The U.S. wants foreign troops to withdraw from Syria, though it doesn’t expect Russian forces to leave, the American special envoy to the Middle East nation said.

The Russian military presence, which includes a naval port and an air base, predates the civil war in Syria that broke out in 2011, and Washington doesn’t include it in demands for foreign troops to exit the country, the envoy, James Jeffrey, told reporters on a conference call Tuesday. “All the other forces would be ready to leave if the Iranians left and if there was a political solution,” he said. Läs artikel

För 30 år sedan blev HMS Näcken den första militära ubåten med ett luftoberoende maskineri, som baseras på Stirlingmotorn. Maskineriet ökar uthålligheten i undervattensläge från ett par dygn till flera veckor.
– Det har inneburit en enorm förändring av hur man använder ubåtarna, säger Anders Hägerstedt, projektledare vid dåvarande ubåtsbyrån på FMV. […]

Kravet för att maskineriet skulle installeras på Gotlandsubåtarna var att HMS Näcken skulle ha en drifttid på stirlingmaskineriet i minst 1 000 timmar.

– En ubåt går ju inte normalt så mycket under ett år. Men vi fick ihop timmarna som behövdes och testerna gick bra. Allt skedde under väldigt stor sekretess, för det fanns ju ett enormt intresse för det här.

Och så fattades beslutet att stirlingmaskineriet skulle installeras på Gotlandsubåtarna redan i samband med byggnationen.

– Sammanfattningsvis kan man säga att detta är bland det största som hänt i den skeppstekniska ubåtsutvecklingen i Sverige. Jag är väldigt glad att ha fått förmånen att vara med. De här åren och det vi åstadkom då har varit det roligaste i mitt arbetsliv, säger Anders Hägerstedt. Läs artikel

President Sauli Niinistö berörde kärnvapnen i ett tal den 5 november. ”Som ett arv från kalla kriget har vi haft ett fungerande avtalssystem för att begränsa kärnvapen. Nu är det fara för att det kan gå om intet. Ett avtalslöst tillstånd skulle medföra väldiga risker. Det förgångna kalla kriget skulle övergå i ett iskallt krig.”

Presidenterna Vladimir Putin och Donald Trump kommer sannolikt att diskutera dessa angelägna frågor vid G20-mötet i Argentina i slutet av månaden. Trump sade i oktober att USA avser att dra sig ur INF-avtalet om landbaserade medeldistansvapen (Intermediate-Range Nuclear Forces: Avtalet mellan USA och Sovjetunionen om att avskaffa medel- och kortdistansrobotar).

Det ledde till kraftiga reaktioner inte minst från rysk sida. USA som inte på ett kvartssekel haft dylika vapen kan ännu komma att få bära skulden för att ha saboterat nukleär nedrustning. Trumps beslut betecknas allmänt som ett klassiskt självmål. Läs artikel

Sverige trycker fortsatt på för att även icke-EU-länder ska få tillträde till projekten i det nya försvarssamarbetet Pesco och EU:s nya försvarsfond.

– Vi har ju en industri i Sverige som bland annat ägs av amerikanska och engelska intressen och det är viktigt för oss att även den typen av industri kan vara med i olika typer av projekt, säger försvarsminister Peter Hultqvist (S) efter ett tvådagarsmöte i Bryssel.

– Sedan ser vi det också som principiellt viktigt ur säkerhetspolitisk synpunkt, med bäring på den transatlantiska länken och Storbritanniens viktiga roll. Norge är ju också ett land som är intressant i de här sammanhangen. Det här är en jätteviktig fråga som vi ser det, säger Hultqvist.Läs artikel

[…] Norge er helt og holdent avhengig av ressursene i havet. Derfor behøver vi et sterkt Sjøforsvar. Men i stedet for å tilrettelegge for det, er regjeringen beviselig godt i gang med å legge det ned! Det er faktisk bare de fem fregattene (nå kanskje bare fire) vi skal beholde. Alle øvrige, operative fartøystyper reduseres eller fjernes; seks ubåter blir til fire, seks nybygde korvetter (MTB-er) skal skrotes og hele mineryddingsstyrken med seks fartøyer forsvinner. Da jeg på 1980-tallet seilte som skipssjef på marinens fartøyer, hadde vi om lag 90 til sammen. Man må øyensynlig være politiker – eller offiser med karriereambisjoner – for å kunne påstå at vi med dagens utvikling styrker Forsvaret.

Sjøminer er rimelige og har alltid vært de små nasjoners våpen. De brukes til å blokkere eller stenge havner og kystlinjer for skip eller undervannsbåter. Miner har alltid hatt stor innvirkning på krigenes gang. Planer må endres på grunn av minetrusler og det medfører store kostnader å bekjempe miner. I etterkrigstiden hadde vi et velorganisert mineforsvar med kontrollerbare og uavhengige miner. Fort med skyts og torpedobatterier beskyttet de uavhengige minene mot sveiping. Men også minene har vi nå kvittet oss med – en avgjørelse jeg stiller meg fullstendig uforstående til.

I forsvarsstudien 2000 anbefalte forsvarssjefen at miner skulle beholdes i strukturen, og at mineparken skulle moderniseres innen 2010. Nye miner skulle legges fra andre plattformer enn spesialiserte mineleggere. Mineleggerne ble derfor foreslått avhendet. I 2003 slo en ny forsvarsstudie fast at den gamle mineparken skulle være avhendet innen 2008, og anbefalte å anskaffe et begrenset antall moderne miner. Miner ble imidlertid ikke nevnt i den påfølgende langtidsplanen for Forsvaret, noe som da må bety at Forsvarssjefens anbefaling om anskaffelse av nye miner ikke ble fulgt opp. Läs artikel

Förslag till svensk ståndpunkt under punkten Samarbetet mellan EU och Nato:

Som EU-medlem och nära partner till Nato har Sverige ett intresse av ett välfungerande samarbete mellan dessa organisationer. Regeringen välkomnar ett ökat samarbete för att stärka europeisk säkerhet och internationell krishanteringsförmåga, så långt respektive organisations mandat tillåter. Regeringen välkomnar de framsteg som åstadkommits i samarbetet mellan EU och Nato sen antagandet av den gemensamma Warszawa-deklarationen 2016. EU förfogar över en bredd av verktyg som kompletterar Natos roll, exempelvis när det gäller hybridhot, cybersäkerhet och samhällens motståndskraft.

Ansvarigt statsråd: Försvarsminister Peter Hultqvist   Läs pressmeddelande

Under den gångna helgen har HMS Malmö med besättning haft den stora äran att få representera Sverige, Försvarsmakten och marinen i Riga, då Lettland firade sitt 100-års jubileum.
Besöket inleddes under fredagen då fartyget förtöjde Riga tillsammans med ett stort antal fartyg från diverse nationer. Helgen har präglats av nationell stolthet när den är som vackrast. Lettland bjöd samtliga deltagande nationer på ett mottagande samt arrangemang av yttersta klass. Läs blogg

Årets Apec-toppmöte som hållits i Papua Nya Guinea avslutades på söndagen utan slutkommuniké, för första gången i samarbetsorganisationens historia. Mötet har överskuggats av handelskonflikten mellan USA och Kina.

Mötets värd, Papua Nya Guineas premiärminister Peter O’Neill bekräftade att de 21 ledarna som deltog i Apec-mötet inte kunde komma överens om en slutkommuniké. Istället fick O’Neill i uppgift att formulera ett avslutande uttalande från ordförandelandet.

Det var första gången i Apecs (Organisationen för ekonomiskt samarbete i Asien och Stilla havet) 29-åriga historia som man misslyckades med att få till stånd en avslutande deklaration.

– Ni vet, de två jättarna i rummet, sade O’Neill då journalister frågade honom vilka Apec-medlemmar som inte kunde komma överens.

Enligt honom är ”hela världen oroad” över oenigheten mellan Kina och USA. Läs arikel

Lettland firar 100-årsjubileum i dag, på sin nationaldag söndagen den 18 november. Republikens president Sauli Niinistö deltar i festligheterna i Riga och statsminister Juha Sipilä har gratulerat Lettlands premiärminister Māris Kučinskis med anledning av Lettlands 100-årsjubileum.

I sin lyckönskning uttryckte statsminister Sipilä sin glädje över de goda förbindelserna mellan Finland och Lettland och konstaterade att Finland ytterligare vill stärka förbindelserna.

Finland uppmärksammar Lettland också med flaggning och upplysning. Inrikesministeriet rekommenderar allmän flaggning på Lettlands nationaldag. Flaggningen börjar klockan 8 och slutar klockan 16. Inrikesministeriet har förordnat att Statsrådsborgen, ministerierna och riksdagen ska flagga med anledning av 100-årsjubileet. Läs pressmeddelande

Den norske forsvarsdebatten preges av at modernister og tradisjonalister ser både problemene og løsningene svært forskjellig. Begge har noe å lære oss.

Sverre Diesens rører i grumsete vann i sitt siste intervju i Minerva, den 28. oktober. Den stadig mer polariserende forsvarsdebatten handler om trusselpersepsjon, innretning og anvendelse av norske styrker og viljen til å bruke penger på forsvar. Det finnes to fløyer som ser diagnose og medisin forskjellig.

Ved nærmere ettersyn er det derimot ikke sikkert at man må velge en side. Begge parter har rett, men følger hver sin logikk. […]

Det finnes mange grupperinger av tradisjonalister og det lar seg vanskelig peke ut én særlig toneangivende stemme, selv om Jacob Børresen, Robert Mood og Kjell Grandhagen leverer solide innspill fra den fløyen.

Tradisjonalistene vil bruke mer penger på Forsvaret, og argumenterer for at det er viktigere å være klar i dag enn å være det i 2040. Tradisjonalistene fokuserer på at landmakten er det dominerende militære virkemiddel og at sjø- og luftmaktens hovedrolle er å støtte landmakten. Begrunnelsen finner de i krigshistorien. Krig er ført av, for og mot mennesker på landjorda.

Modernistene hevder derimot at Forsvaret har nok penger, og legger til grunn at det kun er hypotetisk hvorvidt vi trenger å bruke Forsvaret. En trussel mot Norge er tilnærmet ikke-eksisterende, og den lille trusselen som er igjen kan avgrenses, forstås og planlegges for. Modernistene vektlegger begrepet strategisk, og setter såkalte strategiske effekter, som F-35, ubåter og missiler foran alt annet. Läs artikel

Samarbetet mellan Finland och Sverige kan sägas bygga på samma ädla principer som den traditionella talkoandan. Ge hjälp, så får du själv hjälp vid behov. Enligt den politiska styrningen är utgångspunkten att det militära samarbetet mellan Finland och Sverige inte begränsas. Armén i Finland och Sverige har snabbt och beslutsamt avancerat enligt styrningen. På några år har vi nått det skedet, att finska trupper fungerar som en naturlig del av en svensk trupp och tvärtom, skriver kommendören för armén, generallöjtnant Petri Hulkko. […]

I övningen Arctic Shield 18, som ordnas i december, deltar för första gången en svensk avdelning av en bataljons storlek som en del av en finsk trupp. Tvärtom är det i mars nästa år, då en finsk avdelning av en bataljons storlek försvarar norra Sverige som en del av en svensk brigad i övningen NorthernWind. Vad kan man kalla det här annat än talkoanda? Båda parterna har allt att vinna på detta samarbete. Det gamla räknesättet gäller inte här, eftersom 1 + 1 är mera än två. Läs artikel