Länkar

Till skillnad från Sverige har Finland fortfarande ett beredskapslager för kristider. Nu tycks grannländerna vara intresserade av Finlands förråd av mat och mediciner. Men regeringen begränsar all medicinexport.

Finlands obligatoriska beredskapslager, skyddat av lagen, ska trygga att det finns livsmedel och mediciner för tre till tio månader även om samhället stänger ner. Bufferten räknas ut enligt de senaste årens normala konsumtion och fylls på kontinuerligt. Grossister, sjukhus och medicinfabriker är skyldiga att följa lagen. Den gäller både privata företag och staten.

Många länder hade tidigare ett liknande lager, som en följd av 1900-talets världskrig och geopolitiska kriser.

I Sverige upphävdes beredskapsförordningen 2002. EU-inträdet ledde till att man började montera ner lagren successivt. […]

Finlands självförsörjningsgrad för livsmedel är 80 procent, jämfört med 50 procent i Sverige. Läs artikel

Den sidste del af det danske træningsbidrag i Irak droppes. Det betyder, at 35 danske soldater bliver trukket hjem, mens resten af det hold, som allerede befinder i Irak, begynder nedpakning af den danske tilstedeværelse på Al-Asad-basen.

Det oplyser Forsvaret onsdag.

Træningsbidraget blev indstillet, da det iranske militær angreb basen med missiler i januar. Siden har den irakiske regering udskudt at genoptage træningen af de irakiske styrker for at inddæmme spredningen af coronavirus i Irak. […]

»Den beslutning betyder, at Hold 11 (det nuværende hold i Irak, red.) ikke kommer til at undervise irakiske soldater, da ramadanen samtidig først slutter cirka to uger senere, hvorfor træningen i praksis tidligst vil kunne genoptages omkring 1. juni«, siger han.

»Forsvaret har derfor besluttet, at vi tager cirka 35 danske trænere og 18 af deres baltiske kolleger hjem«. Läs artikel

Iraq has called on the United Nations to prevent the United States from conducting military actions on its own accord after a series of deadly unilateral airstrikes.

The Iraqi Foreign Ministry released on Tuesday two identical letters sent to the U.N. Secretary-General and the U.N. Security Council in response to U.S. airstrikes that targeted five sites across central Iraq that reportedly killing at least six people, including a civilian, and wounding others. The Thursday strikes came in response to a Shiite Muslim militia’s Katyusha rocket attack that killed two U.S. personnel and a U.K. service member at the military camp north of Baghdad.

The letters, signed by Iraqi permanent representative to the U.N. Mohammed Hussein Bahr al-Uloom, described the strikes as ”a flagrant violation of the conditions of the presence of American military forces in Iraq as well as a dangerous escalation that is meant to make Iraq an arena for regional conflicts and agendas.”

”The government of Iraq expresses its condemnation, in the strongest possible terms, of those heinous American attacks and aggressions that violate the sovereignty of Iraq that violate international law,” the letters said.

The two documents also ”call upon the Security Council to condemn the bombing operations against the Iraqi army and civilian facilities and to assume its responsibility to prevent the United States from committing such illegal acts according to international law and to place full responsibility for the human casualties and infrastructure that resulted from the aforementioned bombing operations.” Läs artikel

I propositionen föreslås att riksdagen medger att regeringen ställer en
svensk väpnad styrka bestående av högst 250 personer till förfogande till och med den 31 december 2021 för att på malisk inbjudan delta i insatsen Task Force Takuba i Mali och att styrkan även ska kunna verka på Nigers territorium inom ramen för deltagandet i insatsen, förutsatt att en inbjudan från Niger finns. Den totala styrkan beräknas under normala omständigheter bestå av högst 150 personer. Om behov uppstår ska styrkan tillfälligt kunna förstärkas med högst 100 personer.

Det svenska förbandet ska framför allt kunna understödja, undsätta och förstärka pågående insatser inom Task Force Takuba. Det svenska bidraget ska också kunna bidra till att genomföra Task Force Takubas mandat i övrigt inom befintliga resurser och förmågor. Läs propositionen

Den 11 mars 2020 fattade Försvarsministern beslut om anvisningar för Försvarsberedningens fortsatta arbete. Enligt anvisningarna ska Försvarsberedningen delta i överläggningar rörande det militära försvaret inför kommande försvarsbeslut. Överläggningarna ska vara avslutade senast den 15 maj 2020. Regeringens inriktning är att en proposition om försvarspolitisk inriktning ska lämnas till riksdagen under hösten 2020, och att ett nytt försvarsbeslut ska träda i kraft den 1 januari 2021.[…]

I maj 2020 överlämnade Försvarsberedningen sin rapport Värnkraft – Inriktningen av säkerhetspolitiken och utvecklingen av försvarspolitiken (Ds. 2019:8) till försvarsministern och sedan dess har beredningen varit vilande. I augusti 2019 kom regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna överens om att successivt öka nivån på anslagen till det militära försvaret med 25 miljarder kronor under perioden 2021 – 2025. I november 2019 redovisade Försvarsmakten, Försvarets materielverk och övriga försvarsmyndigheter sina underlag inför det kommande försvarsbeslutet. Under januari och februari 2020 samlade försvarsministern företrädare för riksdagens partier för analyser av myndigheternas underlag. Läs pressmeddelande

[…] All this has led Britain to announce that it is to augment the 11,620-strong UN force in Mali, known as MINUSMA, by 250 troops. This may not sound particularly significant, but Lt Gen Dennis Gyllensporre, MINUSMA’s Swedish commanding officer, has said that the British contribution will play a vital role in his efforts to turn around a mission that, until now, has widely been seen as a failure. He is planning a total change of tactic. Up to now MINUSMA has been unable to to protect civilians or stabilize the country, because it exerts only the most tenuous authority in the northern towns in which it is based. Outside the towns, the jihadists roam at will, while targeting MINUSMA itself.

Executive Riccardo Maia reckons that the UN base in Timbuktu has come under attack 41 times since he arrived there in 2015. Twelve peacekeepers were killed when jihadists overran the MINUSMA base in Aguelhok last year. Now Gyllensporre plans a radical adaptation of peacekeeping norms. He will split his force into two tiers. One will play a traditional peacekeeping role, with UN troops stationed in bases near important towns, as they are today. The second, which will be spearheaded by the British contingent, will carry out long-range reconnaissance patrols of up to 30 days deep into jihadist territory and be on standby for rapid deployment anywhere in the country. “With a manoeuverable force,” Gyllensporre is reported as saying, “we can be more proactive in anticipating attacks…and going in where there are confrontations. This will be a more robust, versatile part of the force that will enable us to respond decisively. The British contribution will be the tip of the spear of our adaptation.” Läs artikel

As the UK prepares to deploy troops as part of the UN mission to fight violent extremism in Mali (Minusma), politicians and defence commentators insist this is not another Iraq or Afghanistan. But, after years of other military operations struggling to have the desired impact in the Sahel quagmire, we must ask if we have truly learnt the lessons of the Chilcot inquiry into the Iraq War. […]

Meanwhile, some ethnic groups have been painted with a broad brush as terrorists for the convenience of local and national political actors — for example, the conflation of Fulani herders with ‘jihadists’. This has led to an ‘ethnicisation’ of the conflict, sharpening social divides and sparking cycles of attacks and retribution between communities. […]

It is clear from experience in Iraq, Afghanistan and indeed in Mali itself that military operations alone will not bring an end to conflict. In this respect, the ‘success’ of this deployment is as much down to our aid workers and diplomats as it is to the MoD. Läs artikel

Situasjonen med IS i Irak endrer seg dramatisk, og til det verre. Det sier den nye sjefen for nordmennene som skal drive opplæring av irakiske styrker, oberstløytnant Stein Grongstad (48).

De norske soldatene holder til i Ain al-Asad i Anbar-provinsen, rundt 15 mil fra grensen til Syria. De deler base med amerikanske, danske og polske soldater. Irakerne de skal lære opp holder til i en leir rett ved. Etter planen skal nordmennene følge irakerne også ute på oppdrag. Men etter et rakettangrep mot Ain al-Asad-basen den 8. januar, får de ikke lenger lov av irakiske myndigheter til å reise ut. Rakettangrepet var et svar på at USA likviderte den iranske generalen Qasem Soleimani. […]

– Både åpne og graderte kilder bekrefter at det strømmer på med IS-krigere og sympatisører som kan bli rekruttert til krigere, sier Stein Grongstad. […]

Oppgavene til irakerne er å holde et stykke land, gjennomføre operasjoner mot IS og helst fjerne dem fullt og helt. Men det har de ikke nok soldater og materiell til å gjøre i dag.

– Dette fremstår akkurat nå som en uløselig knute. Men de prøver med de ressursene de har, sier Grongstad. Läs artikel

«NATO-landet Tyrkias krigføring i Idlib i Syria bidrar direkte og åpenlyst til å opprettholde det en amerikansk regjeringstalsperson har kalt verdens største base for al Qaida siden 11. september. Har den norske regjeringen tilsluttet seg NATO-uttalelsen som støtter Tyrkia, har USAs myndigheter formelt eller uformelt kontaktet regjeringen vedrørende støtte til Tyrkia og hvis ja, hva er regjeringens respons?»

Slik lyder det skriftlige spørsmålet stortingsrepresentanten Bjørnar Moxnes (Rødt) fredag sendte til utenriksminister Ine Eriksen Søreide (H). […]

– USA har gitt åpen støtte til Erdogan-regimets ulovlige krigføring i Syria og sier de ønsker mer støtte til Tyrkia fra Nato. Vi vil vite om den norske regjeringen har blitt kontaktet av USA om dette, formelt eller uformelt, og hva som er Norges standpunkt til oppfordringen, legger han til. Läs artikel

Regeringen har beslutat om att överlämna en proposition till riksdagen med förslag om ett svenskt deltagande i den franskledda specialförbandsinsatsen Task Force Takuba i Mali.[…]

– Sveriges deltagande främjar säkerheten i Mali och Sahelregionen. Det underlättar i sin tur för utvecklingsinsatser i Mali som behövs för att på sikt nå en hållbar och fredlig utveckling i landet. Beslutet fattas också för att bidra till kampen mot internationell terrorism och ytterst göra även Sverige tryggare och säkrare, säger utrikesminister Ann Linde.

Task Force Takuba ska inkluderas i den redan pågående franskledda insatsen Barkhane. Det svenska bidraget planeras bestå av en helikopterburen snabbinsatsstyrka om högst 150 personer. Läs pressmeddelande

Se även kommentar till Sveriges militära deltagande i Mali.

Ett avtal mellan talibanrörelsen och USA undertecknades den 29 februari. Vi som har kämpat mot kriget och mot Sveriges deltagande i kriget känner en stor glädje och lättnad över att vapnen tystnat. Ingen kan garantera att det innebär verklig fred, men om USA:s, Natos och andra allierades trupper (inklusive Sveriges) verkligen hemkallas innebär det ett stort steg på väg till fred.

Vi hoppas att det nu överenskomna dokumentet sätter stopp för att Afghanistan blir ett fäste och fristad för internationella terrorister och terrornätverk.

En helt annan fråga är om afghanerna klarar att på fredlig väg lösa alla de motsättningar som ackumulerats under utländskt förmyndarskap. 19 års ockupation (och före det ett decennium av sovjetisk ockupation) har satt djupa spår i nationen och att tro att de skulle läka över en natt är naivt.

De som inte visste det förut måste nu erkänna att Afghanistans problem med kvinnoförtryck och ett underutvecklat utbildningssystem är problem
som inte kan lösas med militär intervention utifrån. Läs artikel