Länkar

Sverige och Finland har olika inställning till EU:s försvarspolitiska samarbete, vilket också hörs i de säkerhetspolitiska diskussionerna i svenska Almedalen. Medan Finland vill gå snabbt framåt vill Sverige inte riskera att EU blir en försvarsallians. På det strategiskt belägna Gotland brukar försvarsdebatterna stå högt på agendan, under politikerveckan i Visby. Det här året är det mindre Nato-debatt och mera EU:s försvarspolitik som diskuteras…

Finlands ambassadör i Stockholm Matti Anttonen är en av dem som har uttalat sig i diskussionerna i Visby, om att Finland önskar att EU skulle utveckla sitt försvarssamarbete betydligt.

– Vi har börjat kanske lite mer aktivt i Finland. För oss är det viktigt att EU tar hand också om försvarsfrågorna här i Europa och inte bara inom krishantering, som hittills har varit det viktigaste. Jag tror att vi hittar en balans, säger Anttonen.

Nyligen meddelade regeringen att man är beredd att utveckla det, men fortfarande vill försvarsminister Peter Hultqvist att det ska vara ett samarbete mellan EU:s medlemsländer och inte styrt uppifrån.

– Vi är ju en alliansfri stat. Vi är inte med i en militär allians och ur vårt perspektiv ska EU inte utvecklas till det heller. Den typ av samarbete som vi nu diskuterar kan förenas med alliansfrihet, men det är viktigt att man är klar med den mellanstatliga positionen, säger Hultqvist. Läs artikel

USA ønsker å trene på å flytte en brigade fra US Marine Corps fra Trondheim til Sverige. Brigaden skal kunne sendes til Sverige, gjennom Norge, dersom det skjer en militær eskalering i Østersjøområdet. Det er en del av bakteppet for at en kampavdeling på 330 amerikanske soldater fra US Marine Corps (USMC) kommer til Værnes fra januar, opplyser forsvarskilder til aldrimer.no. Avdelingen er en fortropp som skal forberede øvingsaktiviteten og få på plass andre detaljer, i samarbeid med Sverige.

USA ønsker etter alt å dømme å få dette innbakt som et øvingsmoment på en av Sveriges planlagte militærøvelser for 2017. Kommunikasjonssjef Philip Simon i Försvarsmakten sier til aldrimer.no at han ikke er kjent med saken men at han ikke utelukker at USA vil delta på øvelsen Aurora 2017 og at USA kan ha spesifikke ønsker om hva de der vil øve på…

Den planlagte innsettingen av en amerikansk brigade fra USMC vil  gjøre bruk av utstyr fra de amerikanske forhåndslagrene i Trøndelag og eventuelt også utstyr som kan være forhåndslagret på svensk side av grensen, for deretter å kunne forflytte seg videre sørover som en forsterket og mekanisert brigade. Deretter er planen at brigaden skal settes inn et sted på den svenske sørkysten, for å kunne forsvare Sverige eller delta i en mulig kamp om Gotland. Den svenske øygruppen fryktes å raskt komme i spill dersom det skjer en eskalering i Østersjøen. Militæranalytikere frykter at Russland vil forsøke å innta Gotland for å kunne gjennomføre såkalte nektelsesoperasjoner både i luft- og sjødomenet i Østersjøen. Läs artikel

Ta bare regjeringens ferske beslutning om at amerikanske soldater fortsatt skal oppholde seg i Trøndelag for å øve og trene i Norge i ett år til. Regjeringen ønsket visstnok tre år, men etter å ha konsultert Stortinget forrige onsdag ble fristen satt til ut 2018. Da skal ordningen evalueres på nytt.

Legg merke til den krøkkete formuleringen jeg bruker om den amerikanske tilstedeværelsen. Det skal nemlig ikke hete seg at US Marines er stasjonert i Norge. De har bare «tilhold her». Midlertidig tilhold. Dette er altså ikke en amerikansk base!

Uansett ordbruk forteller denne saken at norsk sikkerhets- og forsvarspolitikk er i dramatisk endring. Det er bare å se nærmere på det som snart skal skje med de amerikanske marinesoldatene på Værnes. Utpå høsten skal de ut på øvelse. Øvelsen «Aurora» viser hvor totalt forandret alt er blitt siden den gangen «fienden» skulle stoppes ved Frøylinjen ved Lyngen i Troms, og holdes fast i klemma mellom havet og det nøytrale Sverige inntil hjelpen fra Nato kom…

Så hvor skal det trenes i «Aurora»? Skal man rykke nordover, for å forsvare nordområdene? Nei – her skal det rykkes fram til Østersjø-kysten. Strategien det øves etter beskrives slik på det velinformerte nettstedet aldrimer.no: «Den planlagte innsettingen av en amerikansk brigade fra USMC (altså USAs marinesoldater) vil gjøre bruk av utstyr fra de amerikanske forhåndslagrene i Trøndelag, og eventuelt også utstyr som kan være forhåndslagret på svensk side av grensen, for deretter å kunne forflytte seg videre sørover som en forsterket og mekanisert brigade. Deretter er planen at brigaden skal settes inn et sted på den svenske sørkysten, for å kunne forsvare Sverige eller delta i en mulig kamp om Gotland.»…

Her er mye i støpeskjeen samtidig. Men nettopp fordi så mye er i spill, har vi nå muligheten til å lete etter norske og nordiske alternativer til det Solberg-regjeringen presenterer som eneste realistiske alternativ – og som de forsterker ved å gi grønt lys for US Marines i Trøndelag: Russerne skal skremmes med en strategi som raskt eskalerer enhver lokal konflikt opp til en storkrig. Dette er en farlig linje. Den fremmer spenning – ikke avspenning. Läs artikel

Antalet kärnstridsspetsar i världen har minskat radikalt sedan 1980-talet, men samtidigt lägger kärnvapenjättarna USA och Ryssland stora pengar på att modernisera sina arsenaler. Det framgår av den senaste kärnvapenrapporten från Stockholms internationella fredsforskningsinstitut Sipri. USA och Ryssland innehar den absoluta huvuddelen av världens kärnvapen. Tillsammans står de för drygt 93 procent av världens kärnvapeninnehav. Ändå är det just de här kärnvapenjättarna som har minskat sina kärnvapenarsenaler kraftigt sedan kalla kriget.

– Minskningen sedan 1980-talet har varit stor och antalet kärnvapen i världen fortsätter att minska. I mitten på 80-talet fanns det fler än 70 000 kärnvapen i världen. I dag finns det färre än 15 000, uppger Shannon Kile för Sveriges Radio. Kile är chef för Sipris forskning om kärnvapen. Läs artikel

På måndag den 3 juli inleder omkring 12 000 värnpliktiga sin tjänstgöring. Största delen, nästan 10 000 rycker in vid arméns truppförband. Omkring 400 kvinnor inleder sin frivilliga tjänstgöring. Ungefär 1 500 inleder tjänstgöringen vid marinen. De övriga fördelas mellan flygvapnets och gränsbevakningens truppförband.

Flest värnpliktiga rycker in vid arméns truppförband: Björneborgs brigad, Kajanalands brigad och Karelska brigaden. Alla dessa tar var och en emot omkring 2　000 nya rekryter. Svenskspråkiga rekryter inleder i huvudsak sin tjänstgöring vid marinens Nylands brigad (ca 750).

För dem som på hösten tänkt inleda sina studier kan det innebära att det finns lediga tjänstgöringsplatser i julikontingenten, när väl läroinrättningarnas inträdesresultat publiceras. Man kan i månadsskiftet juni-juli från den egna regionalbyrån höra sig för om eventuella lediga platser. Läs pressmeddelande

Rysskräck och larm om att Sverige bara skulle klara av att stå emot en invasion i sju dagar har fått frågan om ett svenskt medlemskap i Nato att aktualiseras de senaste åren. Men bland väljarna är åsikterna delade.

Norra Europa fortsätter vara friktionsytan mellan Ryssland och väst. Den militära aktiviteten i Östersjöområdet ökar, och därmed också risken för incidenter. Det säger Sveriges överbefälhavare Micael Bydén. Försvarsminister Peter Hultqvist vill gärna att Ryssland bjuder in Sverige som observatör till sin stora militärövning i höst. Den svenska politikerveckan Almedalen hålls i medeltida Visby på Gotland. Ön är ett drömresemål med sitt läge mitt i Östersjön – men utsatt av precis samma orsak. När försvars- och säkerhetspolitik är på temat ligger frågorna geografiskt nära, och är också sett i tid högaktuella…

Det er USA som eier alt militært materiell i fjellhallene i Trøndelag, konstaterer Torgeir Strøm, Anne Grete Frøseth og Per Morten Teigen.

Trøndelag har kommet i sentrum for forsvarsdebatten i løpet av de siste månedene. Da forsvarsministeren opplyste at 330 amerikanske elitesoldater skulle ha en fast styrke på Værnes, ble hele forhåndslagringsdebatten fra 1980-tallet vekket til live. De 330 soldatene fra US Marins er øremerket for øving og opplæring knyttet til forhåndslagrene i fjellhallene i Stjørdal og andre plasser i Trøndelag. Det er seks fjellhaller fylt med amerikansk militært utstyr…

Det som nå skjer i Norge og Trøndelag, skjer også i andre europeiske naboland til Russland. Dette oppfatter russerne som en provokasjon, og Norge må ta disse reaksjonene på alvor. Hvorfor skal Norge plutselig bli en del av et våpensystem vi tidligere har gått sterkt imot og som vil føre til rustningskappløp og økt spenning? Er Norge direkte truet av Russland eller andre stater?

Mange innen forsvarsledelsen har uttalt at Norge er verken mer eller mindre truet. Russlands oppførsel overfor land som tidligere tilhørte det gamle Sovjetimperiet, er lite relevant for forholdet mellom Norge og Russland. Kampen om Arktis blir også trukket fram. Til nå har Norge hatt et godt forhold til russerne i dette området, men det kan endre seg hvis Norge oppfattes som USAs forlengede arm i polområdene…

Da USA oppdaget at Trøndelag lå gunstig til for hurtige aksjoner i Baltikum, var planene om en base på Værnes klar. Den største trusselen for Norge oppstår når Russland føler seg truet av amerikaniseringa av det norske forsvaret. Forhåndslagrene og USA-basen på Værnes er ikke en NATO-avtale, men en tosidig avtale med USA. Det er grunn til å anta at Værnesbasen ikke er plassert i Trøndelag for å trygge norske grenser eller fordi Norge er truet, men fordi Trøndelag er strategisk plassert omtrent like langt fra Barentshavet og Østersjøen. Läs artikel

Europas reaksjoner på det Trump har sagt eller ikke sagt om Nato, overser elementære storpolitiske forhold…

Det er heller ikke slik at USAs sikkerhetsgaranti overfor Europa hviler på traktatbestemmelser og politiske taler, hverken nå eller under den kalde krigen. Den hviler på amerikansk egeninteresse og strategiske behov. Europa er nå som før et frontområde mot både Russland og Midtøsten. Nå som før ligger den umiddelbare garantien i de amerikanske styrkene i Europa. USA har fortsatt to brigader og mer enn 50.000 soldater på tysk jord…

Nøkkelen til Nato som militærallianse er USAs interesser som ledende global makt.

Europeiske land har vært splittet ved hver eneste krise utenfor forsvarsområdet – i synet på oppløsningen av Jugoslavia, i den første Gulfkrigen, i spørsmålet om intervensjonene i Irak, Afghanistan og Libya, i synet på Midtøsten, krigen i Syria og forholdet til Israel. Dette har også sammenheng med at europeiske lands sikkerhetsinteresser beveget seg i ulike retninger da den kalde krigen ikke lenger holdt dem sammen. Tyskland ble først og fremst opptatt av gjenforeningen og det tidligere Øst-Europa; Frankrike oppdaget sterkere utfordringer mot Middelhavet og Nord-Afrika; Storbritannia ble klarere atlantisk orientert. Ikke noe land i EU er mer USA-vennlig enn Polen, av geografiske og historiske grunner…

EU har selv tatt konsekvensen av dette forsvarspolitiske mangfoldet ved å opprettholde medlemslandenes veto og legge sikkerhetspolitikken under Unionsrådet.

Derfor er europeiske styrker først og fremst et supplement til Nato. De er ingen erstatning for den atlantiske alliansen. Beslutningssystemet i EU er helt uegnet for en effektiv militærallianse. Det vil skape dyp splittelse å forsøke å endre det til flertallsvedtak der noen blir overkjørt. Läs krrönikan

Sverige och Finland ska be Nato sluta röra sig nära Rysslands gränser i Östersjön. Annars kommer Ryssland att fortsätta svara. Det säger Aleksej Pusjkov, ordförande för informationsutskottet i ryska senaten, till DN. Pusjkov är en av Putins viktigaste fotsoldater inom sociala medier med flera hundratusen följare på Twitter…

Vad gör i så fall ryska flygplan i finskt luftrum?

– De skedde under en viss period av tilltagande spänningar. Finländska soldater deltog i Natomanövrar, bland annat i en stor manöver där fienden kom från ett land i sydost som hade ockuperat Estland. Jag undrar vilket land de avsåg? Så här fanns ett visst ömsesidiga agerande. Nu är det inte längre så. Finlands och Rysslands presidenter diskuterade saken och den är löst.

– En sak som däremot oroar mig är att Nato hela tiden sänder ut sin flotta i närheten av Kaliningrad. Vad vill de åstadkomma? Skrämma oss? Vi blir inte skrämda…

Ni har alltså verkligen inte hört om incidenten med det ryska planet som flög nära det svenska?

– Nej. Men när sådana saker sker brukar bägge sidor anklaga varandra. Vad vi behöver är en situation där den typens incidenter inte uppstår. Nato har blivit väldigt aktivt på Östersjön den senaste tiden, uttryckligen vid våra kuster. Då svarar Ryssland: Situationen är osund och vi måste få ett slut på den. Nato måste begränsa sina aktiviteter i norra Östersjön. Då kommer allt att lugna sig, säger han. Läs artikel