Tage Erlander i riksdagen den 24 november 1959 om neutralitetspolitiken, Rolf Andersson

Statsminister Tage Erlander besvarade i riksdagens andra kammare den 24 november 1959 en interpellation. Han utvecklade därvidlag klargörande sin syn på neutralitetspolitiken. Erlander tar stringent upp ett flertal grundläggande frågeställningar som alltjämt är högst relevanta.

Visst har läget i flera avseenden förändrats sedan svaret lämnades. En viktig skillnad är att vi inte längre har ett försvar som – för att tala med Erlander – ”kan skapa respekt för vår vilja att hävda neutraliteten åt alla håll och för vår förmåga att försvara oss, om vi ändå blir angripna”. Men detta är ju en förändring som beror på egen ansvarslös och kortsiktig försvarspolitik under flera decennier. Den motiverar ingen ändrad ”grand strategy”. Den allvarliga skada åren av desorientering åsamkat kan rättas till, även om det kommer att ta lång tid.

Läs mer

Statsminister Thorbjörn Fälldin vid Folk och Försvars konferens i Storlien, Rolf Andersson

Vi återger här ett utdrag ur ett tal som statsminister Thorbjörn Fälldin höll vid Folk och Försvars konferens i Storlien den 6 februari 1978. Han utvecklar i talet sin strategiska syn på hur ett litet land som vårt bäst kan lösa sitt säkerhetsproblem, omgivet som det är av rustade stormakter med skarpa motsättningar och avsevärda konfliktytor. Ett genomgående tema i talet är hur starkt han betonar försvarets betydelse för säkerhetspolitiken.

Dagens Centerparti välkomnar mer pengar till försvaret. Det är i och för sig bra. Bättre sent än aldrig; Centerpartiet har ju medverkat till det svenska försvarets förfall. Partiet intar vidare ståndpunkten att hela landet ska försvaras. Det är också bra. Men när det gäller frågan om hur detta ska åstadkommas är det vagare.

Läs mer

Säkerhets- och försvarspolitiken, Karin Söder (c) Anders Dahlgren (c) Nils G. Åsling (c) m fl, riksdagen.se

Vi återger här en motion från Centerpartiet om säkerhets-och försvarspolitiken , 25 januari 1986

Målet för vår säkerhetspolitik är att bevara vårt lands oberoende. 1 fred lika väl som i krislägen skall vi trygga vår nationella handlingsfrihet politiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt. Bara därmed blir det möjligt att på demokratisk grund utveckla det svenska samhället. Nationell säkerhet och trygghet är en förutsättning för att de enskilda medborgarna skall känna personlig trygghet.

Den svenska säkerhetspolitiken är ett av våra viktigaste bidrag till stabilitet i vår del av världen och därmed till avspänning och fred. Dess fundament är den alliansfria utrikespolitik som skall garantera neutralitet i ofärdstider.

För att tjäna sitt syfte måste den vara trovärdig. Med en orubblig hållning måste vi hävda vår frihet och vårt oberoende. Vi måste lika starkt hävda vår rätt att själva bestämma villkoren för vår säkerhetspolitik. Denna måste inge förtroende och skapa respekt i omvärlden. Ingen misstanke får kunna uppstå om att vi är påverkbara i någon riktning. Den ena stormakten får aldrig ges föreställningen att vårt land kan bli en utpost för andra sidan. Det innebär att vi måste hävda vår territoriella integritet. Läs motionen

Sommarrepris: Östen Undén: Synpunkter på Sveriges utrikespolitik

Det här är utdrag ur en text som Östen Undén utarbetade 1952 för att användas vid undervisningen vid Försvarshögskolan. Uppsatsen i dess helhet publicerades i hans bok Tankar om utrikespolitik, som gavs ut 1963.

Undéns text tillkom för närmare 65 år sedan. De frågor han tacklar och de resonemang han för är av intresse för oss idag.

 

”Bland dem som erkänner som ett faktum, att svenska folket inte vill offra möjligheterna till fredens bevarande av solidaritet med oss närstående folk, finns det politiker som söker nedvärdera denna hållning såsom uttryck för egoism och isolationspolitik. Tankegången är att folket borde upplysas om att dess inställning är omoralisk och ägnad att nedsätta oss inför mer upplysta och mindre själviska nationer.

Samtidigt brukar emellertid dessa kritiker göra gällande, att en allianspolitik västerut är i vårt eget välförstådda intresse och att den främsta betydelsen av allianspolitiken skulle vara, att vi i farans stund kan få hjälp av mäktigare bundsförvanter. Skillnaderna mellan anhängarna av allianspolitiken och dem som håller på den alliansfria kursen skulle då knappast ligga på det moraliska planet utan  från kritikernas egna utgångspunkter gälla en mer upplyst eller en mer oupplyst nationell egoism.

Läs mer

Östen Undén och Alf Ross om vetot i säkerhetsrådet, där Sverige nu tar plats! Rolf Andersson

Sverige är från årsskiftet ledamot av FN:s säkerhetsråd. Det är ansvarskännande, och antagligen på gott och ont! Man får hoppas att vi kommer att ansluta till det bästa i svensk tradition inom detta minerade område. Det finns onekligen mycket att bygga vidare på. Ska vi göra en konstruktiv insats där måste åtminstone som ett minimum den hittills etablerade ovanan att i tid och otid uttala sig om andra staters brister upphöra. Istället för att pratglatt utan täckning spela för hemmagalleriet, eller för att idka utländsk inställsamhet, är det hög tid att vi nu inriktar oss på att verka för att uppnå realistiska resultat i detta känsliga sammanhang och dessa minst sagt turbulenta tider.

Några ord på vägen ger enligt min mening en recension som Östen Undén på sin ålders höst skrev i Svensk Juristtidning 1964, då han kommenterade en bok av professor Alf Ross, De Forenede Nationer; en idag alltjämt i högsta grad läsvärd och insiktsfull bok om FN-systemet och FN-stadgan.

Läs mer

Generalens bokslut, intervju med förre finske ÖB Gustav Hägglund i finska Katternö

”Finlands starkaste argument för att inte gå med i Nato är, säger Gustav Hägglund, att det skulle försämra landets försvarsvilja, om landet förlitade sig på andra.
”En värnpliktsarmé som Finlands grundar sin styrka på en kollektiv erfarenhet av hur vi i krig räddat vår självständighet. Det ger en moralisk styrka och trovärdighet som en yrkesarmé aldrig kan ha”, säger Gustav Hägglund. Läs intervjun