Texter

Uttalande av den utvidgade ”Troikan” om fredlig lösning i Afghanistan

av

Ryssland, USA och Kina (den så kallade Troikan) har åter sammanträtt i Doha i Qatar den 30 april och enats om ett uttalande om situationen i Afghanistan.

Även Pakistan har skrivit under uttalandet. Texten återges här.

I sak är det inget nytt som framkommer. Den utvidgade Troikan (som alltså inkluderar Pakistan) anger sin egen roll som att stödja förhandlingar mellan de afghanska parterna i syfte att nå en avtalad överenskommelse om en permanent och allomfattande vapenvila.

Om de utländska trupperna sägs nu att både USA och Nato skall börja tillbakadragande den 1 maj och vara ute ur landet den 11 september.

Talibanerna uppmanas att inte starta sin våroffensiv och avhålla sig från fientligheter under perioden av tillbakadragandet av de utländska trupperna.

Angående talibanernas krav att USA skall dra tillbaka sanktionerna mot rörelsen ges ett vagt löfte om att dessa skall ses över.

Troikan understryker kravet på bildandet av en demokratisk stat.

Hur uttalandet as emot av talibanerna är inte känt.

Talibanernas krav har hela tiden varit att alla utländska trupper skall dras tillbaka den 1 maj i enlighet med överenskommelsen med USA från 2020. Vidare har man krävt frisläppandet av 7000 fångar, borttagande av sanktioner samt att en afghansk stat skall vara en islamsk stat baserad på islamsk lag. (Utgivarna)

Ukraina og krisen i russisk-vestlige relasjoner, nrk.no

av
Julie Wilhelmsen, seniorforsker, Norsk Utenrikspolitisk Institutt

Krisesituasjonen rundt Ukraina setter den spente relasjonen mellom Russland og Vesten i relieff. Russland mobiliserte tusenvis av tropper ved den ukrainske grensen i det som mest sannsynlig var et forsøk på å avskrekke NATO/USA fra et tettere engasjement med Ukraina og Kiev fra eventuelt å søke ryggdekning i Vesten for å ta tilbake øst-Ukraina med makt.

USA og NATO uttrykte «urokkelig støtte» til Ukraina og klarsignal ble gitt til at to amerikanske destroyere skulle seile inn i Svartehavet.

Selv om det er mange interesser som gjør seg gjeldende på russisk side, er sikkerhet i form av en buffer uten militært NATO nærvær langs grensen viktig for Russland. Dette er klart uttrykt i offisielle dokumenter og uttalelser. Läs artikel

Nato-initiativ för tätare samarbeten, forsvarsmakten.se

av

Försvarssamarbeten med andra nationer blir allt viktigare för Sverige. Oavsett var de sker krävs gemensamma metoder för kommunikation mellan olika länders förband och enheter.

– Behovet blev tydligt i början av Afghanistan-insatsen, vilket gjorde att Nato då inledde ett arbete med att skapa ett gemensamt ramverk för ledning och beslutsfattning mellan olika länder under insatsen, berättar Gert Burgstaller som arbetar med strategiska frågor på CIO avdelningen inom Ledningsstaben på Högkvarteret. Det är skälet till att Försvarsmakten, som en av 35 organisationer och länder, deltar i Nato–initiativet FMN. Förkortningen står för Fede[1]rated Mission Networking och beskriver hur olika länders ledningssystem, rutiner och metoder kan anpassas för att fungera tillsammans. Försvarsmakten har kommit en bit i utvecklingen och med anpassningen av arbetssätt och teknik. FMN-ramverket används sedan några år av Sverige i övningar med andra nationers förband, och även på FN-insats i exempelvis Mali.

– Men ännu är inte målet nått, som innebär att förband från olika länder ska kunna kommunicera och leda insat[1]ser strategiskt och operationellt tillsammans från första dagen, säger Gert Burgstaller. En konsekvens av anpassningen är att Försvarsmaktens egna enheter förändrar arbetssätt även gentemot varandra, i enlighet med FMN. Som ett led i detta publiceras en ny handbok för rapportering, Handbok rapporter och meddelanden (H RAPP). Den träder i kraft den 1 juni och ersätter FM RappB från 2007. Läs artikel

USA dikterade uttåget för sina allierade

av
Lars-Gunnar Liljestrand

På Nato-mötet den 14 april dikterade USA avslutningen på kriget i Afghanistan för sina allierade.

Utrikesminister Antony Blinken och försvarsminister Lloyd Austin läste upp president Bidens beslut att dra tillbaka alla trupper den 11 september och meddelade att beslutet inte var kopplat till några villkor för talibanerna. Biden hade insett att fortsatt krig inte var värt priset.

Läs mer

Veckans citat

av

– Det ligger en dimridå i det jag säger: Alltså, genom att man lämnar kvar utrustning och materiel så skapar man en möjlighet att gradera upp sin verksamhet mycket snabbt, säger Peter Hultqvist

Den svenske försvarsministern efter beskedet att Ryssland drar bort trupper från gränsen till Ukraina

Utlandsspioneri för tredje gången

av
Ingemar Folke

Inför Sveriges anslutning till EU tilldrog sig frågan om den fortsatta tillämpningen av offentlighetsprincipen stor uppmärksamhet. Sverige var då ganska ensamt om att låta envar få tillgång till allmänna handlingar hos myndigheter. De stater som redan tillhörde EU såg framför sig hur handlingar som de själva höll hemliga skulle bli offentliga ifall de hamnade hos svenska myndigheter. Sverige avgav en ensidig förklaring av innebörden att offentlighetsprincipen tillhörde vårt konstitutionella arv. EU:s medlemsstater svarade att man förutsatte att Sverige som medlem i unionen skulle följa gemenskapsrätten även i detta avseende.

Sverige ingår inte i någon försvarsallians. Däremot samarbetar Sverige sedan länge med andra stater kring både militära och andra frågor, även sådana som rör fred och säkerhet i den egna regionen och i andra delar av världen. Inom ramen för fredsbevarande och fredsframtvingande operationer medverkar svensk trupp i krigshandlingar.

Spioneribestämmelsen i brottsbalken (BrB) 19:5 straffbelägger att någon i syfte att gå en främmande makt tillhanda tar viss angiven befattning med (”anskaffar, befordrar, lämnar eller röjer”) en uppgift om ett visst sakförhållande. Uppgiften om detta sakförhållande ska vara sådan att det kan medföra men för Sveriges säkerhet, om uppgiften kommer till den främmande maktens kännedom. Paragrafen exemplifierar att uppgiften kan röra ”försvarsverk, vapen, förråd, import, export, tillverkningssätt, underhandlingar, beslut”. Uppgiften behöver inte vara hemlig enligt sekretesslagen (OSL). Även att publicera motsvarande uppgifter i ett grundlagsskyddat medium, såsom en tryckt skrift, kan vara brottsligt som spioneri enligt tryckfrihetsförordningen (TF). Också den som har lämnat uppgiften till exempelvis en tidning för publicering, meddelaren, kan berövas sitt meddelarskydd och straffas i ett sådant fall.

Läs mer

Regeringen blandar sig i Syriens inre angelägenheter

av
Utgivarna

Försvarsminister Peter Hultqvist förde den 19 april ett videosamtal med två representanter för den självutnämnda så kallade Autonoma administrationen för norra och östra Syrien, nämligen befälhavararen för Syriska Demokratiska Styrkorna (SDF) och vice ordföranden för administrationen.

Enligt uppgifter i ANF News avhandlades säkerhet och stabilitet samt humanitära frågor. Samtalet skulle tjäna som startpunkt för ett fördjupat samarbete med den autonoma administrationen inom säkerhetsområdet. Tidningen refererar ett uttalande av Hultqvist rörande IS och flyktingar: ”Att återställa infrastruktur och säkra att befolkningen kan leva ett tryggt och värdigt liv kommer att vara ett betydelsefullt bidrag till att organisationen försvinner.”

Under mötet enades man om behovet av att vidareutveckla bilaterala relationer och befintliga mekanismer för militära, politiska och humanitära frågor.

Med detta öppna och närmast officiella ställningstagande för den autonoma administrationen placerar Hultqvist Sverige rakt in i den internationella konflikten i regionen, där stater som Turkiet, USA, Ryssland, Iran och Israel alla agerar med både militära och civila medel.

Läs mer

Att inte ställa till det för oss själva

av
Anders Björnsson

Efter finska kriget 1808–09, som Ryssland endast motvilligt inledde, pådrivet av Napoleon, och den åtföljande rikssprängningen har Ryssland inte vid något tillfälle utgjort en akut fara för Sverige. Under Krimkriget 1853–56, då brittiska örlogsfartyg seglade på Östersjön och tog krigsfångar på Åland, kunde Sverige ha hamnat i strid med Ryssland genom den så kallade novembertraktaten 1855 som slöt upp på Frankrikes och Storbritanniens sida, men denna hann inte sättas i verket, förrän kriget var över.

Novembertraktaten var en avvikelse från neutralitetspolitiken och en eftergift mot aktivister som ville erövra Finland åter inom gamla riksgränser. Fransksympatierna inom eliten övervägde. Ett par decennier senare inleddes en tyskorientering i svensk utrikespolitik, en opportunistisk anpassning till den nya makt som just hade blivit Kontinentaleuropas herre. Men Bismarcktyskland var inte aktivistiskt; det eftersträvade maktbalans i Europa och ville ha ett gott förhållande till Ryska riket.

Läs mer

Motståndsrörelse!

av
Anders Björnsson

Regeringen vill göra det olagligt att förneka folkmordet på ”judar och andra grupper under andra världskriget”, uppgav Sveriges Radios ekoredaktion på onsdagen. ”Förintelsen är världshistoriens största brott mot mänskligheten, och det får inte glömmas. De som försöker få världen att glömma och blanda bort korten, de måste stå till svars för det”, förklarar justitieminister Morgan Johansson.

Johansson hänvisar till flera andra europeiska länder, där sådant förnekande är straffbart. En parlamentarisk kommitté ska tillsättas ”för att se över hur en sådan lagstiftning ska se ut”. Till denna kommer alla riksdagspartier att inbjudas att delta, enligt statsrådet.

Den föreslagna inskränkningen i yttrandefriheten är ytterst betänklig. Politiska diktat om vad som är historisk sanning förekommer verkligen även i andra länder i Europa, men bör Sverige följa efter? I Turkiet är det förbjudet att påstå, att första världskrigets folkmord på armenier har ägt rum. Aftonbladets journalist Peter Kadhammar rapporterade i februari 2018 om den polska så kallade förintelselagen:

Läs mer

Utred targeted killings

av
Lars-Gunnar Liljestrand

Anm: Artikeln har också publicerats på Kkrva.se

Kapten Sigge Winell efterlyser en utredning av Sveriges deltagande i kriget i Afghanistan för att klarlägga syftet med den nu 19 år långa insatsen: ”Vad var egentligen det övergripande målet med insatsen? Och var det målet, så här i efterhand, det ’rätta’ ”

Det är bra att frågan ställs. Mycket om kriget är fortfarande sekretessbelagt och en verklig genomlysning saknas.

Däremot är det väl idag ingen som tror att syftet för Sveriges del var annat än att visa lojalitet med USA och Nato för att kvalificera oss som en pålitlig framtida partner. Under årens lopp har det, som Winell påpekar, förts fram en rad högst vällovliga andra syften som skolor för flickor, kvinnors rättigheter, bygga en rättsstat osv.

Regeringens utredning om Sveriges deltagande i kriget 2002–2014 som framlades 2017 visade tydligt att dessa mål aldrig var att ta på allvar. Endast ett mål, lojalitet med USA och Nato, uppfylldes enligt utredningen.

Läs mer

Sverige på väg in i Nato, Maj Britt Theorin på 1:a maj i Norberg 2015

av

Maj Britt Theorin har avlidit meddelade Dagens Nyheter den 13 april. Vi återpublicerar här ett tal av Maj Britt Theorin som vi tidigare lagt på den här sajten. ( Utgivarna)

Den svenska alliansfriheten är och har varit svensk politik sen länge även om den mer och mer urholkats sedan neutraliteten försvann ur utrikesdeklarationen. Alliansfriheten skall enligt regeringen fortfarande gälla. I regeringsförklaringen deklarerades tydligt att Sverige inte skall gå in i Nato. Men hur mycket är det värt?

Bakvägen har vi förts djupare och djupare in i Nato. Frågan har blivit aktuell av flera skäl – bland annat efter att ÖB vintern 2014 meddelat att vi bara kunde försvara oss en vecka mot ett militärt angrepp, men också genom debatten efter främmande fartyg i den svenska skärgården, men inte minst genom alltfler bindningar som görs till Nato i olika avtal.

Läs mer

Veckans citat

av

”Economic sanctions are rarely successful today because embargoed nations have an easier time finding alternative suppliers or markets for their products. Trade wars can easily throw the world markets into disarray, breeding grave uncertainty and often leading to significant economic losses to all parties, including to the nation waging such wars.”

Anu Bradford: The Brussels Effect . (Oxford University Press.2020)