En skakad finsk president bör begränsa sig till finska affärer

av
Utgivarna

För Finlands president Sauli Niinistö var Rysslands militära inmarsch i Ukraina ett hårt slag mot den säkerhetspolitik som han hittills stått för. Den ryska aggressionen kom att rubba hans trovärdighet som den ytterst ansvarige ledaren för landets utrikespolitik. Hans många telefonsamtal genom åren med president Putin visade sig ha varit till föga nytta.

Det förfaller som om han ville göra något för att återställa förtroendet för sitt presidentskap. Niinistö började ta inledande steg mot en omorientering. Hans tanke tycks ha varit att Finland behövde ha något mer att luta sig emot än tilliten till det egna landets traditionella alliansfria linje, starka försvarsvilja och betydande försvarsförmåga. Presidenten inledde överläggningar med Stockholm (vilka löpande fortsatt), han reste till Washington för ett möte med president Biden, han träffade president Macron och han överlade och talade med många andra. Niinistö lät sig intervjuas och gjorde uttalanden, vilka i ett par fall föranledde nervösa korrigeringar och ”rättelser”. Hans tidigare entydiga besked att frågan om ett eventuellt finskt medlemskap i Nato kunde avgöras först efter folkomröstning blåste bort över en natt. Plötsligt hävdade han att opinionsundersökningar gav erforderlig ”legitimitet”.

Vad som behövs i det här läget är kyla, eftertanke, grundlig analys och strategiskt ledarskap.  Det är svårt att underlåta reflektionen att det är något stressat över Niinistös agerande. Huruvida Niinistö är en statsman av Paasikivis, Kekkonens eller Koivistos kaliber är emellertid en fråga för det finska folket att värdera.

Men när Niinistö börjar blanda ihop Finlands affärer med Sveriges måste man bara avvisa framstötarna. När det gäller svenska angelägenheter ska ingen finsk president lägga sig i.

Läs mer

Skapa buffert mellan Nato och Ryssland, hbl.fi

av
Stefan Torssell, svensk samhällsdebattör och författare, Gamleby, Sverige

Ukrainas president har nu efter stor vånda förklarat att Ukraina inte tänker begära medlemskap i Nato. Samtidigt pågår en debatt i Finland och Sverige att vi ska överge vår tidigare alliansfrihet och ansöka om medlemskap i Nato.

Är en ansökan det klokaste vi kan göra? Nej.

I stället borde Sverige i solidaritet med Ukraina också stå kvar utanför Nato. Finland, Sverige och Ukraina skulle kunna bilda en trestats buffertzon mellan Nato och Ryssland. Ryssland skulle på så vis inte gränsa till något Natoland förutom Baltikum. En trestats buffertzon, eller fredszon, skulle förstås av en hel värld. Finland och Sverige tillsammans med Ukraina har nu ett gyllene tillfälle att bilda en utrikesdoktrin för alliansfrihet. Läs artikel

NATO Green Lights Historic Deployment of Troops to ‘Deter’ Putin,

av

The North Atlantic Treaty Organization has decided to deploy elements of the NATO Response Force in an effort to thwart Russia’s onslaught in Ukraine.

”What we see now is a full fledged invasion of Ukraine,” NATO Secretary General Jens Soltenberg said in a press conference Friday, warning that Russian forces are moving towards Kyiv. ”We are deploying elements of the NATO Response Force…to further strengthen our posture and to respond quickly to any contingency.”

It is the first time that the NATO Response Force (NRF) is activated for collective defense, Stoltenberg said.

The personnel will be deployed to the eastern flank of the alliance, according to Stoltenberg. France currently leads NATO’s spearhead of the force, the Very High Readiness Joint Task Force (VJTF). Läs artikel

Anm: Sverige har fått klartecken att gå med i insatsstyrkan Nato Response Force (NRF) – en allsidigt sammansatt enhet som ska kunna sättas in med kort varsel över hela världen. Försvarsmakten har till Försvarsdepartementet redovisat vilka förband myndigheten anser är lämpliga att anmäla till Natos Response Forces Pool (RFP). Deltagande i insatser kräver i varje enskilt fall beslut av regering och riksdag. Försvarsmakten 2013, läs pressmeddelande

Støre snakket med Putin: – Klare meldinger begge veier, forsvaretsforum.no

av

I dag ble det kjent at statsminister Jonas Gahr Støre snakket en time med president Vladimir Putin over telefon.

Ifølge Støre formidlet han et tydelig budskap om at Russland bærer ansvaret for å få slutt på krigen, som så langt har krevd tusenvis av menneskeliv og blant annet etterlatt den ukrainske byen Mariupol i ruiner.

– Det er et grovt brudd på folkeretten, enorme sivile lidelser og en pågående krig som ikke hører hjemme i det 21. århundre, sa Støre under en pressekonferanse torsdag 31. mars.

Støre fortalte at han hadde bedt om en samtale med den russiske presidenten forrige uke for å formidle Norges syn på den russiske krigføringen i Ukraina. […]

Likevel kom Putin med «klare meldinger» og Norges syn på krigen ble «lyttet til», ifølge Støre.

– Hva var beskjeden fra Putin til deg og Norge?

– Det er jo hans synspunkter rundt disse utbryterrepublikkenes (Luhansk og Donetsk) rett til å bryte ut, og det han opplever som urimeligheter begått mot befolkningen der fra Ukrainas side. Det er jo den historien han har fortalt i mange sammenhenger.

– Det kan man mene mye om, men det kan jo på ingen måte legitimere det fullskala militære angrepet, med de enorme konsekvensene det har ført til, sier Støre. Läs artikel

Ett alltjämt trovärdigt och klassiskt linjetal om neutralitetspolitikens kärna och premisser

av
Rolf Andersson

När veckotidningen Hvar 8 dag rapporterade från riksdagsdebatten den 20 maj 1912 noterade skribenten att landets utrikesminister, greve Albert Ehrensvärd (1867–1940) utvecklade sin ”strängt fredsvänliga ståndpunkt” i ett storstilat tal, som vid flera tillfällen avbröts av livliga bifallsrop och vann anslutning av andra kammarens samtliga partier. Det är onekligen ett klassiskt linjetal, som klargör neutralitetspolitikens kärna och premisser. Att Ehrensvärd lyckades vinna detta breda stöd för budskapet, ja, formulera denna överväldigande svenska enighet i en avgörande fråga, var av omistligt värde med tanke på det blodbad som annars hade väntat runt hörnet, då det första världskriget fasor tog sin början.

Att alla ledamöter av kammaren egentligen inte instämde, kan vi utgå från. Det fanns krigsaktivister i riksdagsbänkarna, som verkade för ett svenskt inträde på den tyska sidan i det storkrig man väntade på skulle komma.

Läs mer

Flygvapnet avslutar Cold Response, forsvarsmakten.se

av

Fredagen den 25 mars lämnade de sista deltagarna från Norrbottens flygflottilj Bardufoss Air Station och övningen Cold Response 2022, efter tio dagars övningsverksamhet i den norska fjällvärlden. […]

En av de viktigaste sakerna för flygdelarna under Cold Response är att stärka interoperabiliteten genom att tillsammans med Nato-nationerna planera, genomföra och därefter utvärdera genomförda flygpass. Sedan 2013 ingår Sverige i Natos snabbinsatsstyrka, NRF, genom bidrag till dess tillhörande reservstyrka, Response Force Pool.

– Det innebär att vi ska kunna ställa upp med ett styrkebidrag i en eventuell internationell insats och därför är det också viktigt att vi övar tillsammans för att lära oss hur man arbetar och hur man genomför flygföretag i en Nato-kontext, säger Karl. Läs  pressmeddelande

Norge har gitt ytterligere 2.000 panservernvåpen til Ukraina, forsvaretsforum.no

av

Regjeringen har donert ytterligere om lag 2.000 panservernvåpen av typen M72 til Ukraina slik at landet kan forsvare seg mot Russlands invasjon.[…]

Norge har, i likhet med flere andre land, besvart henvendelsen med en ytterligere donasjon av panservernvåpen som kan brukes mot invasjonsstyrkene, sier forsvarsminister Odd Roger Enoksen. […]

Russland har advart land som sender våpen til Ukraina. Men utenriksminister Anniken Huitfeldt (Ap) er klar på at Norge ikke kan ansees som en «medkriger».

— For at Norge skal kunne anses som part til krigen, må vi delta aktivt i militære operasjoner i Ukraina med norske militære styrker eller ved norsk utøvelse av styring eller kontroll av styrkers maktanvendelse. Den våpenstøtten vi nå bidrar med, kan ikke anses som slik deltakelse, uttalte utenriksministeren tidligere denne måneden.

— Russland har ikke rett til å rette angrep mot Norge på grunnlag av den våpenstøtten vi har bidratt med til Ukrainas utøvelse av selvforsvar, slo hun fast.

M72 er en panservernrakett i 66 millimeter kaliber. Det er et engangsvåpen som ble utviklet i USA, og den produseres i dag av Nammo Raufoss AS i Norge. Läs artikel

 

Göran Persson: Nej till Nato – även om Finland går med, tv4.se

av

Socialdemokraternas tidigare partiledare Göran Persson säger att Sverige inte bör gå med i Nato, oavsett vad Finland säger. Socialdemokraterna diskuterar just nu Nato-frågan internt.

– Det är en institution och organisation som jag respekterar men som jag tror att Sverige har tjänat på att ha stått utanför, säger Persson, som inser att hans inspel kan vara ovälkommet.

Socialdemokraterna har sedan länge förordat svensk alliansfrihet. Men efter den ryska invasionen av Ukraina finns det plötsligt socialdemokratiska röster för ett Nato-medlemskap – vilket riskerar att splittra partiet.

– I det här fallet med Finland så kan det vara en situation som kommer att påverka oss naturligtvis men det får inte göras på ett sånt sätt att det är de som bestämmer åt oss, det tror jag vore väldigt olyckligt, säger Göran Persson. Läs artikel

Tarja Halonen ångrar ingenting: Vi försökte bygga ett öppet Europa – men tyvärr misslyckades vi, svenska.yle.fi

av

Tarja Halonen tänker inte be om ursäkt för sin politik att odla vänskapliga kontakter med Ryssland. I dag är hon ändå besviken på hur det har gått. Hon är inte arg, men sorgsen.

Tarja Halonen uttalade sig på Åland, i samband med de så kallade Kastelholmssamtalen i regi av Ålands fredsinstitut. […]

Tarja Halonen tar som exempel Rysslands anslutning till Europarådet år 1996. Det var verkligen en positiv händelse, säger Tarja Halonen.

– Jag var mycket positiv, och tycker att jag hade goda skäl. Ryssland godkände då Europarådets principer om demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen.

Dessutom fick ju ryssarna möjlighet att besvära sig till Europadomstolen, vilket har lockat många anmälningar om ryska brott mot mänskliga rättigheter.

Medlemskapet i Europarådet gav en snabb positiv utveckling när Sovjetunionen säckade ihop.

– Då var vi på goda grunder optimistiska om att ryssarna också skulle hålla fast vid den linjen, säger Tarja Halonen. Men Ryssland har avvikit från den kursen.

Nu har Ryssland utestängts från Europarådet. Man har redan börjat diskutera till exempel ett återinförande av dödsstraffet i Ryssland, påpekar Tarja Halonen. Läs intervjun

Flygvapenchefen: Ryska kränkningen har inte ändrat hotbilden, dn.se

av

Kränkningen av Sveriges gräns över Gotland den 2 mars har inte förändrat hotbilden mot Sverige. Uppgifter om att två av de ryska stridsflygplanen skulle ha varit bestyckade med kärnvapen tonas ner av Sveriges flygvapenchef Carl-Johan Edström.

– Hade vi bedömt att hotet mot Sverige hade ökat då hade vi informerat om det, säger han till DN. […]

Carl-Johan Edström betonar att alla måste ta ett ansvar med tanke på läget i vårt närområde och att man fortsätter att anpassa den svenska beredskapen i takt med att läget förändras:

– Vi ska inte oroa befolkningen i onödan. Där vill jag vara tydlig. Och om man ska dra några andra slutsatser från den specifika kränkningen så är det att vi har anpassat beredskapen sedan nyår och här visade vi att vi hade en så bra beredskap att vi såg de ryska planen komma och kunde vara på plats med stridsflyg som kunde agera om situationen hade eskalerat ytterligare. Läs artikel

Uppgifter: Ryska planen var kärnvapenbestyckade, svt.se

av

Två av de fyra ryska plan som kränkte svenskt luftrum var kärnvapenbestyckade, det rapporterar TV4 Nyheterna.

Försvarsmakten vill inte bekräfta kanalens uppgifter men menar att det i nuläget inte finns anledningen till oro:

– Det finns inget ökat hot mot Sverige här och nu. Däremot så kan vi kan inte utesluta ett hot eller angrepp från Ryssland på lång sikt, säger Försvarsmaktens flygvapenchef Carl-Johan Edström till SVT.

Totalt rör det sig om fyra ryska plan som den 2 mars i år kränkte svenskt luftrum. Attackplanen ska ha varit av typen SU 24 och eskorterades av jaktplan av typen SU 27. […]

Flygvapnet satte in två JAS 39 Gripen för att mota bort men också fotografera de ryska planen. Något som skulle kunna innebära att svenska Försvarsmakten vet vilken typ av vapen de bar på:

– Generellt kan man säga att de flesta flygplan från Ryssland har sina vapen hängda på utsidan, säger Carl-Johan Edström.

Efter händelsen så kallades en rysk representant upp till UD:

– Det finns etablerade procedurer för denna sortens ärenden. I dessa ingår att kalla upp representant från kränkande nation till UD. Procedurerna tillämpas även i detta fall, sa UD:s presstjänst till SVT den 3 mars. Läs artikel

Nej till svenskt Nato-medlemskap!

av
Eva Myrdal, fil dr i arkeologi

Det är utmärkt att statsminister Magdalena Andersson sagt offentligt att det inte nu är tid för Sveriges regering att ansöka om medlemskap i Nato.

Utmärkt också att såväl statsminister som utrikesminister påtalat att Ryssland inte kan diktera Sveriges beslut utan att det är i Sverige vi avgör om vi skall ansöka om medlemskap.

För att vi medborgare skall känna oss helt trygga i att vårt nationella självbestämmande värnas behöver vi tydliggöra också för till exempel Estlands statsminister Kaja Kallas att svenska medborgare fattar beslut i landets frågor. Det borde vi gjort också då Trumps försvarsminister, USA-generalen James Mattis, uppmanade Sverige att inte rösta för FN-resolutionen om förbud mot kärnvapen.

Vad är då det Nato som också utomstående försöker påverka svenska folket att ansluta sig till? Från 1999, då Nato utan FN-beslut anföll Jugoslavien och bombade landet under 78 dagar, vet vi att det inte är en ”försvarsallians”.

Läs mer