detta sakförhållande ska vara sådan att det kan medföra men för Sveriges säkerhet, om uppgiften kommer till den främmande maktens kännedom. Paragrafen exemplifierar att uppgiften kan röra ”försvarsverk, vapen, förråd, import, export, tillverkningssätt, underhandlingar, beslut”. Uppgiften behöver inte vara hemlig enligt sekretesslagen (OSL). Även att publicera motsvarande uppgifter i ett grundlagsskyddat medium, såsom en tryckt skrift, kan vara brottsligt som spioneri enligt tryckfrihetsförordningen (TF). Också den som har lämnat uppgiften till exempelvis en tidning för publicering, meddelaren, kan berövas sitt meddelarskydd och straffas i ett sådant fall.

Läs mer