Texter

Kommendören Lars Wedin, med hemvist i Frankrike, påstår att medborgaren inte är kapabel att försvara sitt land – och dessutom oduglig att använda i offensiva aktioner i andra länder. Det ena är fel, det andra är rätt. Det är också värnpliktsförsvarets styrka: bra på defensiv, mindre bra på angrepp. Både Napoleon och Hitler drev värnpliktsarméer med sig i fördärvet, när de ville lägga under sig andra länder.

Läs mer

I lördags enades FN:s säkerhetsråd för första gången om en resolution, 2401, om Syrien. Enligt resolutionen, som lagts fram av Sverige och Kuwait, ska 30 dagars eldupphör införas i hela Syrien så att humanitär hjälp kan nå nödlidande. Beslutet togs av ett enigt säkerhetsråd.

Redan på måndagen kom Ryssland med ett eget oväntat utspel: Vladimir Putin hade gett order om fem timmars daglig humanitär vapenvila i östra Ghouta, med start på tisdagen. FN-resolutionen om 30 dagars eldupphör i hela landet följdes inte av parterna i konflikten. Utrikesminister Margot Wallström kritiserade det ryska utspelet, kallade det förvirrande och sade att det försvagar FN-resolutionen.

Resolutionen kom till efter många och långa förhandlingar mellan de inblandade stormakterna. Resolutionen anger att 30 dagars vapenvilan skall användas att föra in humanitär hjälp till belägrade områden i Syrien, främst Ghouta som behärskas av rebell- och terroristgrupper.

Läs mer

I senaste numret av Finsk Tidskrift (1:2018) skriver emeriterade statsvetarprofessorn Lennart J. Lundqvist, Göteborg, om Sveriges statsminister Nils Edén, som tillträdde i oktober 1917 efter valen till andra kammaren i spetsen för en koalitionsregering tillsammans med socialdemokraterna och med Hjalmar Branting som finansminister. Lundqvist kommer också in på vårt lands förhållande till det just självständiggjorda Finland:

”I Finland hade under hösten 1917 skyddskårer bildats för att driva ut de ryska soldaterna, och snart började radikala arbetare bilda röda garden. När Tyskland och Ryssland slutit ett stilleståndsavtal i början av december, utropade den finska lantdagen Finlands självständighet. Sverige erkände Finlands suveränitet en månad senare. Starka rörelser fanns för att Åland skulle tillfalla Sverige. En åländsk delegation hade bildats för att framföra ålänningarnas önskan att tillhöra Sverige. Tyskland agerade på olika sätt för att Åland skulle bli svenskt, och högern använde starka ord om ’blod’ och ’folk’ för att få regeringen att stödja Ålands sak.

Läs mer

Per Ahlin är jur. dr och forskare i folkrätt. Han disputerade 1993 på en avhandling om folkrättens roll i svensk säkerhetspolitik. I över 20 år har han arbetat på Dagens Nyheter, bland annat som reporter och som utrikesredaktör på ledarredaktionen. I dagarna har han givit ut boken Efter neutralitetspolitiken. Folkrätten i svensk säkerhetspolitik 1993–2017 (Jure 2018).

På sin hemsida klargör han syftet med boken: ”Mycket har hänt på drygt 20 år. Neutralitetspolitiken är övergiven, Sverige är medlem i EU och nya hot mot länders säkerhet har uppstått. Det finns fler exempel. Den huvudsakliga frågeställningen i projektet är om svensk tolkning av folkrätten ändrats i takt med att världen gjort det, och i så fall på vilket sätt. Centrala ämnen för studien är Sveriges syn på självförsvarsrätten, på den kollektiva säkerheten och på behovet av en stark rättsordning för att skydda en liten stat.”

Läs mer

I februari 1920 föreslog den liberal-socialdemokratiska koalitionsregeringen Edén att Sverige skulle ansluta sig till Nationernas Förbund (NF). Detta förslag utlöste en ganska uttömmande och principiellt intressant debatt i riksdagen, men har inte behandlats särskilt mycket i litteraturen, trots att den berör fundamentala strategiska frågor som återkommer i svensk diskussion. (Se dock Tingsten, Svensk utrikesdebatt mellan världskrigen, 1949; Lönnroth, Den svenska utrikespolitikens historia. V.1919–1939, 1959; Bergquist, ”Sverige och Nationernas Förbund”. Statsvetenskaplig Tidskrift 1970:2.)

Läs mer

Slik det stiller seg nå, virker det som om Erna Solberg og hennes regjering ønsker å gjøre det norske forsvaret til en brikke i en globalisert forsvarsstruktur, og det uten demokratisk debatt. Men det norske folk ønsker et nasjonalt forsvar. Da trenger vi norske soldater på norsk jord, og et nødvendig forsvar av egen kyst. Det innebærer et heimevern på minimum 55 000 soldater, en brigade i Nord og en brigade i Sør, et operativt Sjøheimevern, seilende kystkorvetter og en gjenopprettet HV-016 kapasitet, for å nevne noe.

Erik Selle, Partileder Partiet De Kristne, 15 februari, resett.nu

Mot att staten Sverige skulle bekräfta och underteckna den resolution om förbud mot innehav av kärnvapen, som Förenta nationernas generalförsamling förra året – med Sveriges och en överväldigande majoritet medlemsstaters stöd – antog, har anförts att den skulle rubba balansen mellan stormakterna och dessutom lägga hinder i vägen för Sveriges pågående militära ”samarbeten”.

Detta torde vara en alldeles oriktig läsning av resolutionstexten. Den vänder sig ju inte åt något speciellt håll utan mot allt kärnvapeninnehav, stormakters såväl som mindre och medelstora staters – sådan måste tolkningen vara. Resolutionen är en mycket stark viljeyttring, och även om den inte kommer att vara bindande, så länge inte kärnvapenmakterna samtliga ansluter sig till den, är den dock bjudande.

Läs mer

Armando Iannuccis film ”The Death of Stalin” visas nu på svenska biografer.

Josef Stalin drabbas oväntat av en stroke den 4 mars 1953. Sex veckor tidigare hade säkerhetspolisen ”avslöjat” en konspiration av framstående läkare (flertalet var judar), vilka påstods ha planerat att mörda Stalin (”Doctor’s Plot”). De läkare som nu stod till buds kunde inte rädda honom. Filmen skildrar på ett underhållande sätt den maktkamp som uppkom mellan de ledande personerna i den inre cirkeln: Georgij Malenkov, Lavrentij Berija, Nikolaj Bulganin och Nikita Chrusjtjov.

Berija, chef för säkerhetstjänsten NKVD mellan 1938–1953, blev nu säker på att den stund hade kommit som han länge hade väntat på. ”There was no power on earth that could hold him back now”, uppgav Chrusjtjov senare (Joshua Rubenstein, The Last Day of Stalin. Yale University Press 2017, s.  34). I sagda bok (s. 35), men däremot inte i filmen, återges en absurd episod, dagen efter Stalins död. Chrusjtjov hade mottagit ett anonymt klagomål, att orkestern, som spelade på en hyllningskonsert, bestod av 95 procent judar, varefter Chrusjtjov senare lugnande skribenten med att den rätta procentsatsen var 35,7!

Läs mer

Alliansfriheten.se har fått tillstånd av Hans Blix att publicera föredraget:

In 1958 Grenville Clark and Louis Sohn published their famous ‘World Peace through World Law’.  They proposed a drastic revision of the UN Charter giving the General Assembly some legislative power; establishing a world police force; making the Security Council more representative of the membership and transforming it into an Executive Council. They also provided for general and complete disarmament and judicial settlement of disputes.

In discussing the considerable practical hurdles to such a plan Mr. Clark took the optimistic view (in the 1960 edition) that the process of general and complete disarmament would be well on its way in 1975.

Sadly, in 1975 the world was far from general disarmament. At the peak of the Cold War there were between 50 and 60 thousand nuclear warheads and the world war far from UN reform.

Although I must conclude that the vision of Clark and Sohn was wildly optimistic I find their view persuasive that in seeking world peace we might seek inspiration in how we have come to attain peace in the domestic sphere of nations: through legislatures, executive and judicial organs, the disarming of the individual citizens, etc.

Läs mer

– Vi frykter ikke at russiske stridsvogner skal rulle inn i Nato-land, sier avtroppende Nato-ambassadør Knut Hauge.

Han har tidligere vært ambassadør i Russland.

– Ingen Nato-land gjør det. Men når det gjelder hybrid krigføring og cyberangrep så har Russland vist at de har vilje til å gjennomføre og angripe. Russland er også åpne om at de ønsker å svekke Nato. De vil tilbake til en ordning i internasjonal politikk hvor det er stormaktene som bestemmer.

Forsvarets Forum 14 februari 2018

Sajten alliansfriheten.se har nu existerat i tre år. Under denna tid har ett massivt pådrag i medier och annan opinionsbildning pågått för att göra svenska folket mera välvilligt inställt till en svensk anslutning till Atlantpakten, det vill säga Nato. Det har inte lyckats särskilt väl. Det finns alltjämt ett mycket starkt stöd bland Sveriges befolkning för att vi ska fortsätta att vara ett alliansfritt land.

Läs mer

Jag skall tala om Irak och folkrätten och även ta upp Sveriges ställningstaganden under det långa kriget mot Irak. För beskrivningen av perioden 1990–2004 utgår jag från Rolf Anderssons text om Irakkriget som ingår i boken Lagen mot krig (Celanders, 2012).

För situationen idag i Irak går tillbaka till början av 1990-talet.

Gulfkriget

Irak invaderade Kuwait 1990 – ett klart folkrättsbrott. Men FN:s säkerhetstråds resolution 678 innebar en outsourcing till USA av de militära åtgärderna mot Irak med vittgående följder. USA och dess koalition av stater genomförde ett krig som gick långt över Kuwaits rätt till självförsvar, och koalitionen bombade och förföljde irakiska styrkor trots att dessa var på full flykt tillbaka. Kriget som genomfördes i FN:s namn saknade spärrar.

Läs mer