Frankrike förlorade förtroendet för USA i samband med Suez-krisen 1956 och valde att bygga sin strategi på egen tillverkning och oberoende strategisk hållning uppbackad av egna kärnvapen. Storbritannien drog motsatt slutsats och har delvis byggt sin kärnvapenarsenal i nära samarbete med USA. De historiska skillnaderna sätter fortfarande avtryck men samtidigt gör de både länderna liknande bedömning av den nuvarande strategiska hotbilden och de samarbetar sedan några år även inom kärnvapensektorn. […]

Frågan om en självständig avskräckningsförmåga i Europa har aktualiserats av osäkerheten kring fortsatt stöd från USA i händelse av en konflikt. Men i både Frankrike och Storbritannien finns det frågeställningar kopplade till ekonomin.

Frankrike måste avsätta stora pengar för att ta fram en ny generation tekniskt uppdaterade vapen. Den brittiska kärnvapenförmågan riskerar att av både politiska och ekonomiska skäl drabbas av brister som till slut inte längre gör vapnen trovärdiga.

Sannolikheten för ett framtida och utökat fransk-brittiskt samarbete är högst på ubåtsområdet där det redan idag finns avtal om forskningssamarbeten. Det skulle ge möjlighet att behålla avskräckningseffekten på samma nivå, men ändå minska antalet kärnvapenbestyckade ubåtar. Det skulle leda till stora kostnadsbesparingar.

Även om en sådan lösning skulle vara politiskt utmanande, eftersom här finns inslag av nationell avskräckning, internationell prestige och makt, är ett europeiskt samarbete kring avskräckande kärnvapen alltså mindre osannolikt nu än tidigare. Förändringen i den kärnvapenstrategiska miljön påverkar även Sverige på politisk och operativ nivå. Läs artikel

Trumps ”America First” politik om at styrke amerikansk produktion kan ses i amerikansk våbensalg. Amerikanske diplomater skal øge eksporten ved at fungere som våbensælgere.

I løbet af første halvdel af 2018 har USA solgt flere våben til udenlandske regeringer end i hele 2017. Talt op i dollars betyder det, at den amerikanske forsvarsindustri allerede har solgt våben for 46,9 milliarder dollars i år. Det samlede beløb for 2017 var på 41 milliarder dollars. Det skriver Breaking Defense. […]

Også præsident Trump har fokus på USA’s våbeneksport, og bekendtgjorde ved Nato-topmødet, at USA vil hjælpe mindrebemidlede Nato-allierede med at finansiere indkøb af amerikanske våben.

“Vi vil ikke finansiere det for dem, men vi vil sikre, at de får mulighed for at købe – for USA laver verdens bedste militære udstyr: De bedste fly, de bedste missiler, de bedste geværer, det bedste af det hele,” har Trump ifølge Breaking Defense udtalt. Läs artikel

[…] När presidenterna Putin och Trump med president Niinistö som värd möttes på slottet vid salutorget i Helsingfors framhöll de att liknande spörsmål avhandlats som vid tidigare möten: avspänning, nedrustning, förtroendeskapande åtgärder och lösning av aktuella krigshärdar. Att dessa ledare som besitter 90 procent av alla kärnvapen möts kan aldrig underskattas.

En sak ger dock anledning till oro inför framtiden. Om tidigare möten handlat om att komma ur den låsning som det kalla kriget skapat, kan avsikten med detta möte uppfattas ha varit att stärka en världsordning med två supermakter.

När USA under Trump idag aktivt arbetar för att splittra den europeiska gemenskapen krävs vaksamhet. Europas folk bör se om sitt hus för att stärka den gemensamma säkerheten inför presumtiva kriser och krigshot. Läs artikel

Tidligere etterretningssjef Kjell Grandhagen reagerer kraftig på uttalelsene til USAs president etter møtet med Vladimir Putin. Han frykter konsekvensene for Norge dersom Nato-alliansen svekkes.[…]

– Det vi ser, er at Donald Trump undergraver tilliten til USA som den sikkerhetsgarantien landet er overfor sine allierte i Nato, sier Grandhagen til NRK dagen etter at Donald Trump og Russlands president Vladimir Putin møttes i Helsingfors.

– Dette er meget alvorlig for Nato, og ekstra alvorlig for et lite land som Norge, som er helt avhengig av at samholdet i Nato opprettholdes. […]

Under Nato-toppmøtet i Brussel tidligere i juli kom Trump med en rekke motstridende og kontroversielle uttalelser. Han skal blant annet ha åpnet for å ta USA ut av alliansen, men sa samtidig at det ikke var nødvendig.

– Han sår tvil om Natos eksistensberettigelse, og USAs vilje til å stille opp for sine allierte. Dette får allierte til å lure på hvor troverdig partner Trump egentlig er. Det er meget beklagelig, og en utenkelig opptreden overfor Nato-allierte. Og Russland ser jo dette – at samholdet i Nato svekkes. Det er ikke bra. Läs artikel

[…] Alldeles bortom medias intresse har det i dagarna varit viktigt toppmöte mellan EU och Kina i Peking, och det följs i dag av ett liknande med Japan i Tokyo.

På det senare undertecknas nu ett nytt och viktigt frihandelsavtal mellan EU och Japan – tillsammans svarar de för omkring 30% av den globala handeln. Det handlar faktiskt om det största bilaterala frihandelsavtalet någonsin.

Så där Trump just nu underminerar den globala ordningen genom handelskrig och allmänt politiskt tumult arbetar EU för att bevara och om möjligt stärka den. Läs blogginlägg

[…] Moreover, the US presence in Europe is vital for the projection of US power to Africa, Asia and the Middle East.
To prevent turmoil there from reaching our shores.

And European forces, infrastructure and intelligence also help to protect the US, as we all face a more assertive Russia.

In short, NATO is a force multiplier for the US. Läs presskonferensen

Från presskonferensen:

My question for President — for President Putin.  Thank you.  Two questions for you, sir.  Can you tell me what President Trump may have indicated to you about officially recognizing Crimea as part of Russia?

And then secondly, sir, does the Russian government have any compromising material on President Trump or his family?

President Putin:   President Trump and — well, the posture on President Trump on Crimea is well known, and he stands firmly by it.  He continued to maintain that it was illegal to annex it.  We — our viewpoint is different.  We held a referendum in strict compliance with the U.N. Charter and the international legislation.  For us, this issue — we (inaudible) to this issue. Läs presskonferensen

[…] Efter ett möte som inte gav så mycket konkret att ta fasta på sade president Sauli Niinistö flera gånger att det viktiga var att det uppstod en början på någonting – en dialog. Det sade han också som svar på frågor om vad Finland vunnit på toppmötet.

– Det viktigaste, inte bara för Finland utan överlag, är att det har inletts en dialog mellan Förenta staterna och Ryssland. Och att den dialogen nu kan fortsätta, säger Niinistö. […]

Niinistö svarade också på frågor om spekulationer kring vilka löften presidenterna kan ha gett varandra – en spekulation har handlat om Natos deltagande i krigsövningar kring Östersjön och i Baltikum. Niinistö sade att han tagit upp vikten av att Nato deltar.

– Det här togs upp i morse, frågan om USA:s och Natos deltagande. Jag förde mycket tydligt fram de europeiska synpunkterna.

Niinistö sade att han också tagit upp de bilaterala relationerna mellan EU och USA – relationer han tidigare beskrivit som sämre än på länge, och betonat att relationerna är viktiga för båda parter. Läs artikel

Världens största evenemang är över för denna gång. VM-pokalen har återvänt till Paris. Många favoriter har fallit tungt och överraskningarna har varit många. Hundratusentals fans från hela världen har åkt hem. Ryssarna verkar lyckliga och städar upp efter ”den största utländska invasionen sedan andra världskriget”.[…]

Vi kan konstatera att Ryssland lyckades bra. Spelare, lagledare och journalister är nöjda och Fifa talar om det ”bästa VM genom tiderna”. Fotbollsfans beskriver lyriskt rysk vänlighet och gästfrihet, även om hotellpriserna var lite väl höga. Fotbollsfest på stadion, på gator, torg och näringsställen gav Ryssland många nya vänner. […]

Pågående sanktioner och bojkotter har belutats av EU. Men både Frankrike, Italien, Spanien, Finland eller Tyskland tycks tillämpa dem ”liberalare” än Sveriges regering. Folk på kontinenten frågar i stället förvånat och nyfiket: ”Varför denna russofobi i Sverige?” Ett bra svar på denna fråga är svårt att finna. Ty i Sveriges intresse ligger inte Natomedlemskap utan en dialog som bidrar till att Ryssland utvecklas i demokratisk riktning, med en välmående befolkning, som lever i harmoni inom sitt eget land och med Europa. Läs artikel

[…] But the current tit-for-tat hostilities with Russia are playing with fire, and counterproductive. Europe’s land forces are so weak they would be wiped out by Russia in a matter of days. So is Europe really expecting Washington to order a nuclear barrage against Russian “grey area” incursions into the Baltics, let alone a conflict with Orbán’s Hungary or Erdoğan’s Turkey – both Nato members?

This is not realistic, any more than was American intervention during Russia’s incursion in Ukraine or Georgia. That is why Orbán and Erdoğan are wisely cosying up to Putin. Nato is adrift of realpolitik.

Trump is effectively telling Europe that its Nato is as outdated as the Congress of Vienna by the time of Bismarck. He is wrong to rabbit on about spending 2% or 4% of GDP on weapons. This helps no one but the defence industries – spending should meet plausible threat, not some vague budget target. But no more helpful is Europe’s belligerent posturing towards Moscow, such as Britain’s reaction to the mysterious Wiltshire poisonings. Entrenching Putin behind a siege economy is not a defence policy. Läs artikel

[…] För utrikesminister Margot Wallström är det snarare det som det talades mindre om som är det intressanta.

– Det är anmärkningsvärt att ingenting sades från amerikansk sida om den ryska annekteringen av Krim. Det är en fråga som påverkar hela säkerhetsordningen, säger Margot Wallström till SVT Nyheter.

I övrigt var Wallström restriktiv med att fälla hårda omdömen.

– Jag tror att vår grundinställning är att det alltid är bättre med dialog än att se ökande spänningar som är farliga. I det här mötet ser vi att det inte bjöds på många obehagliga överraskningar.

Utrikesministern lyfter att det är positivt att det talades om kärnvapennedrustning.

– Allt handlar om vad man gör av det. Hur omsätter man detta i praktisk handling och vad kommer vi att se framöver? Det är vad som räknas i slutändan. Läs artikel