Försvarsgruppen har att tillse att försvarsbeslutets innehåll fullföljs. Vi är överens om att lägga grunden för en ökad militär förmåga och dessutom en förstärkt förmåga inom totalförsvaret från och med 2021. I vårändringsbudgeten för 2017 tillfördes 500 miljoner kronor för satsningar under innevarande år. De åtgärder som aviserades i samband med vårändringsbudgeten för 2017 kan fortsätta och intensifieras ytterligare under kommande år 2018-2020.
Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet och Miljöpartiet är överens om att det behövs ytterligare resursförstärkningar från och med 2018. I arbetet har försvarsgruppen utgått från Försvarsmaktens budgetunderlag avseende 2018 liksom relevanta underlag från andra myndigheter inom totalförsvaret. Läs överenskommelsen
Länkar
Værnepligten bør udvides, konservative.dk
I Det Konservative Folkeparti mener vi, at den danske værnepligt både er for kort, og der er for få, som bliver indkaldt. Derfor ønsker partiet at udvide værnepligten – ved eksempelvis at hæve værnepligten fra de nuværende fire måneder til otte måneder, som en del af det kommende forsvarsforlig.
Vi har en historisk kort uddannelse – og et historisk lavt antal værnepligtige. Derfor mener vi, at værnepligten skal fylde en større rolle end den gør i dag, siger partiets forsvarsordfører Rasmus Jarlov. Som det ser ud i dag, bliver der kun uddannet omkring 4000 værnepligtige om året. Sidste år pådrog hele 98,6 % af mændene sig værnepligten frivilligt. Når interessen er så stor, så bør de også have en bedre og længere uddannelse. I dag er værnepligten kun et rekrutteringsshow. Vi vil hellere lave rigtige soldater ud af de værnepligtige. Værnepligten skal være en reel kapacitet, der skal indgå som en vigtig del af forsvaret af Danmark, siger Rasmus Jarlov.
Det Konservative Folkeparti mener, at Forsvaret både skal være større og stærkere. En ting er de internationale missioner, noget andet er Danmarks forsvar af egne grænser. Vi ser lige nu spændingerne i Østersø-regionen, hvor der er fare for nogle af vore allierede i Baltikum. Og her er det vigtigt, at vi har en hær af en vis størrelse. Vores egen sikkerhed er vigtigere end at sende hær, flåde eller flyvevåbnet på internationale missioner, afslutter Rasmus Jarlov. Läs artikel
Försvarsmaktens delårsrapport 2017 (inkl lägesredovisning), forsvarsmakten.se
Säkerhetsläget i Sveriges närområde har förändrats och försämrats under de senaste åren, vilket ställer krav på fortsatt analys och beredskap att vidta åtgärder. Grunden till utvecklingen utgörs fortsatt av ryskt agerande.
I Östersjöregionen konstateras ett fortsatt militärt uppträdande med mer kvalificerade resurser från flera länder och organisationer vilket under året visar sig i flera större övningar. Säkerhetsläget i vårt närområde har också gjort att förstärkningen till ett av de militärstrategiskt viktiga områdena, Gotland, fortsatt genom att tillförda förband verkat och övat på plats…
Utvecklingen av den operativa förmågan har fortsatt prioriterats i enlighet med inriktningsbeslutet. Resultatet kan framför allt ses i en omfattande övningsverksamhet inom samtliga stridskrafter och i gemensamma ledningsövningar. Likaså har genomförandet av krigsförbandsövningar och repetitionsutbildningar fortgått under våren. Till del har begränsningar i materiell tillgång och tillgänglighet påverkat stridskrafterna varför anpassning av utbildnings- och övningsmålsättningar har erfordrats. Betydande förberedelser har genomförts inför höstens försvarsmaktsövning, Aurora, samtidigt som totalförsvaret och de bilaterala samarbetena med Finland och USA har vidareutvecklats. Läs rapporten
Försvaret och miljarderna, Johan Westerholm, ledarsidorna.se
Enligt experter är det, med nu tillgänglig information, svårt att veta vad de tio miljarder kronor extra som KD vill ha skulle räcka till när regeringen nu förhandlar om budgetförstärkningar för Försvarsmakten. Ett krav som de inte får gehör för i förhandlingarna med regeringen varför de nu lämnar dessa rapporterar flera medier, bland annat SVT. Per Olsson, försvarsekonom vid FOI menar att debatten snarare borde handla om hur många soldater, fartyg eller flygplan som behövs. Och först därefter fatta beslut om pengarna.
Att försvarsmakten befinner sig i en minst lika stor kris som vården och omsorgen torde vara väl känt vid det här laget. Den statsminister som i modern tid tillfogat Försvarsmakten den största skadan är moderaternas hyllade partiledare Fredrik Reinfeldt som så sent som 2013 menade att försvaret var ett särintresse. När han fällde uttalandet lät han förstå att inget Alliansparti haft en avvikande uppfattning om försvarsanslagen i regeringen. På fyra år har omsättningen på försvarspolitiker varit låg, dagens politiker som ropar efter höjda anslag är i praktiken samma skara som för fyra år sedan höll med Reinfeldts bedömning om att Försvarsmakten är ett särintresse.
Ett av Försvarets största problem är, förutom resurserna, att det saknas idag kompetenta försvarspolitiker. Försvaret är mycket mer än kulor och krut. Försvarspolitik är mycket bredare än att endast producera militära förband, även andra förmågor krävs som till exempel FRA – som är en renodlat civilt bemannad myndighet, till att försvara Sverige mot cyberattacker och desinformation. Ett annat, tydligt, tecken på hur illa det är ställt med den försvarspolitiska systemkompetensen är att inget av partierna egentligen begriper vad de ställt till med det senaste decenniet. Stora delar av fabriken som producerade krigsförband finns inte kvar. Garnisoner och övningsfält har istället blivit bostäder, gallerior, högskolor och grönområden. Hamnar och varv har sålts ut. Det som finns kvar av fabriken går på övervarv av sin kapacitet just nu. Ett övervarv, och överlast, som inte blir hållbart i längden. Läs artikel
Försvarsministern besviken på KD:s avhopp, svt.se
Kristdemokraterna hoppar av samtalen med regeringen, M och C om mer pengar till försvaret, enligt KD-ledaren Ebba Busch Thor.
Försvarsminister Peter Hultqvist (S) anser att KD smiter från sitt ansvar.
– Det skiljer flera miljarder mellan oss och regeringen. Vi står alldeles för långt ifrån varandra, säger Busch Thor om orsaken till avhoppet.
KD anser att det behövs tio miljarder kronor under de kommande tre åren, dels för att klara uppdragen i den tidigare försvarsuppgörelsen, dels för ytterligare förstärkningar. Läs artikel
Rørte vande Europæisk sikkerhed og dansk forsvar i en opbrudstid, cms.polsci.ku.dk
Der er rørte vande omkring Danmark. Et forværret sikkerhedspolitisk trusselsbillede placerer sammen med afgørende forandringer i forsvarspolitikkens internationale betingelser dansk forsvarspolitik ved en skillevej. ..
Forsvaret løser en række vigtige opgaver på dansk territorium såvel som i Nordsøen og Arktis. Det gør forsvaret samtidig med, at det bidrager til dansk og international sikkerhed – i og uden for Europa. Balancen er de seneste år svunget mod det internationale; både langt væk i det globale syd og i Danmarks nærområde, herunder ikke mindst Østersø- en. Et afgørende forsvarspolitisk spørgsmål er derfor, om det internationale fortsat skal have stor vægt, eller om betydningen af nationale opgaver kræver en ny balancering. Særligt hæren er i dag dimensioneret næsten udelukkende til på forskellig vis at kunne bidrage til internationale operationer. Samtidig bliver danske soldater pålagt opgaver knyttet til det nationale beredskab, f.eks. i relation til migrationskrisen i sommeren 2015 samt terrorberedskabet efter angrebet i København samme år.En generel udbygning af det danske forsvars rolle i det nationale beredskab vil rykke balancen mellem internationale og territoriale opgaver i retning af sidstnævnte.
Det samme gælder for investeringer i kapaciteter, som primært finder anvendelse enten inden for eller uden for dansk territorium. Flådens store enheder, fregatterne og de fleksible støtteskibe, er eksempelvis designet med henblik på internationale operationer. Det samme gælder for den danske flåde af F-16-fly (og flyvevåbnet som helhed), der i løbet af de sidste 20 år er blevet opgraderet og omdannet fra at være fokuseret på nationalt luftforsvar til også at kunne bidrage til bombemissioner i internationale operationer. Selv Hjemmeværnet har fået indføjet internationale operationer som en del af sin resultatkontrakt. Läs rapporten
Rötmånadens sensationer intresserar inte de finländska medierna, Paavo Lipponen, hbl.fi
Sedan 10–15 år tillbaka har medierna fört sin kampanj mot det parlamentariska systemet genom att regelbundet attackera politikerna, som om de vore skurkar. Det kan handla om riksdagens hushållning eller ledamöternas förmåner. Å andra sidan har ledande medier agiterat för att upphöja någon till Den Store Ledaren som ordnar allt.
Denna auktoritaristiska tendens var tydlig i det uttalande som Björn Wahlroos gjorde för drygt ett par veckor sedan. Eftersom politikerna inte, enligt Wahlroos, kan fatta beslut borde Finland gå den presidentiella vägen. På svenska skulle detta betyda den östeuropeiska vägen. Vi kunde ansluta oss till den växande autoritära rörelsen, med Donald Trump i spetsen…
Presidenten leder utrikespolitiken, det måste vara klart. Naturligtvis i samarbete med regeringen. Statsministern leder EU-politiken, det borde vara lika klart. Annars förlorar Finland inflytande.
Det är dags, efter sex år, att konstatera, att Sauli Niinistö har skött utrikespolitiken bra. Jag undrar hur dåligt informerade lämmeljournalisterna, även presidentkandidaterna, är om den framgång som mötet mellan president Niinistö och president Vladimir Putin i Nyslott var för Finland.
Journalistskaran i Nyslott var enbart intresserad av relationerna mellan Ryssland och USA. Vad Putin hade att säga om det kunde han ha sagt var som helst. Det som var viktigt för Finland för mötets resultat intresserade inte medierna. ”Inga överraskningar”, var presidentkandidaternas reaktion.
Det som Niinistö kunde rapportera om Nyslottsamtalets resultat var en jättesuccé. Den nordliga dimensionens miljösamarbete – senast avfallsvattenreningsverket i Kaliningrad – hyllades. Klar framgång nåddes om anläggningen för miljöfarligt avfall Krasnyj Bor utanför S:t Petersburg. Men överenskommelsen om samarbete i bekämpningen av svartkolsutsläpp i det arktiska området var ett genombrott av global betydelse, en riktig sensation. Läs artikel
Veckans citat
”Finland, som inte hör till någon militär allians, förbereder sig på att avvärja militära hot utan stöd från utomstående. Finland har ett territorialförsvar – hela landet skall försvaras – och har därför också allmän värnplikt. Landet har en försvarsmakt med betydligt mer än 200 000 soldater – och avser att utöka denna till knappt 300 000. Sverige har ett skal- eller tröskelförsvar, dvs främst flygvapnet skall hindra utländska makter från att ta sig in i landet. Armén är mycket liten. Man lyckades i fjol bara rekrytera ett drygt tusental soldater (mot det planerade antalet 4 000). De stannar i genomsnitt fyra år mot det önskade 6–8 år. Det faktiskt tillgängliga antalet verkar annars vara en hemlighet. Det kan man förstå. Den nyinförda, begränsade värnplikten kommer inte att väsentligt ändra på detta.”
Anders Leion , detgodasamhallet.com
”Planerad militärövning kan skada vår alliansfrihet”, Rolf Andersson, Anders Björnsson, Lars-Gunnar Liljestrand, svd.se
Ska Sverige tillåta närvaro av USA-trupp utan att vårt land först har angripits eller utsatts för hot om väpnat angrepp? Det undrar flera debattörer med anledning av Aurora 17, den största svenska militärövningen på flera decennier.
Under Aurora 17, den största svenska militärövningen på flera decennier med deltagande av 19 000 svenska soldater, övas inte bara svenskt försvar mot en utländsk angripare. Delar i övningsscenariot går ut på att Sverige tillåter utländsk trupp, främst från USA men även från Frankrike, att överföras till svenskt territorium innan vi har utsatts för ett väpnat angrepp. Läs artikel
Försvarsminister Niinistö till reservistföreningen Nurmijärven reserviläiset: Förbättrad beredskap som skydd mot försvarets akilleshäl, defmin.fi
Minister Niinistö påpekade i sitt tal att den finska försvarslösningen, som grundar sig på en kompetent reserv och regionalt försvar, ger Finland goda förutsättningar att svara mot traditionella militära hot. Den finska försvarslösningen fås dock inte lika snabbt i bruk som yrkesarméer som är i ständig tjänst. Invasionen av Krim visade att den långsamma mobiliseringen är vårt försvarssystems akilleshäl.
Enligt minister Niinistö har försvarsministeriet och försvarsmakten därför arbetat hårt för att förbättra beredskapen. Justitiekanslern presenterade på ministerns begäran sin egen tolkning av möjligheten att använda beväringar i försvarsuppgifter. De första beredskapsenheterna är redan verksamma.
Det har också genomförts en lagändring som gör det möjligt att förordna reservister att omedelbart delta i repetitionsövning utan en varseltid på tre månader. Detta innebär att beredskapen kan regleras på ett flexibelt sätt utan grövre åtgärder i samband med förordnandet, såsom att konstatera att undantagsförhållanden råder, förordna trupper att delta i extra tjänstgöring eller genomföra mobilisering…
I Finland har man alltid tagit försvaret på allvar, konstaterade Niinistö.
– Vi har hela tiden hållit fast vid vårt försvars grundläggande principer: den allmänna värnplikten och regionalt försvar som täcker hela landet. Det nationella försvaret har hela tiden varit högsta prioritet i försvarsmaktens uppgifter och ska vara det även i fortsättningen. Tidvis har det förts fram att hörnstenarna i Finlands försvar är föråldrade, men nu har de plötsligt blivit mycket eftertraktade även internationellt. Läs pressmeddelandet
Nästan 35 000 unga till uppbåden, maavoimat.fi
Uppbåden enligt värnpliktslagen inleds tisdagen den 15 augusti. Årets uppbåd omfattar huvudsakligen personer födda 1999 – totalt ca 35 000 personer.
Uppbådspliktiga är alla manliga finska medborgare som fyller 18 år i år. Uppbådspliktiga är även de 19–29-åringar som inte tidigare har iakttagit sin uppbådsplikt eller som vid tidigare års uppbåd har beordrats att infinna sig för ny besiktning.
Uppbåden genomförs av arméns 12 regionalbyråer i enlighet med deras uppbådskungörelser. Regionalbyråernas uppbådskungörelser finns till påseende på försvarsmaktens webbplats på adressen varusmies.fi/sv/uppbaden. Vid uppbådet fastställs den uppbådspliktiges tjänstduglighet och beslut fattas om tjänstgöringen De uppbådspliktiga har möjlighet att inleda sin tjänstgöring i januari- eller julikontingenten under något av de tre närmast efter uppbådet följande åren, dvs. 2018, 2019 eller 2020. Läs informationen
Forslag til folketingsbeslutning om ændring af forsvarsloven med henblik på en præcisering af forsvarets formål, ft.dk
Forsvarsministeren Claus Hjort Frederikse
Forslagsstillerne bag dagens beslutningsforslag ønsker at ændre forsvarsloven, således at forsvaret fokuserer på i højere grad at varetage Danmarks interesser. Ved samme lejlighed ønskes den del af det hidtil definerede formål, som omhandler, at forsvaret skal fremme en fredelig udvikling i verden med respekt for menneskerettigheder, fjernet.
Vi står over for et alvorligt og stadig mere komplekst trusselsbillede i forhold til for få år siden. Udviklingen i retning af et mere aggressivt og selvhævdende Rusland er bekymrende, og også terrorisme og cybertrusler og centrale sikkerhedsmæssige udfordringer for Danmark. Kampen mod terrorisme begynder ikke kun i Danmark, men også langt væk fra Danmark, og det er bl.a. derfor, at danske soldater deltager i internationale operationer. Jeg mener, at Danmark fortsat skal virke for en fredelig og demokratisk udvikling i verden. Respekt for menneskerettigheder er i min forståelse også en vigtig og væsentlig del af en fredelig og demokratisk udvikling…
Marie Krarup (DF): Det, som det her forslag går ud på, er at sige, at det er en national opgave. Det er Danmark, man skal frelse – det er ikke resten af verden. Man har ikke ret til at gribe ind i andre lande på baggrund af særlige principper. Det er det, den her lov jo desværre giver, og det kan blive misforstået af nogen. Derfor bør der selvfølgelig ryddes op i lovarbejdet, sådan at loven rent faktisk beskriver det, som det danske forsvar skal. Men da det lyder, som om vi er uenige om nogle grundprincipper, så vil jeg godt spørge forsvarsministeren: Hvad er fred?
Forsvarsministeren (Claus Hjort Frederiksen): Men kan også stille spørgsmålet på den måde: Skal vi ikke sikre, at der f.eks. ikke sker terrorangreb i Europa? Er det ikke en form for fred, at der ikke sker terrorangreb, og at vi er medvirkende til at bekæmpe terroristorganisationer som ISIL i Irak?
Marie Krarup (DF): Grunden til, at jeg spurgte om, hvad fred er, er, at fred er fravær af krig, fred er fravær af terrorangreb. Fred er ikke at indføre bestemte styresystemer og bestemte værdier rundt omkring i hele verden. Hvis man definerer fred på den måde, får man en krigerisk verden, hvor man går i krig for principper; så får man en missionerende verden, hvor man tillader sig at udbrede sine egne principper rundt omkring. Men selvfølgelig skal Danmark da gå imod trusler mod Danmarks eksistens, også når det er terrortrusler – der er vi ikke uenige…
Det her er en principiel debat om, hvad vi må bruge Forsvaret til. Synes ordføreren, at det vil være en god idé at sende ordførerens søn ud i kamp for menneskerettighederne i Sudan eller et eller andet ganske fremmed sted meget langt fra Danmarks grænser? Det håber jeg ikke at ordføreren synes: at ordførerens søns liv er så vidt værd, at man vil sætte hans liv på spil for nogle ganske fremmede konflikter, som ikke har noget med Danmark at gøre. Det mener jeg ville være en meget letsindig omgang med danske soldaters liv. Det er jo det, det drejer sig om: en principiel debat om, hvornår vi herinde må sige ja, og hvornår vi nå sige nej til forskellige missioner for Forsvaret…
Hvad er det danske forsvars formål? Det lyder som et dumt spørgsmål, hvor svaret er givet på forhånd: at forsvare Danmark selvfølgelig. Men sådan er det desværre ikke. Faktisk har forsvaret også ansvaret for at fremme fred og sikkerhed i verden og respekten for menneskerettighederne. Det står der i loven om forsvarets formål. Faktisk er et militært forsvar af Danmarks territorium kun det næstøverste af de tre formål, som loven siger at forsvaret har. Det første formål er at forebygge konflikter og krig – og det siges ikke i hvilke områder af verden. Det andet er at hævde Danmarks suveræ- nitet og sikre landets fortsatte eksistens og integritet. Og det tredje er at fremme en fredelig udvikling i verden med respekt for menneskerettighederne. Der er flere problemer i den lov. Derfor ønsker jeg med dette beslutningsforslag, at loven ændres. For det er selvfølgelig det andet formål, at hævde Danmarks suverænitet, der er det rigtige formål for det danske forsvar.