Ska inte medborgarna få bestämma angående framtida krig? hallandsposten.se

Christer Nylander

[…] Är det verkligen inte dags att medborgarna får vara med och bestämma över Sveriges inblandning i framtida krig? Det handlar ju om våra liv, inte minst våra barns. Man vinner inga krig och absolut inga världskrig. Man vinner heller inga krig mot Ryssland, när de uppfattar läget som ett existentiellt hot. Det känns som om politiker och militärer helt förlorat förståndet. Låt oss ha en folkomröstning om Nato-medlemskap och vapenexport till Ukraina. Denna fråga är alltför viktig för att delegeras till politiker. Läs insändare

Will more NATO support increase tensions in Asia? indianexpress.com

Priyanka Shankar, journalist

A visit to South Korea and Japan by the head of NATO this week highlights the alliance’s strategic priority to push back against China and North Korea, while addressing the global impact of Russia’s war in Ukraine.

NATO Secretary General Jens Stoltenberg began a four-day trip to South Korea and Japan over the weekend, addressing military threats from China and North Korea, while seeking to deepen the alliance’s political ties with its top Asian allies.

Stoltenberg kicked off his trip in South Korea on Sunday and was received by top South Korean officials in Seoul. During his meeting with South Korean Foreign Minister Park Jin, Stoltenberg addressed North Korea’s “reckless” nuclear and missile programs. Stoltenberg also said he believes North Korea is helping Russia in its war on Ukraine, and added this highlights how Europe and Asia are “interconnected.” Both North Korea and Russia have denied that Pyongyang is providing any assistance.

The NATO chief also urged the South Korea to “step up on the issue of military support” for Ukraine and urged Seoul to green-light direct arms exports and reverse a rule on sending weapons to conflict zones.

South Korea has been supporting Ukraine with non-lethal aid. It has also signed arms deals to provide tanks and fighter aircraft to NATO member Poland. However, the South Korean president has reiterated that it is against his country’s policy to provide arms to countries in conflict. […]

“We need to address these global threats and challenges, including the challenges coming from China, and one way of doing that is, of course, to work more closely with partners in the region,” he told South Korea’s Yonhap news agency in a separate interview. […]

Jim Townsend, US deputy assistant defense secretary for Europe and NATO under former President Barack Obama: “These visits also signify unity because it shows that NATO and Asia are willing to work together. This trip signals a stronger partnership seeking to deal with China, North Korea and Russia’s influence in Asia,” he added. Läs artikel

Domstol slår fast: Rysslands invasion av Ukraina började 2014, sverigesradio.se

Rysslands invasion av Ukraina började inte i februari 2022 utan i april 2014, det slås fast i ett avgörande beslut i Europeiska människorättsdomstolen i Strassbourg.

Domstolen raderar i ett slag ut alla ryska officiella lögner då och senare om kriget.

Beslutet innebär att ukrainare, men även anhöriga till offren från det nedskjutna MH-17 planet år 2014, kan kräva kompensation från Ryssland via människorättsdomstolen. Läs artikel

Yellen warns of debt ceiling ”catastrophe” for U.S. and beyond, axios.com

Treasury Secretary Janet Yellen told Axios she is “nervous” about the U.S. defaulting on its debt and cautioned that Americans likely will face a scary and spiraling recession if Congress doesn’t raise the debt ceiling this summer.

Why it matters: Yellen’s dark financial forecast is part of the Biden administration’s attempt to put political pressure on the new House GOP majority to raise the debt ceiling without delay or hesitation.

It’s also the unvarnished prediction of a former Fed chair who had a ringside seat to the 2011 debt ceiling showdown, when credit agencies downgraded U.S. debt for the first time in American history.

What they are saying: ”Of course, it makes me nervous,” Yellen told Axios from Johannesburg, South Africa, at the end of a 10-day trip across the continent. “It would be devastating. It’s a catastrophe.”

In the event of a default, “we’ll have a financial crisis,” she said. “And I believe we would have recession in the United States.” Läs artikel

China is sending interesting signals to the US. Is anyone listening? responsiblestatecraft.org

Joergen Oerstroem Moeller, former state-secretary for the Royal Danish Foreign Ministry

[…] The signal lamp on the bridge of Beijing’s diplomatic flagship has been flashing that its captain has changed course and wants the West, particularly the United States, to reconsider its depiction of China as a disruptive force bent on undermining the global economy’s steering system — that it is neither a rule-maker, nor a rule-taker, but a rule-breaker. This is not how China sees itself. Indeed, it has a strong interest in upholding a stable global economy while it struggles with its own economic challenges

China wants to re-enter the global community and, in particular, the global economy after flirting with developing a more self-reliant economy and a closer association with Putin’s Russia. The lessons learned and the conclusions drawn are that this was a blind alley and failed to offer China’s leadership what it wants more than anything else: economic growth. […]

On December 21, the chairman of Putin’s political party, Dmitry Medvedev, visited Beijing at the CCP’s invitation. The Chinese news agency Xinhua subsequently reported that Xi affirmed to his visitor that Beijing “decides its position and policy based on the merits of the matter concerned, upholds objectivity and fairness, and actively promotes peace talks. Hopefully, relevant parties will remain rational and exercise restraint, carry out comprehensive dialogue, and address joint security concerns through political means.” Not a word about “understanding,” let alone supporting Russian policy in Ukraine.

China did not impose sanctions on Russia after the attack on Ukraine but neither did it substantially step up economic cooperation with Russia to alleviate the effect of Western sanctions. It is the second biggest holder of U.S. Treasury bonds and could easily have made life difficult for Washington by selling some. It didn’t do so.

In a remarkable signal of policy change already last summer, then-vice foreign minister Le Yucheng, who was in charge of relations with Russia and who had repeatedly stressed the depth and warmth of the bilateral relationship, was removed from his post and now serves as deputy head of the National Radio and Television Administration. Until then, he had been seen as one of the top candidates to replace Wang Yi as minister for foreign affairs. When the name of the new foreign minister was announced at the same time, the ambassador to the United States, Qin Gang, got the nod. Läs artikel

Chefsförhandlaren: Svensk gängkriminalitet finansierar PKK, expressen.se

Oscar Stenström vid statsrådberedningen bekräftar i en intervju med Sveriges Radio det som utrikesministern sa till Expressen under lördagen: Det pågår just nu inte några Natoförhandlingar med Turkiet. […]

En av anledningarna till att Turkiets strålkastarljus riktats mot Sverige och inte Finland, är enligt Oscar Stenström, är den svenska relationen med PKK. Sverige terrorklassade den kurdiska organisationen redan 1984, som andra land i världen efter Turkiet. Trots det kommer en inte oansenlig del av organisationens finansiering från just Sverige.

– Till skillnad från Finland så har vi en större andel av finansiering av PKK från Sverige, säger Oscar Stenström i radioprogrammet.

Turkiet menar att Sverige genom sitt bistånd till norra Syrien förser PYD och i förlängningen PKK med hundratals miljoner dollar.Men det är inte bara det svenska biståndet som förser PKK med medel. Det kanske även Sveriges just nu mycket grova brottlighet gör. Ett alias som förekommit frekvent under den senaste tiden är ”den kurdiska räven” som tros vara en av nyckelpersonerna bakom den våldvåg som just nu skakar Stockholm. Läs artikel

Läs även kommentar tidigare på den här sajten om Sveriges stöd till kurdiska separatistorganisationer i norra Syrien.

Nu vill staten ha ännu mer makt över medier, aftonbladet.se

Eric Rosén, kulturredaktör på Aftonbladet

Det är nog dags att slå larm. Igen. Den 1 januari i år trädde den nya lagen om utlandsspioneri i kraft. Den har vi och andra skrivit en hel del om. […]

Den här gången handlar det om vad som än så länge är en departementsskrivelse, med namnet DS 2022:20 – Återkallelse av sändningstillstånd med hänsyn till Sveriges säkerhet.

Kort sammanfattat är skrivelsen vad den heter.

Sändningstillståndet för radio- och tv-kanaler i Sverige ska kunna dras in om sändningarna anses utgöra ”en fara för Sveriges säkerhet”. Undantag finns: public service-kanaler i tv och radio omfattas inte av den tilltänkta lagen, eftersom deras uppdrag kommer från regeringen.

Resten – oberoende och kommersiella medier med sändningstillstånd (i dag handlar det om 662 radio- och tv-kanaler, enligt yttrandefrihetsexperten Nils Funcke) – ska kunna stoppas redan utan att faran är ett faktum. Det räcker med att det finns ”en viss sannolikhet” att Sveriges säkerhet skadats. Innehåll som består av ”omstörtande eller subversiv verksamhet […] bör som regel kunna anses medföra fara för Sveriges säkerhet”.

Förslaget är luddigt formulerat och otydligheten gör det svårt att veta vad lagstiftningen skulle få för konsekvenser. Vad som föranleder den är inte heller explicit uttryckt, några exempel på sändningar som skadat Sveriges säkerhet får vi inte.

Ett sändningstillstånd ska också kunna återkallas om det använts för ”otillbörlig informationspåverkan” eller ”förtäckta påverkanskampanjer” som i efterhand konstateras ha inneburit fara för Sveriges säkerhet. Inget av detta är nödvändigtvis brottsligt, så hur ska en publicist veta vad som gäller? Läs artikel

Kritiske til å sende stridsvogner fra Nord-Norge til Ukraina, nrk.no

Stortingspolitiker Per-Willy Amundsen (Frp) fra Harstad mener det er en selvfølge at Norge deltar i det internasjonale samarbeidet for å hjelpe Ukraina. Å sende stridsvogner mener han er et ledd i det.

Men å hente stridsvogner fra Hæren i Nord-Norge stiller han seg noe spørrende til.

– Vi må også ivareta norske interesser og hensyn. Det legger jeg til grunn at man gjør i disse vurderingene, sier han.

Han etterlyser samtidig framdrifta i anskaffelsen av nye stridsvogner til Hæren.

– Vi bør ikke ha færre, vi bør ha flere stridsvogner. De bør komme raskt på plass i Nord-Norge.

SV-politiker Torgeir Knag Fylkesnes er ganske enig i at stridsvognene nord i landsdelen bør forbli der.

– Det vil være overraskende dersom de tas fra nord. Her har vi i utgangspunktet en utfordring med for få stridsvogner. Det er bakgrunnen for at vi skal kjøpe nye. Det vil ta tid før de er på plass, sier han. […]

Tormod Heier er professor i militær strategi og operasjoner. Han sier det er viktig å ikke hause opp stemningen eller skape mer frykt i befolkningen nå når Norge bidrar med mer krigsmateriell til Ukraina.

Ikke siden 2. verdenskrig har Russland vært svakere og mer sårbar, sier han.

– Russland utgjør overhodet ingen militær trussel, verken mot Norge, Baltikum, Polen eller andre. De ligger jo med brukket militær rygg i en hengemyr de ikke kommer seg opp av, i Europas nest største land. Läs artikel

Realisten Kennan

Mats Björkenfeldt

Professor Frank Costigliola har skrivit den intressanta biografin Kennan: A Life between Worlds (Princeton University Press, 2023).

“The first biography of George Kennan to take full advantage of his diaries, this book couldn’t be more timely as we deal with the tragic results of ignoring Kennan’s warning against expanding NATO.”― Jack F. Matlock, Jr., USA:s ambassadör i Sovjetunionen, 1987-1991.

Kennan var en av grundarna av den så kallade realistiska skolan. Så tidigt som 1948 förespråkade han samtal med Kreml för att minska spänningarna efter Tysklands nederlag.

Läs mer

Helsingin Sanomat-journalister döms för röjande av statshemlighet, hbl.fi

Efter närmare trettio rättegångsdagar föll domen i Helsingfors tingsrätt på fredagen.
Enligt tingsrätten har två journalister vid Helsingin Sanomat gjort sig skyldiga till röjande av statshemlighet i en artikel om Försvarsmaktens signalunderrättelsecenter i Tikkakoski. Den publicerades fem år sedan.
Rätten menar att de har röjt detaljerade uppgifter om militär underrättelseverksamhet som är sekretessbelagda med tanke på Finlands yttre säkerhet.
”Artikeln har i detta ärende konstaterats vara lagstridig till sitt innehåll”, står det i domen.
Den reporter, Tuomo Pietiläinen, som enligt rätten haft huvudansvaret för artikeln och skrivit största delen, döms till 50 dagsböter. Den andra reportern, Laura Halminen, får inget straff. Hon hade enligt rätten en klart mindre roll och försökte försäkra sig om lagligheten i publiceringen.
Åklagaren ville se alla tre dömda till fängelsestraff på 1 år och 6 månader.
Tingsrätten hänvisar i domen till Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna som anser att fängelsestraff är möjligt bara i undantagsfall när en journalist har använt sig av yttrandefrihet i sitt redaktionella arbete.
Dessutom hänvisar rätten till att processen tagit lång tid och den publicitet som fallet fått. […]
Journalisterna har nekat åtalet och menat att uppgifterna de publicerat finns i offentliga källor. En betydande del av rättegången har handlat om att gå igenom informationen i detalj.
Rätten konstaterar att det under rättegången bevisats att en stor den av informationen härstammar från Försvarsmakten, och att uppgifterna var omkring tio år gamla när de publicerades.
Tingsrätten slår fast att den del av dessa uppgifter inte längre 2017 hotade Finlands yttre säkerhet. Artikeln avslöjade däremot enligt rätten också uppgifter som inte kan ses som ofarliga, med tanke på att militär underrättelse är långsiktig verksamhet. Läs artikel

Concerning the arguments for ‘total defeat’ of Russia, responsiblestatecraft.org

Anatol Lieven, director of the Eurasia Program at the Quincy Institute for Responsible Statecraft

[…] As to the supposed threat to invade NATO: If the Russian army cannot take Kharkhiv, 20 miles from the Russian border, when only the Ukrainian army is defending it, can the Kremlin really realistically dream of capturing Warsaw or Riga, and fighting a full-scale war with NATO? Elsewhere in the world, we need to recognize that, while Russia’s presence is sometimes hostile to U.S. interests, in other cases we are still objectively speaking on the same side, such as when it comes to fighting against Islamist extremism, containing the Taliban’s influence in Central Asia, and defending Armenia against what would otherwise very likely be its destruction.

A more cogent and legitimate argument is that the defeat of Russia is necessary to preserve the international legal order and punish the crime of aggression. However, the United States has always in practice adopted a flexible approach to international law when it comes to ending wars. Moreover, when it comes to the need to punish Russia, in terms not just of its initial objectives in this war but of Russian hegemony over Ukraine for more than 300 years, Russia has already suffered a crushing defeat and Ukraine, with Western help, has won a great victory. Tens of thousands of the best Russian soldiers are dead, Russia’s military reputation has been shredded, and its international prestige severely damaged. Läs artikel

Norwegian Russia Diplomats: The Barents Cooperation Has Not Been In Vain, highnorthnews.com

Astri Edvardsen, journalist

”Through more than two decades, the Barents cooperation contributed to developing dialogue, trust, and interaction in the North. It helped create an atmosphere for solving important questions about Norway and Russia, including the agreement on the maritime delimitation in the Barents Sea which resulted in the 2010 agreement.”

That is said by Øyvind Nordsletten, who has extensive experience within Norwegian Russia diplomacy as both ambassador in Moscow and Consulate General in Murmansk.[…]

”In addition, the cooperation in the Barents region has always been about something more than building bridges between Norway and Russia especially. It has also been about connecting northern provinces in several countries closer together, with the inclusion of Finland and Sweden as ’core countries’. Cooperation between Nordic countries has gained extra inspiration and input through the Barents cooperation,” says the retired diplomat.

On the 11th of January 1993, the Kirkenes Declaration – the Barents cooperation’s foundation document – was adopted by Russia, Norway, Finland, Sweden, Denmark, Iceland, and the EU commission.

Through this new framework for interaction, bridges were to be built over dividing lines in the militarized north – aiming for stability, peace, and joint projects.

Currently, three decades later, some believe that the cooperation in the Barents region has been a failure – with reference to Russia’s authoritarian approach towards its civil society, its warfare against Ukraine, and its stings against the West.

However, the understanding of the Barents cooperation as a successful format still holds up. The long-standing collaboration – both between states, regional units, and people – has been fruitful in ways that do not fade away because of the war, Sverre Jervell also believes. […]

The Russian MFA Andrei Kozyrev’s journey before signing the Kirkenes Declaration:

”On his way to Kirkenes, Kozyrev conducted a remarkable detour. On the 9th of January 1993, he visited the Northern Fleet in Murmansk and Severomorsk. To the officer corps, he emphasized that the notion of a world split in two had expired. Russia had no constant enemies, he stated, only constant interests. These interests would best be promoted in cooperation and partnership with the outside world. He said it was in exactly this regard that the Russian delegation, with participation from Murmansk and Arkhangelsk Oblasts, traveled to the Barents cooperation’s founding conference in Kirkenes. As if to highlight that the military differences of the Cold War were over, Kozyrev visited the Norwegian Air Force’s station in Bodø the day after. Here he presented a copy of the Soviet fighter plane MIG-15 to the National Norwegian Aviation Museum.” […]

A central point for some of the critics who believe that the Barents cooperation has failed, is that it has not contributed to the democratization of Russia. This view also meets resistance from the diplomats.

”System change in Russia has not been the aim of the Barents cooperation. No basis can be found for this in any official statements. If Stoltenberg had believed this to be an aim in 1993, it would be politically impossible for the Russians to participate in this project,” says Jervell. ”Per contra, the aim was to establish cooperation between countries with different governance systems and traditions. Läs artikel