Länkar

…Min ”fiendes fiende är min vän” är ett uttryck som skulle kunna användas om relationen mellan Ryssland och Kina. I slutet av juli genomför de båda ländernas mariner en militärövning. Det är inte första gången men det är första gången länderna övar i Östersjön. Samarbetet påverkar även Sverige. Nyligen uttalade Säpo-chefen Anders Thornberg att Ryssland och Kina är de främmande makter som spionerar mest på Sverige. Ett militärt samarbete länderna emellan är inget som gynnar oss…

De båda stormakterna har gemensamma mål: Både vill balansera USA:s makt och skapa en multipolär värld och är inte intresserade av västligt tal om yttrandefrihet och mänskliga rättigheter. Ekonomiskt har Rysslands beroende av Kina ökat som en konsekvens av EU:s och USA:s sanktioner efter annekteringen av Krim och Rysslands deltagande i striderna i östra Ukraina. Det är dock ett förhållande som haltar betänkligt. Inom en snar framtid kommer det att gå tio kineser på varje ryss. Kina är världens tredje största ekonomiska stormakt efter USA och EU, Ryssland ligger på en 11:e plats efter bland annat Italien och Kanada. Rysk ekonomi har stagnerat sedan 2012 och är ensidigt beroende av olja och gas. Kina är världens största producent, har diversifierad ekonomi och en stadig BNP-tillväxt…

Från Kinas perspektiv är Ryssland användbar som en militär partner. Kina har på senare år uppvisat ett mer beteende gentemot Taiwan och grannländerna i sydkinesiska sjön. Likväl verkar det kinesiska ledarskapet se med skepsis på den ryska annekteringen av Krim och intåget i Ukraina. Ett sådant hastigt och irrationellt agerande passar inte med den kinesiska modellen som innebär att bygga sin ekonomiska och militära stormaktsstatus på lång sikt. Läs artikel

Norge trenger et sterkt forsvar med moderne fly, fartøy og en tidsriktig landmakt med en troverdig og effektiv hær. Et moderne utstyrt og godt trent heimevern er en naturlig og viktig del av et relevant landforsvar, skriver Raabye.

Det er på landjorden striden til slutt avgjøres fordi det er der vi mennesker bor. Empirien på dette er overveldende i alle tidligere og pågående konflikter i moderne tid. Og så har Sjøforsvaret og Luftforsvaret sine svært viktige roller å spille i en helhetlig militær operasjon. Läs artikel

Northern Coasts, NOCO, är en av de största årliga multinationella övningarna med marint fokus i Östersjöområdet. Övningen genomförs i år under perioden 8-21 september i södra och mellersta delarna av Östersjön. Detta år står Sverige som värdnation och övningen inleds med en hamnfas i Karlskrona…

I årets version av övningen deltar bland andra Finland, Estland, Lettland, Litauen, Polen, Norge, Danmark, Belgien, Nederländerna, Kanada och Tyskland samt NATO förband. I nuläget räknar man med ett femtiotal fartyg och ungefär lika många fordon, med dem följer ungefär 5000 deltagare. Övningen kommer mestadels att äga rum till sjöss men viss verksamhet kommer även att ske på land i Skåne, Blekinge och Kalmar län…

Övningen bygger på ett fiktivt internationellt högkonfliktscenario som medger träning av samtliga stridsfunktioner inom ramen för en multinationell insatsstyrka under FN-mandat. Läs pressmeddelande

EU och Ukraina håller toppmöte i Kiev, och vill högtidlighålla att man äntligen antagit ett avtal om ukrainskt närmande till väst. Men kriget i östra Ukraina och förtäckta hot från Ryssland lägger sordin på feststämningen.

Kvällen före tvådagars-toppmötet i den ukrainska huvudstaden, som inleds på onsdagen, så antog hela EU till slut det så kallade handels- och associationsavtalet: avtalet om ett fördjupat ekonomiskt och politiskt samarbete som när det i sista stund avfärdades av det förra, ryssvänliga ukrainska styret utlyste de våldsamma protesterna på Maidan-torget i Kiev och så småningom också den väpnade konflikten om östra Ukraina…

Först när sådana garantier kommit på plats kunde så regeringen i Haag godkänna texten, och i september ska nu avtalet implementeras fullt ut.Läs artikel

Vi ønsker en utenrikspolitikk hvor fred og avspenning er målet, fremfor å alltid gjøre det USA vil…

Regjeringen sender norske soldater til den amerikanske koalisjonen i Irak og Syria, selv om Norge hadde vært mer tjent med å styrke vår humanitære innsats og bidra til en politisk løsning. Regjeringen bruker 270 milliarder på jagerfly og bygger et forsvar rettet inn mot å krige i utlandet, heller enn å forsvare Norge. Regjeringen stemmer ned forslag om å stoppe våpeneksport til undertrykkende diktaturer som Saudi-Arabia…

På kort sikt vil en selvstendig utenrikspolitikk innebære en hel del konkrete tiltak vi kan gjennomføre umiddelbart. Blant annet:

• Å trekke norske styrker ut av den USA-ledede operasjonen i Syria og Irak.

• Å delta i forhandlinger om et atomvåpenforbud som en ny meningsmåling viser at et stort flertall av den norske befolkningen ønsker.

• Å sende de amerikanske soldatene på Værnes hjem.

• Å si nei til norsk deltagelse i NATOs rakketskjold.

På lengre sikt må vi også se etter alternativer til USA i sikkerhetspolitikken og tenke nytt i vår nasjonale forsvarspolitikk. Langtidsplanen for forsvaret legger opp til et forsvar fokusert mot å tjene NATO, og å krige i utlandet. Jeg mener vi heller må tørre å kutte ned i antall kampfly og omprioritere pengene til vårt eget nasjonale forsvar, til beredskap og tilstedeværelse i Nord-Norge. Og så må vi utvikle det nordiske forsvarssamarbeidet. Når USAs sikkerhetsgarantier blir mer usikre, burde vi knytte oss nærmere til Norden, som er våre nærmeste allierte, både geografisk og verdimessig…

Thorvald Stoltenberg laget en konkret plan for økt nordisk forsvarssamarbeid i 2009. Denne bør følges opp. Det nordiske forsvarssamarbeidet fremheves av sikkerhetseksperter i de nordiske land som en seriøs mulighet. Og samlet sett har Norden faktisk militær slagkraft. De nordiske landene har til sammen et større flyvåpen en Storbritannia, mer tanks enn Frankrike og tre ganger så mye artilleri som noe annet europeisk land. Läs artikel

Anm: Audun Lysbakken  är sedan 2012 ordförande i SV, Sosialistisk Venstreparti, en efterföljare till Sosialistisk Folkeparti, som grundades i början av 1960-talet. Han ingick under några år som minister i Jens Stoltenbergs regering och sitter på Stortinget.

Försvarsutskottets ordförande Ilkka Kanerva (Saml.) får stöd för sitt förslag om en allmän samhällstjänst för kvinnor. Enligt Kanerva behöver försvaret kvinnorna i kampen mot nya hot som hybridkrigföring och naturkatastrofer. Andra politiker talar om “fräscht initiativ” men hoppas på frivillighet…

– Min uppfattning är att också kvinnor vill vara med och bära fullt ansvar som medborgare för att Finland ska klara av krissituationer och konflikter.

Ilkka Kanerva, tidigare utrikesminister, försvarsutskottets ordförande och en grå eminens inom finländsk försvarspolitik säger att kvinnorna nu behövs för att hantera hybridkrigföring, stora olyckor och naturkatastrofer.

– Det kunde handla om en månads obligatorisk kurs för kvinnorna. Om alla skulle kallas till uppbåd kunde man se vad som passar för var och en…

Däremot är Vänsterförbundets mål knappast de samma som samlingspartisten Ilkka Kanervas. Medan han strävar efter fortsatt stark obligatorisk värnplikt, hoppas Vänsterförbundet på större frivillighet för alla, såväl kvinnor som män. Li Andersson talar för en beredskapsmodell där värnplikten skulle vara frivillig i fredstid och breddas vid kriser…

Thomas Blomqvist anser att ett första steg vore att kalla alla kvinnor till uppbåd. Det kunde enligt honom öka kvinnornas intresse för att göra värnplikt, vilket vore önskvärt. Att däremot utöka den nuvarande värnplikten till att gälla alla förhåller han sig kluvet till. Det kunde i praktiken leda till en mer selektiv värnplikt eftersom försvaret inte har behov av att utbilda hela årskurser av både kvinnor och män.

– Exempel från andra länder visar att en selektiv värnplikt försvagar den allmänna försvarsviljan och leder till ett försvar som snarare är professionellt än baserar sig på fri vilja. Det ska vi inte ha i Finland.

Även president Sauli Niinistö gav initiativet ett vagt stöd vid en presskonferens på onsdagseftermiddagen.

– Det känns som en naturlig utgångspunkt att alla finländare deltar. Jag vet att många kvinnor och flickor har en stark vilja att delta. I vilken form det ska ske och om det ska vara obligatoriskt är svåra frågor. Läs artikel

Det har over lang tid vært en økende forekomst av lekkasjer av sikkerhetsbelagt informasjon til pressen fra ansatte i Forsvaret. Våren 2015 ble det så ille at Forsvarsdepartementet fant det nødvendig å gå ut med et brev hvor de ansatte i Forsvaret ble pålagt å følge offentlighetsloven, samtidig som det ble iverksatt etterforskning for å identifisere den eller de skyldige. Brevet brakte ikke lekkasjene til opphør…

Tillitskrisen har sammenheng med det langvarige og økende gapet mellom retorikk og realiteter, mellom den sivile og militære forsvarsledelsens beskrivelse av tilstanden i Forsvaret, og virkeligheten slik den oppleves av folk i Forsvaret. Tilliten steg i de første par årene etter at Ine Eriksen Søreide overtok som forsvarsminister. Sammen med forsvarssjefen gikk hun ut og satte ord på den reelle tilstanden i Forsvaret og oppfordret til åpenhet og debatt. Samtidig bidro forsvarsministerens oppfordring antakelig til å senke terskelen blant de ansatte for å lekke informasjon som kunne bidra til å dokumentere situasjonen. Da forsvarsledelsen reagerte med å gå etter lekkasjene i stedet for å adressere situasjonen var tilliten igjen på et lavmål.

En viktig årsak til tillitskrisen i Forsvaret er omfanget av den systematiske nedskjæringen og nedbemanningen av Forsvaret, som har nådd et nivå hvor mange offiserer føler at de ikke lenger kan stå faglig inne for det de driver med. Nedskjæringene, mangelen på reservedeler, reduksjonen av vedlikehold, kuttene i antall øvingsdøgn, seilings- og flytimer har nådd et nivå som utfordrer offiserenes yrkesfaglige integritet. Läs artikel

Speech by Foreign Minister Timo Soini at the Institute of International and European Affairs, Dublin, 4 July 2017.

Greater security for Europeans through closer cooperation on EU security and defence…

Going forward, it is important to be clear on what defence cooperation is and what it is not. It is not about collective defence. We are not turning the EU into a military alliance or creating a European army. This bears repeating, since misconceptions – and blatant misrepresentations – still persist.The responsibility for national defence will remain firmly in the hands of the member states. But the EU has a wealth of tools to support strengthening national capability development, European defence industry and markets, and security of supply within Europe. Many of these tools are civilian in nature: funding for research, incentives for investments, facilitating cooperative networks, and legislation to ensure a level playing field for our industries…
We have put forward proposals for projects to be developed under PESCO, based on our national priorities, and are currently looking for partners with whom to take these forward. Our proposals include, among others, space cooperation, maritime defence, logistics forces and developing the EU’s cyber defence capability. Läs talet

Belgien avser att upphandla ett nytt stridsflygssystem. Det belgiska programkontoret för upphandling ACCaP har startat en upphandlingsprocess och frågat efter prisinformation.

Ukrainian President Petro Poroshenko and NATO Secretary-General Jens Stoltenberg met in Kiev on Monday and discussed the prospect of Ukraine joining the alliance.

”Today we clearly stated that we would begin a discussion about a membership action plan and our proposals for such a discussion were accepted [by Stoltenberg] with pleasure,” Poroshenko told reporters while standing next to the NATO chief.

”We are also here to demonstrate NATO’s solidarity with Ukraine and our firm support for the sovereignty and territorial integrity of your country,” Stoltenberg told reporters…

But John Herbst, former US ambassador to Ukraine and current director of the Atlantic Council’s Eurasia Center, told Business Insider that ”2020 is an optimistic scenario.” Herbst said Ukraine probably wouldn’t be able to join for another 10 years or more because the European NATO members ”are anxious about provoking Moscow.”

In order to join NATO, Ukraine also cannot have any territorial disputes, which it does in Crimea and the Donbass, an eastern area of the country where Kiev has been battling Russian-backed separatists since 2014. Nevertheless, if Ukraine became a member, ”you can’t rule out additional aggression by Moscow,” Herbst said. Läs artikel

Försvarsminister Peter Hultqvist anmäls till konstitutionsutskottet (KU) för sin handläggning av ärendet med den brittiska elitstyrkan Joint expeditionary force (Jef). Inte för att nyligen ha godkänt svenskt deltagande utan på grund av otillräcklig och ”i bästa fall motstridig” information i riksdagen och i media…

I sin anmälan till KU vill Asplund nu att utskottet granskar varför försvarsutskottet inte har ”fått någon information rörande den beredning som skett i ärendet, trots att Sveriges försvarssamarbeten är en central del i Sveriges försvars- och säkerhetspolitik”.

I fallet med en brittiska elitstyrkan är det, enligt anmälan, särskilt angeläget att lämna korrekt information eftersom det svenska medlemskapet i Jef innebär ”ett substantiellt steg närmare centrala processer i Nato och därmed vara av stor vikt för riksdagen att ta del av”…

Jef-styrkan opererar också helt enligt Natos doktriner och standarder vilket även det gör Nato till en tänkbar uppdragsgivare. Samtidigt är det just detta som S-MP-regeringen vill distansera sig från. Läs artikel

Från Almedalen meddelade igår Moderaterna att de hotar att lämna försvarsöverenskommelsen om inte resultatet blir att Riksdagen redan i höstens budget skjuter till 2 mdr kr till försvarsbudgeten. Det kan till en början låta som ett ansenligt tillskott, men det finns några aspekter man bör ha i åtanke. För det första har ÖB enligt Dagens Nyheter meddelat att i grunden kommer Försvarsmakten att förlora förmåga om inte minst 6,5 miljarder kr tillförs till 2020 (Därutöver har DN också uppgifter om en hemlig begäran om ytterligare 9 mdr kr). Det är lätt att tro att alla ytterligare pengar utöver dagens försvarsanslag skulle betyda en ökning av förmågan, men så är inte fallet.

För det andra ska dessa pengar också sättas i perspektivet av begreppet ”basplattan” som myntades inför försvarsbeslutet 2015. I ett nytt grepp, sannolikt för att undkomma förhoppningar och diskussion om nya stora materielprojekt, anammade regeringen begreppet basplattan för att beskriva de grundläggande områden och materielsystem som behövde byggas upp efter att ha legat för fäfot sedan försvarsbeslutet 2004. Öppet handlar det om brist på lastbilar, uniformer, m.m. Som jag redan då påpekade så handlar basplattan om saker som gemene svensk redan förutsätter att försvaret redan har.

Här existerar fortsatt en pedagogisk utmaning av stora mått för ÖB och Försvarsmakten. Hur kan man förklara för allmänheten och politiker vilka belopp som måste läggas för att täta hålen i basplattan, utan att röja sekretessbelagd information och därmed vara en eventuell angripare behjälplig? Läs blogginlägg