Med anledning av att den allmänna värnplikten fyller 120 år skriver Plikt- och prövningsverket i ett pressmeddelande om bakgrunden:
I juli 1900 fick generalstabschefen Axel Rappe regeringens uppdrag att utarbeta ett förslag till ny härordning byggd på förutsättningen att indelningsverket skulle avskaffas och den allmänna värnplikten utökas.
I januari 1901 lade regeringen von Otter fram en proposition om en ny härordning som följdes av en intensiv debatt i andra kammaren under maj månad 1901. Den 2 juni 1901 beslutade riksdagen om den nya härordningen och Sverige fick allmän värnplikt.
Våren därpå rycker cirka 30 000 svenska män in i svenska försvaret. Det är den första kullen av värnpliktiga i ett system där grundutbildningen är 150 dagar med tre repetitionsövningar och omfattar alla män mellan 21-40 år. Läs pressmeddelandet
Vi återpublicerar här ett debattinlägg om den allmänna värnplikten som också publicerades i Aftonbladet den 13 januari 2017.
Skydda gränsen – vi behöver värnplikten
Thage G Peterson och Lars-Gunnar Liljestrand
Utredningen om Försvarsmaktens personalbehov har sänts ut på remiss. Bristerna i personalförsörjningen är väl kända. De är en följd av riksdagsbeslutet 2009 att med voteringssiffrorna 153 mot 150 avveckla värnplikten. Rekryteringen till den yrkesarmé som skulle träda i stället har misslyckats.
Det förslag som nu ligger på bordet innebär ingen ändrad uppbyggnad av försvaret. Yrkesförsvaret ska kompletteras med pliktpersonal, men av varje årskull på cirka 100 000 av bägge könen ska endast 10 000 mönstra och av dem 4 000 tas ut för militär grundutbildning i syfte att fylla luckor i organisationen. De 4 000 ska vara särskilt motiverade för uppgiften.
Det rör sig med andra ord inte om ett på medborgerlig plikt baserat system där försvaret av det egna landet är en självklar medborgerlig skyldighet. Läs artikel
”