Länkar

Den politiske håndtering af coronakrisen er en undtagelsestilstand, hvor de normer, som vi normalt har til at regulere forholdet mellem individ og stat, er sat ud af kraft.

Nye love er blevet hastebehandlet i Folketinget og har givet staten en række stærkt indgribende beføjelser. Smittede borgere kan blive underlagt tvangsbehandling, og der er indført forbud mod afholdelse af større forsamlinger. Arrangementer er blevet krævet aflyst, og virksomheder har måttet lukke. Hele Folketinget står bag.

Ole Wæver, der er professor i international politik på Institut for Statskundskab på Københavns Universitet, kalder det »nogle rettigheder, vi ellers troede, vi havde – nogle af dem i grundloven – som lige pludselig er blevet flyttet«.

»Ikke på nogen ulovlig måde. Det er gjort efter procedurerne, men vi rykker stadig grænserne, og man gør det med henvisning til et argument om en trussel, der er så stor, at det er nødvendigt.« Läs artikel

Every American should be asking their elected leaders why, for nearly two decades, they refused to do the right thing and end the war.

This Friday marks the anniversary of George Bush’s ill-advised and ill-fated “shock and awe” war of 2003. That campaign, Bush sternly told the American people, was to “disarm Iraq, to free its people and to defend the world from grave danger.” The reality, however, has been almost the opposite: seventeen-years-and-counting of a war that has thus far cost America thousands of troops killed, tens of thousands wounded, and hundreds of thousands who suffered post-traumatic stress disorder and traumatic brain injuries.

[…] Att EU inte är en militär stormakt borde inte vara ett bekymmer eftersom Europas säkerhetsgaranti sedan april 1949 är inskriven i Natos artikel 5. Också så länge unionen bedriver ett inbördeskrig via ombud i Libyen så ter sig utsikterna för samordnade militära aktioner små. [3] EU är emellertid världens största ”leverantör” av fredsbevarande insatser och det finns tecken på en starkare politisk vilja att mer aktivt agera för en mindre sanslös klimatpolitik.
Som helhet är emellertid potentialen som ekonomisk stormakt illa utnyttjad. USA, Kina och Saudiarabien kan mobba och diskriminera enskilda medlemsländer utan att riskera annat än en muntlig reprimand. Någon gemensam hållning till dessa tre länder finns inte på något plan och det tog tre dagars förhandlingar innan medlemsländerna var ense om att de hade olika uppfattning om hur de skulle förhålla sig till Venezuela.

Inom OECD-kretsen finns en samfälld läpparnas bekännelse om att ta krafttag mot individers och företags skatteflykt. Strategin är att beta av listan på skatteparadis (varav flera finns inom EU och i USA) och tvinga fram information om gömda konton eller mer aktivt samarbete. Detta är ett Sisyfosarbete som gett klent resultat. Unionen borde använda sig av samma metod som tvingar exportföretag i tredje land att acceptera de regler som gäller för tillträde till den inre marknaden. Skatt är det pris vi betalar för civilisation. Företag och individer som vill leva och verka i EU borde betala för att de drar nytta av världens största, bäst reglerade och mest rättssäkra marknad inbäddad i ett rikt och ofta subventionerat kulturliv. Annars bör de hänvisas till att söka avsättning för sina varor på Caymanöarna och St. Kitts och Nevis (med en samlad befolkning på 116 904 individer 2017). […]

I det kompromissförslag som låg på bordet när förhandlingarna om budgeten bröt samman i februari hade, i förhållande till kommissionens ursprungliga förslag, alla framtidsinriktade insatser fått stryka på foten för att rädda ökade bidrag till jordbruk och regionalpolitik. Särskilt stora nedskärningar drabbade de redan små anslagen för Migration och gränsförvaltning samt Säkerhet och försvar. Ett särskilt projekt för att öka militär mobilitet i samarbete med Nato ströks helt och Frankrike fick av oförklarliga skäl 4 nya euromiljarder till jordbruksstöd. Anslaget för Inre marknad, innovation och digital ekonomi reducerades med drygt tio procent. Eftersom budgetförhandlingar alltid slutar i en huggsexa om mer eller mindre pengar till jordbruk och regionalpolitik så blir det framtiden får stryka på foten. Detta skulle förändras om budgeten i huvudsak finansierade insatser som medlemsstaterna hade ett gemensamt positivt intresse av att förverkliga. Läs artikel

Displaying the sort of unthinking bellicosity that has characterised his tenure as US secretary of state, Mike Pompeo chose last week – a time of unprecedented global turmoil – to impose yet more unilateral sanctions on Iran. This was akin to pouring petrol on a burning building, then waiting to see how big an explosion ensues.

The timing of the new measures was doubly inept. Iran’s freeing of thousands of political prisoners last week raised hopes of full pardons for jailed US citizens and the British-Iranian dual national Nazanin Zaghari-Ratcliffe, who has been temporarily released.

Those hopes have receded now. Meanwhile, Pompeo’s heedless intervention risked fuelling calls inside Iran to abandon not only the creaking 2015 nuclear deal but also the nuclear non-proliferation treaty (NPT) – the cornerstone since 1970 of international efforts to curb the spread of nuclear weapons. Läs artikel

Regjeringen ba om en generell fullmakt i forslaget om en kriselov, men Stortinget har begrenset fullmaktene betraktelig i «koronaloven» som nå har blitt vedtatt. […]

Statsminister Erna Solberg sier at hun er glad for vedtaket Stortinget har fattet.

– Vi tror det Stortinget har vedtatt er helt praktikabelt for oss. Dette var ikke et forsøk på statskupp, men et forsøk på å få hverdagen til å fungere, sier Solberg.

Hun tror det vil bli behov å ha utvidede fullmakter i mer enn én måned.

– Det kan være at vi må ta det en måned til i neste runde, sier Solberg.

Justisminister Monica Mæland (H) mener regjeringen har hatt et godt samarbeid med Stortinget. Läs artikel

Läs även kommentar till den nya lagen.

Mönstring och prövning av värnpliktiga och frivilligt sökande till militär grundutbildning och polishögskolan stoppas till den 20 april, enligt besked från Rekryteringsmyndigheten (TRM). Blir det långvarigt kan planerad tillväxt i polisen och Försvarsmakten påverkas.

Skälet till beslutet, som gäller från och med måndag, är att bidra till att begränsa spridningen av coronaviruset och ligger i linje med vad Folkhälsomyndigheten sagt om att undvika resor inom landet, framför allt till storstäderna.

– Det är stor skillnad mellan Stockholm och övriga Sverige. Både att resa till och från en storstadsregion kan innebära smittspridning, sa statsepidemiolog Anders Tegnell tidigare i veckan.

TRM har för närvarande två rekryteringskontor, i Stockholm och Malmö. Nu ligger all mönstring och prövning nere under minst fyra veckor.

Beslutet gäller allasom är kallade att mönstra till Försvarsmaktens grundutbildning, både enligt lagen om totalförsvarsplikt och frivilligt sökande. Även prövningen till polishögskolan stoppas. Exakt vilka följder det blir av nedstängningen går inte att säga för närvarande. TRM:s beslut gäller ”i nuläget”. Läs artikel

Den rekordhøye dollaren kan gjøre kampflyanskaffelsen mange milliarder kroner dyrere de neste fire årene. Bare i år kan prisøkningen komme på mellom en 0,5 og 1 milliard kroner. […]

Hvert år frem mot 2024, skal Forsvaret få levert seks fly, helt til man har nådd Regjeringens mål om 52 kampfly. I år er det planlagt tre fly om våren og tre fly til høsten.[…]

Problemet nå er at dollarkursens beveger seg over skyene av norsk økonomi. Seks fly skal leveres til til en beregnet pris på 80 millioner dollar pr fly, som med kurs på 10 kroner per dollar utgjør 800 millioner kroner for hvert fly, eller 4,8 milliarder kroner for seks fly.  I statsbudsjettet er prisen for de seks flyene oppgitt til 4,3 milliarder kroner. Läs artikel

örsvarsministern kommenterar Försvarsmaktens beslut att tillfälligt ta hem personalen i den svenska insatsen i Irak.

Som det verkar inför kommande försvarsbeslut finns en bred politisk vilja att satsa på armén. Något som försvarsministern tydligt uttryckte den 13 januari vid konferensen i regi av Folk och Försvar i Sälen.

Samtidigt kan vi konstatera att den materiel som idag utgör arméns kärna, Stridsfordon 90 och Stridsvagn 122, börjar bli ålderstigna och är få till antalet. Då de anskaffades, från mitten av 90-talet till tidiga 2000-talet, var det för att utgöra färre bataljoner än vad som nu verkar föreslås.

Försvarsmaktens förslag på när nyanskaffning av stridsfordon och stridsvagnar ska ske, är från 2035 och framåt (FM2015-13192:15, s 50). Detta kan ses som senfärdigt och därmed problematiskt, men vi vill också framhålla den möjlighet som finns här. Givet dessa tidsramar öppnas möjligheten att Sverige själv utvecklar och producerar efterföljaren till Stridsfordon 90 och överväger att utveckla efterträdaren till Stridsvagn 122. Och det finns goda argument för att Sverige borde besluta sig för detta.[…]

När det finns så mycket som talar för att Sverige borde utveckla efterföljaren till Stridsfordon 90 och Stridsvagn 122, varför är beslutet inte redan fattat? Risktagning är det enkla svaret. Det handlar i grund och botten om att våga avdela stora summor pengar över en lång tid för att uppnå ett visst resultat. Något som Sverige framgångsrikt har vågat när det gäller JAS 39 Gripen, Gotland- och Blekingeklassens ubåtar och Stridsfordon 90. Låt oss fortsätta i samma anda och utveckla svenska arméns nya kärna inom landet. Ett nytt svenskt stridsfordon och en ny svensk stridsvagn, för våra behov. Läs artikel

Alle kan svikte når panikken kryper på og det er nødvendig å fremstå som resolutt og handlekraftig. Det er uheldig at fullmaktsloven er forberedt i hemmelighet.

I hemmelighet har regjeringen forberedt en lov som gir den fullmakt til å gi forskrifter som kan utfylle, supplere eller fravike gjeldende lovgivning. Uten offentlighet har regjeringen forhandlet med partiene på Stortinget om unntakshjemler som setter Grunnlovens regler om lovgivningsmyndigheten til side. Da mediene rapporterte om dette 17. mars, nektet justisminister Mæland å uttale seg om hvilke fullmakter det var regjeringen ønsket. Før det ekstraordinøre statsråd kl. 17, 18. mars, fantes det ennå ikke spor av at en slik lov var på trappene, hverken på regjeringens eller Stortingets nettsider. […]

Loven sier at forskriftene ikke kan fravike Grunnloven, men presiserer samtidig at rettighetene i Grunnloven kan innskrenkes så langt det er forenlig med Grunnloven og menneskerettsloven. Disse abstrakte ordene dekker over realitetene. De vil for eksempel si at regjeringen kan vedta regler som pålegger tvungen arbeidstjeneste, frihetsberøvelse (karantene og isolasjon, men også andre former), inngrep i privatlivet, ytringsfriheten og en hel rekke andre forhold. Den kan også gjøre innskrenkninger i retten til domstolsprøvelse og forandringer i prosessreglene for domstolene. Läs artikel