Svenska myndighetspersoner och försvarspolitiker utgår från att Sverige inte kommer att vara opåverkat av en stor kris eller ett öppet krig i vårt närområde. Detta är ett antagande, som har karaktären av en självklarhet. Men hur denna påverkan kommer att se ut, måste förbli en gissning. Att Sverige under alla omständigheter skulle bli en deltagare i sådana händelseförlopp, är ingen självklarhet. Vårt agerande kan inte vara ödesbestämt.
Texter
Nato vill bestämma medlemsstaternas försvar
I Norge pågår sedan ett par år tillbaka en intensiv diskussion om det nationella försvaret och Natos krav på landets militära styrkor.
Främst har frågan gällt om Norge skall fortsätta på den inslagna vägen att utforma ett insatsförsvar med långdistansverkande vapensystem eller att börja bygga egna nationella markstyrkor. Diskussionen har koncentrerats till frågan om Finnmark, som gränsar till Kolahalvön där Ryssland har en tredjedel av sina militära styrkor, skall försvaras av egna norska trupper eller om Norge skall lita till stöd från Nato vid en konflikt i norr.
Knut Are Seierstad, forsvarsplanläggare i Natos internationella stab i Bryssel, har i en debattartikel hävdat att Natos planering innefattar uppsättandet av en ”fullt ut tung brigad” för Norge. Han skriver det i polemik med den pensionerade försvarschefen Sverre Diesen som menar att markstyrkor inte skall prioriteras utan att Norge skall satsa helt på långdistansvapen och Nato-hjälp vid ett angrepp.
Natos elitsoldater i Litauen kan provocera Putin, svd.se
Mitt under protesterna mot Lukasjenko-regimen skickar Nato sina elitsoldater från spjutspetsförbandet VJTF för att öva i Litauen, på gränsen mot Belarus. Det kan uppfattas som en provokation och sticka Vladimir Putin i ögonen.
Med ett bibehålletstatus quo i Belarus fungerar landet som den buffert Putin eftersträvar och vill bevara genom en allt närmare politisk union mellan länderna. Lukasjenko har inget annan val än att rätta in sig i det ryska ledet.
Redan när protesterna inleddes för två månader sedan pekade diktatorn snabbt västerut och anklagade Nato uppvigling genom att öka den militära närvaron på andra sidan gränsen mot Polen och Litauen. Det var taget ur luften och avvisades då av företrädare för alliansen: ”Nato utgör inte ett hot mot Belarus och har ingen militär uppbyggnad i regionen, men vi är alltid vaksamma defensivt och redo att förhindra aggression mot Natoallierade”, menade generalsekreteraren Jens Stoltenberg i ett skarpt formulerat uttalande.
Putin hakade ändå snabbt på Lukasjenkos påstående. Retoriken ligger i linje med hans egna försök att frammana bilden av ett aggressivt Nato som hotar ryska intressen. […]
Nu kan den ryskaoch den belarusiska presidenterna få vatten på sin propagandakvarn. I slutet av oktober genomförs under en vecka en stor militärmanöver i främst Litauen.
Sammanlagt kommer 6 000 elitsoldater från Natos spjutspetsförband VJTF – ”Very High Readiness Join Task Force” – att delta i övningen Brilliant Jump.
Övningen äger rum till sjöss i brittiska vatten och på marken i Baltikum under ledning av Polen med det roterande ledarskapet för VJTF 2020. Scenariot är att genomföra en snabb utplacering av stridsberedda elitförband från sammanlagt 13 Natoländer. USA bidrar med stridsledning och stridsflyg. Parallellt genomförs den årliga Iron Wolf övningen med en litauisk brigad. […]
Natoövningen kan komma att utnyttjas av Putin och som en förevändning att stärka greppet om Belarus, eventuellt med ökad militär närvaron för att skydda landet och sig själv mot en hotfull omvärld. Precis det som Lukasjenko kan behöva för att cementera sitt eget maktinnehav i Minsk, även om han sitter kvar på nåder som rysk marionett. Läs artikel
Saksbehandlerne tror ikke på opplevelsene dine, forsvaretsforum.no
Tenk deg at du blir sendt ut i krig i et fremmed land på oppdrag for staten. Du kommer hjem, får medalje og forsøker å venne deg til det sivile livet. Først flere år etterpå kommer smertene – ikke fysiske smerter, men psykiske.
Det er opplevelsene fra krigen som har innhentet deg: den intense dødsangsten, en medsoldat som ble drept foran øynene dine, gnagende tvil om sivile ble truffet da du kom under angrep og skjøt tilbake for å redde livet. Først er det konsentrasjonsevnen som begynner å svikte. Du mestrer ikke lenger jobben. Så rakner samlivet og familien. Kanskje begynner du å drikke for å glemme.
Tenk deg så at du går til helsevesenet og får en spesialisterklæring som sier at den psykiske skaden som nå har gjort deg arbeidsufør skyldes påkjenningene fra krigen og søker om erstatning. I stedet for erstatning får du statens jernneve i ansiktet. […]
Dette er ikke en oppdiktet fortelling, men virkeligheten for mange norske veteraner fra utenlandsoperasjoner, slik de har blitt fortalt til meg. Siden 1945 har mer enn 100.000 nordmenn deltatt i internasjonale operasjoner, og mange av disse har kommet hjem med alvorlige psykiske skader, som de nå nektes erstatning for. […]
Men vi er samtidig krystallklare på at når politikerne sender norske kvinner og menn i krig, så har staten et ansvar for å ivareta de som kommer skadde tilbake.
Dessverre har Norges politiske ledelse valgt å prioritere motsatt: Siden 1990 har 32 milliarder av fellesskapets midler blitt brukt til militæroperasjoner i utlandet, men nå skal staten spare penger ved å nekte erstatning til veteranene som ble skadet i tjeneste. Läs artikel
Experts warn of potentially ‘deadly’ great power games in the Arctic, rcinet.ca
The joint U.S., U.K., Norwegian and Danish exercise off Russia’s coast in the Barents Sea is the latest example of rapidly growing military tensions in the Arctic, experts say, warning of potential dangers of great power rivalry in the region.
The Royal Navy announced last week that it has led a multi-national task group of warships and aircraft into the Arctic for the first time in more than 20 years.
HMS Sutherland, supported by RFA Tidespring, commanded a task group comprising the U.S. destroyer USS Ross and the Norwegian frigate Thor Heyerdahl on a deployment to the Barents Sea, the British navy announced on Sept. 10.
The exercise was held in the waters of Russia’s exclusive economic zone (EEZ) in the Barents Sea, off the coast of the strategically important Kola Peninsula, home to the Northern Fleet and a large part of the Russian nuclear arsenal, The Barents Observer reported. Läs artikel
Motion: Värnplikt för ökad säkerhet, gemenskap och samhällsbärande kunskap, riksdagen.se
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att steg för steg bygga ut den allmänna värnplikten i Sverige och tillkännager detta för regeringen. […]
Det är en stor och ansvarsfull uppgift för varje människa som växer upp att fritt bestämma sig för vad man vill göra av sitt liv i ett samhälle som skapar förutsättningar för att göra de valen möjliga. Vi menar dock att denna möjlighet samtidigt innebär en skyldighet för varje människa som växer upp att lära sig behärska demokratins spelregler och att ta sin del av ansvaret för arbetsuppgifter som bär upp samhället. Värnplikten, som den var utformad tidigare, handlade aldrig enbart om att försvara Sveriges territorium även om det utgjorde det primära syftet. Den innehöll också t ex att lära sig bygga broar, säkra elförsörjningen, rädda liv och att lära sig samarbeta med och lita på andra människor. Det handlade om att lära sig att vara samhällsbärande vilket är en svårslagen del av integrationen. Att vara behövd och ha en viktig uppgift tillsammans med andra i ett gemensamt sammanhang är något som många unga saknar idag. Omfattande insatser behövs därför för att motverka unga från att hamna i destruktiva livsval.
Mot bakgrund av den ökade oroligheten i vår omvärld och behovet av att öka sammanhållningen i vårt eget land menar vi att det nu är dags att återinföra en ny, moderna allmän värnplikt för såväl kvinnor som män. Regeringen har sedan några år, i takt med kraftigt ökade satsningar på försvaret, påbörjat en utbyggnad av värnpliktsverksamheten men mer behöver göras. De flesta ungdomarna får idag brev från rekryteringsmyndigheten men alla får inte mönstra och ännu färre får genomföra värnplikten. Under 2019 kallades 13 000 18-åringar till mönstring varav ca 4 500 fick genomföra värnplikten. Vi menar att utbyggnadstakten behöver ökas och att fler behöver ingå i vårt försvar. Vinsterna blir många. Möjligheterna att försvara våra kuster och vårt luftrum ökar, integrationen stärks, stabiliteten i samhället ökar liksom beredskapen inför civila tillbud som bränder, översvämningar, större olyckor och sjukdomsutbrott. Läs motionen
Hela landet skall försvaras, men finns den politiska viljan?
Skall hela landet försvaras?
Frågan ställdes nyligen av alliansfriheten.se till riksdagspartiernas talespersoner i försvarsfrågor.
Egentligen borde frågan vara överflödig.
I alla högtidliga sammanhang, där försvaret behandlas, brukar politiker försäkra att hela landet skall försvaras. I alla fall finns det ingen som vill säga något annat. Försvarsberedningen, som kom med sin slutrapport Värnkraft 2019, slog också fast:
”Hävdandet av vårt lands suveränitet och territoriella integritet är en nödvändig förutsättning för att Sverige ska uppnå målen för vår säkerhet.”
Veckans citat
Essensielt med en reserve
Konferansen ble åpnet med en velkomsttale av den estlandske presidenten Kersti Kaljuaid. Hun var svært tydelig på viktigheten av verneplikt og reservister
– Vi har gjennom uvarslede øvelser vist at vi kan sette opp enheter på svært kort tid. Alle våre reservister kjenner sin plass i strukturen, og de kjenner mannen ved siden av seg. Jeg kan sove godt om natten fordi jeg er trygg på at dette fungerer, sa hun i sin tale. Kaljuaid fortalte videre at Estland er avhengige av verneplikt og reserven for å kunne ha et troverdig forsvar, og hun har tro på at reservister vil være gode nok i krig.
– Jeg mener at våre reservister skal stå for forsvaret av Estland, mens våre stående avdelinger kan bistå våre allierte. Denne modellen er riktig for Estland, men ved en krig er vi avhengige av assistanse fra allierte styrker. Estlands president lovpriste verneplikten. Den virker positivt ved at samfunnet som helhet får et forhold til forsvaret, og hvorfor det er viktig å bruke nasjonale penger på landets forsvar.
Årliga baltiska försvarskonferense 30 september
Motsägelsefullt om Sveriges politik för Arktis
Regeringen beslöt den 24 september 2020 om en strategi för den arktiska regionen.
Sverige är ett av de åtta länder (Danmark inklusive Grönland och Färöarna, Finland, Island, Kanada, Norge, Ryssland, Sverige och USA) som är medlemmar i Arktiska rådet.
Överordnat mål för Sverige anges vara att aktivt bidra till en fredlig, stabil och hållbar utveckling i Arktis.
Sverige skall verka i de fora som finns för regionen där förutom Arktiska rådet också ingår Barentssamarbetet och samarbetet mellan de nordiska länderna.
Sverige har inga territoriella anspråk i Norra Ishavet, men i strategin framhålls att det ligger i svenskt intresse att överlappande anspråk bland de fem arktiska kuststaterna avseende kontinentalsocklar och territoriella tvister löses i enlighet med folkrätten, inklusive UNCLOS (Havsrättskonventionen).
Regeringen anger två huvudspår för vår politik:
– att genom ett välfungerande samarbete säkerställa fortsatt fred och stabilitet i Arktis.
– att stärka svensk nationell förmåga och framförhållning. Här avses i första hand egen militär förmåga, men också politiska och ekonomiska och diplomatiska medel skall användas för hantering av olika händelser i regionen.
Regeringen kommer, anger strategin, att ”fortsatt stärka Sveriges militära förmåga att verka i de norra delarna av Sverige och angränsande områden”. Det är inte närmare förklarat vad som menas med att svensk militär skall kunna verka inte bara inom vårt territorium utan också i angränsande områden. Skrivningen är av betydelse då man ser till hela den säkerhetspolitiska situationen i regionen som sedan några år tillbaka befinner sig i en fas av kraftig upprustning från både rysk och amerikansk sida, och detta har man inte sett sedan kalla kriget.
Stolligheter från en försvarsminister
Stort tack för att utgivarna av sajten alliansfriheten.se värnar om Sveriges självständiga säkerhetspolitik. Det är viktigt för freden.
Den 23 september har vår klantiga försvarsminister ingått en ”trilateral” avsiktsförklaring mellan Norge, Sverige och Finland. Jag har artigt kallat det för ogenomtänkt. Men jag mår illa av hans beteende.
Det svenska området som berörs av avsiktsförklaringen, en stridsgrupps område benämnt Vittangigruppen, var jag chef för under min tid i Arvidsjaur och kan området ingående efter att ha gjort krigsförbandsövning där.
Jag fick godkänt och mer än det av militärområdesbefälhavaren Erik G. Bengtsson som sedan överlämnade till Bengt Gustafsson som gjorde om krigsplanläggningen år 1985.
Områdets betydelse är av stor strategisk betydelse för båda stormakterna, defensivt och offensivt operativt. För Sverige är området lätt försvarat, bäst av jägartrupp av tillräcklig omfattning med lämplig utrustning.
Åtgärder för att skydda Sveriges säkerhet vid försäljning av säkerhetskänslig verksamhet, regeringen.se
Regeringen har i dag beslutat en proposition med förslag på nya säkerhetskrav som ska förhindra försäljningar som kan skada Sveriges säkerhet.
– Vi vet att vissa främmande stater använder strategiska uppköp av skyddsvärda bolag som en strategi för att vinna säkerhetspolitiska fördelar. Genom regeringens förslag måste de som planerar att sälja den här typen av verksamhet samråda med berörd myndighet, en samrådsmyndighet som också ytterst kan besluta att överlåtelsen inte får genomföras, säger inrikesminister Mikael Damberg. Läs pressmeddelande
Sveriges rutinmässiga deltagande i Nato-övningar över baltiskt luftrum
Försvarsminister Peter Hultqvist brukar framhålla att svenskt deltagande i Nato-övningar alltid skall baseras på en bedömning av vad som gynnar utvecklingen av det egna nationella försvaret och att övningarna inte skall vara riktade mot någon annan stat.
Sveriges medverkan i de Nato-ledda flygövningarna Ramstein Alloy över baltiskt luftrum visar på en verksamhet som knappast kan motiveras av behov hos det svenska flygvapnet.
Nu genomförs övningen under två dagar över Estlands, Lettlands och Litauens luftrum.
Natos Air Command säger att övningen skall visa närvaron av en effektiv flygstyrka som försvarar Baltikum. Nato-flyg för lufttankning och för tidig kontroll av luftrummet ingår.