Länkar

Dansk Folkeparti (DF) og Konservative (C)  ønsker sig et forsvar, som det vi havde i midt firserne. Med federe våben, bedre køretøjer og uniformer, der faktisk passer folk, men ellers et forsvar der står langs vores kyster og spejder efter landgangsfaretøjerne fyldt med russere. (Dengang var det østtyskere, men de er jo siden blevet vores venner…)…

Måtte der komme et angreb fra Rusland, vil det være rettet mod NATO ydregrænser. Så vi skal altså ikke kæmpe i Danmark. Vi kan blive udfordret af en masse andre ting; terror, bandekrig, cyper osv. Men ikke angreb fra konventionelle styrker.

Forsvaret skal altså kunne kæmpe i udlandet. Vel at mærke i en kontekst og en geografi som modstanderen vælger, hvilket gør træningen af soldaterne mere kompleks. Og vi skal kunne bistå i opgaver nationalt, som ingen kan forudse (kunne vi det, forhindrede vi jo, at det kom så vidt)…

Ovenstående model kunne – måske – fungere, hvis værnepligtige i al fremtid også bestod af 98% frivillige. Men hvad med den dag, hvor det ikke er tilfældet? Jeg er så belastet af erfaringer, at jeg godt kan huske de værnepligtige, vi modtog ved Kongens Artilleriregiment i slut firserne. Lad os bare sige, at de ikke alle var der af egen fri vilje. Mange rettede ind, men mange følte naturligt nok ikke noget stort behov for at imødekomme forsvarets logik og behov, og jeg ville nødig i krig sammen med dem! (Sorry guys – I var tvunget ind, men nemme var I godt nok ikke, og det var ikke meget soldat, vi fik ud af jer). Läs artikel

The Government has started to implement the Defence Report that was approved by the Parliament in June. The Ministry of Defence has provided guidelines for the Defence Forces to implement the Report. Its key premise is that Finland’s defence capability must be able to respond to the demands of the changed security environment and therefore Finland strengthens national defence capability and deepens international defence cooperation…

The Defence Forces’ operating expenditure will be increased by EUR 50 million in 2018-2021 to improve readiness, especially in the Army, to respond better to the changed security situation. The Defence Forces will develop conscription and the training of conscripts and, at the same time, takes into account readiness requirements and cost-efficiency.Wartime strength: The Defence Forces will integrate the wartime mobilization organisation into local troops. Conscripts will also be used to carry out tasks in times of crisis, according to their level of training. In a crisis situation, the Defence Forces’ war-time strength will also include Border Guard troops that may be attached to the Defence Forces. The wartime strength of the Defence Forces will be approximately 280 000 troops.

Voluntary national defence: The Ministry of Defence will lead the work when the status of voluntary national defence in relation to military national defence is looked into, including tasks in local defence and executive assistance. Läs dokumentet

Lokala försvarsövningar som leds av arméns truppförband kommer att ordnas mellan den 4 och 8 september 2017 i Kajanaland, sydöstra Finland och Satakunta…

Lokaltrupper finns över hela landet. Trupperna består av reservister som är väl förtrogna med truppens verksamhetsområde och som utbildas genom repetitionsövningar, frivilliga övningar och på Försvarsutbildningsföreningens kurser. Frivilliga reservister som ingår i lokaltruppernas landskapskompanier kan även användas för handräckningsuppdrag till andra myndigheter under fredstid. Läs artikel

Finland gör, för ökad tillit och säkerhet i enlighet med Wienfördraget 2011, ett utvärderingsbesök i Ryssland den 29 – 31 augusti 2017. Utvärderingen sker inom ramen för det bilaterala avtalet mellan Finland och Ryssland gällande årliga extra utvärderingar.

Målsättningen för utvärderingsbesöket är att kunna konstatera riktigheten i de tidigare år 2017 inlämnade uppgifterna. Målet för utvärderingen är 159:e Jaktflygsregementet i Besovets.

Finlands tremanna utvärderingsgrupp leds av överste Martti J. Kari. Läs pressmeddelande

Det er klogt og økonomisk at bruge værnepligten.

I 2004 blev det danske forsvar lagt om, så man specialiserede vores styrker til at deltage i internationale operationer langt fra Danmark. Man regnede ikke længere med, at der ville være brug for at forsvare vores nationale område, og derfor holdt man op med at indrette sig på den opgave. Værnepligten blev lavet om til ikke at rumme nogen egentlig militær uddannelse og militært formål i sig selv, men til at fungere som rekrutteringsmekanisme til forsvaret. Reserven nedprioriteredes kraftigt og mobiliseringsstyrkerne forsvandt.

Vi kan i dag ikke forsvare vores eget land med vore militære styrker.

Det er efter min mening en fejl. Et land skal altid være i stand til at forsvare sit eget område. Også selvom man ikke umiddelbart står foran en invasions-trussel. Og det gør vi ikke dag…

Nej, det bedste er selvfølgelig at have et forsvar, der altid kan det nødvendige minimum og hvor der samtidig er indbygget en fleksibilitet, så man kan skalere op og ned efter behov. Det er derfor vi i Dansk Folkeparti har foreslået, at vi omlægger forvaret til en lille fastansat kerne og en større reserve og mobiliseringsstyrker. På den måde får man på en økonomisk måde et forsvar, der fastholder det høje niveau af viden og færdigheder; som kan bruges til internationale opgaver, men også være klar til opgaver i nærområdet og på vores eget område.

For at opbygge en sådan struktur skal man udvide værnepligten, genoprette reserveofficersuddannelserne, opbygge en aktiv reserve samt mobiliseringsenheder med veluddannede værnepligtige. Det vil give fleksibilitet i opgaveløsningen på den mest økonomiske måde. Läs artikel

– Vi har alltid haft en nära relation med Finland. Vi är alltid redo att hjälpa Finland, svarade Trump när FNB ställde en fråga om bilateral hjälp vid behov.

Trump betonade också att USA har en väldigt beskyddande inställning i fråga om Östersjöområdet och att landet har goda vänner där. Han talade i beundrande ordalag om relationerna mellan Finland och Ryssland.

– Ryssland respekterar Finland. Det är ett av få länder i regionen (nära Ryssland) som har varit fritt från Ryssland i hela hundra år, sade han.

– Finland kommer bra överens med Ryssland och jag hoppas att även USA en dag kommer att komma bra överens med Ryssland.

Trump berömde också det finska försvaret och försvarsmakten, som han noterade är stor i förhållande till folkmängden.

– Militärt är Finland ett land som väcker respekt. Läs artikel

Säkerhet, handel och transatlantiska relationer. Det blev temat på president Sauli Niinistös besök i Vita huset. Specialkunnandet om Ryssland gör Finland intressant i USA…

Som väntat blev Östersjön och Ryssland viktiga frågor. Enligt Niinistö var säkerheten huvudtema på det timmeslånga mötet, och det var den definitivt på presskonferensen efteråt.

– USA:s och Natos närvaro i Europa, och speciellt i Östersjön, är allt viktigare. Och dialogen med Ryssland om förtroendeskapande åtgärder.

Niinistö nämnde förstås också sitt förslag om förbättrad flygsäkerhet över Östersjön…

En amerikansk fråga gällde ryska krigsövningar. Niinistö nämnde sitt möte med president Putin för några veckor sedan. Då var frågan varför kineserna samövar med Ryssland i Östersjön. Putins svar var att det inte är fråga om ett block, riktad mot någon speciellt.

– Då svarade jag att vi övar också i Östersjön, både med svenskar och USA. Inte heller det är ett block eller riktat mot någon speciellt, sade Sauli Niinistö.

– Men man måste vara försiktig i alla stora övningar, så det inte sker några olyckor. Vi vet att från olyckor kan vad som helst växa fram. Samarbetet med Nato och dialogen med Ryssland måste fortsätta, sade Niinistö. Läs artikel

Läs presskommunikén

The actual goals of these exercises in general, and of Zapad-2017 in particular, have remained largely unchanged in the last 10–15 years. In conducting these large capstone exercises, Russia has pursued both military and political aims. On the military side, Russia seeks to highlight its abilities to conduct large-scale joint operations that involve multiple branches of its armed forces and require the activation of logistics networks that include the transfer of forces from one part of the country to another. Zapad-2017 and other exercises in this series also seek to develop military cooperation between Russia and Belarus, since Belarus is Russia’s most capable military ally and serves as a critical buffer zone between Russian and NATO member states. What’s more, a NATO intervention in Belarus is seen as one of the most likely causes for a major military confrontation between Russia and the West. Läs artikel

Anm: Dmitry Gorenburg is a senior research scientist in the Strategic Studies division of CNA, a not-for-profit research and analysis organization, where he has worked since 2000. In addition to his work at CNA, he is the editor of the journal Problems of Post-Communism and an associate at Harvard University’s Davis Center for Russian and Eurasian Studies.

Når det danske forsvar skal være større, vil det også være naturligt at få flere værnepligtige og at uddanne dem længere, end vi gør i dag, hvor godt 4000 unge mennesker om året får mellem 4 og 12 måneders uddannelse som værnepligtige.

Det er bestemt ikke det eneste, der trænger til at blive styrket i Forsvaret, og det skal bestemt heller ikke sluge alle de midler, som forsvarsbudgettet forhåbentlig bliver udvidet med. Der er mange andre store mangler i Forsvaret. Men værnepligten er et vigtigt element.

Værnepligtens modstandere har travlt med at male et billede af, at de værnepligtige er uduelige og per definition ikke kan bruges i krig. Det vil man være uenig i i eksempelvis Israel. Hvis værnepligtige uddannes ordentligt kan de naturligvis sagtens kæmpe.

Kritikerne har ret i, at den nuværende værnepligt på ned til fire måneder ikke gør de værnepligtige til brugbare kampsoldater. Det kræver mere træning. Men hvis vi uddannede de værnepligtige længere, ville de blive en reel kapacitet, hvor vi ville få rigtig meget forsvar for pengene. Läs artikel

Vi återger här  en artikel från 6 mars 2015 av Krister Thelin, domare, tidigare statssekreterare i Justitiedepartementet när Gun Hellsvik (M) var justitieminister.

…Detta mitt lilla bidrag till den försvarspolitiska diskussionen syftar till att stödja Vänsterpartiet. De gamla kommunisterna har nyligen i riksdagen motionerat om att återinföra värnplikten. De har rätt. Alldeles oavsett vad som sker i övrigt behöver vi återknyta till den folkliga förankring som ett värnpliktssystem skapar. Alla unga svenska män och kvinnor bör mönstra och få fullgöra militärtjänst eller civilförsvarstjänst under en begränsad tid.

Syftet skall inte vara att bygga upp ett nytt invasionsförsvar baserat på kadrer av värnpliktiga eller en ”levée en masse”. I stället bör det ses som komplement till det högteknologiska professionella försvar som vi behöver. Med en grundutbildning på tre-fem månader kan alla bibringas vissa personliga färdigheter och insikter, att nyttiggöras efter selektion, krigsplacering och vidareutbildning som en värdefull reserv. Rekryteringsbasen breddas och personalförsörjningen för yrkesförsvaret underlättas. Läs artikel