Länkar

Sverige ska skicka specialförband och helikoptrar till en ny militär styrka i Mali. Säkerhetsläget i det västafrikanska landet har försämrats och utrikesminister Ann Linde beskriver Task Force Takuba som en tuff och farlig insats. […]

– Det är ett av världens fattigaste länder och säkerhetsläget är väldigt oroande. Vi vill vara med och främja säkerheten i Mali och hela Sahelregionen, säger utrikesminister Ann Linde (S).

Trots det fredsavtal som slöts 2015 har läget försämrats. Mali kämpar mot väpnade islamister som Aqim och IS och den terrorism som har spridit sig till grannländerna Burkina Faso och Niger. Men trots att armén får stöd av den franskledda Operation Barkhane, en regional antiterrorstyrka och FN-insatsen Minusma så fortsätter våldet. Förra året dog över 4 000 människor i terrordåd i de tre länderna – fem gånger fler än 2016, enligt FN.

– Det går inte att säga hur dålig situationen hade varit om de internationella insatserna inte varit på plats. Men vi konstaterar att de inte räcker. Och det är därför Mali har bett om utökad hjälp, säger Linde.

Malis president har bjudit in Sverige till Task Force Takuba, en europeisk specialförbandsstyrka som ska ingå i och ledas av befälhavaren för Operation Barkhane. Tanken är att en svensk styrka om högst 250 personer ska ställas till förfogande från och med slutet av sommaren till och med den 31 december 2021. I normalfall ska dock högst 150 svenskar vara på plats och bland annat fungera som snabbinsatsstyrka med egna helikoptrar. […] Task Force Takuba ska kunna verka i hela Mali, men kommer att ha sin bas i Gao-regionen. Det kan bli aktuellt med insatser som sträcker sig in i Niger, men i nuläget saknas nödvändiga avtal för det. I regionen och i gränsområdet mellan Mali och Niger där Task Force Takuba kommer att arbeta finns ett ”högt hot” från terrorism och väpnat våld, enligt Försvarsmaktens riskbedömning. Läs artikel

Se även kommentar till Sveriges militära deltagande i Mali som tidigare publicerats på den här sajten.

Nå har en ny katastrofe rammet verden. Denne gang av et bitte lite koronavirus som kan angripe alle og enhver – uansett rang og hudfarge. Dette lille viruset setter nå verden på en prøve man må helt tilbake til den siste verdenskrigens dager for å finne. Land etter land innfører nå unntakslover som gjør at verden stanser. […]

Men hva har skjedd.? Glasnost og moderne økonomisk tankegang gjorde at beredskapsnerven visnet i samfunnet. Alle beredskapsplaner ble sakte, men sikkert glemt og lagt bort. Politikerne støttet seg til eksperter og byråkrater som overtok styringen i samfunnet. For dem var beredskap noe gammeldags og kostbart. Alle de kostbare anleggene som ble bygget opp etter krigen ble lagt ned og solgt. Og de som ikke ble lagt ned har forfalt til ruiner. […]

Nå må alt fokus rettes mot den katastrofen vi står midt oppe i. Men når vi kan ta kontrollen tilbake og når pandemien er over, MÅ politikerne ta et oppgjør med seg selv. De MÅ ta kontrollen tilbake – og de MÅ love at dette ikke skal skje igjen. Nye katastrofer vil komme, men da MÅ man ha beredskapen i orden. Läs artikel

Risken för militära incidenter i Sveriges närområde har ökat. Det bedömer den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must. […]

– När man har många enheter som rör sig inom samma område så finns det ju en risk att det kan uppstå missförstånd, säger Mustchefen Lena Hallin.

– Därför är det viktigt att man är transparent och öppen med sina avsikter om var och när man ska öva.

Den ryska militära förmågan fortsätter att öka under hela perioden 2018–2025, bedömer Must, även om det sker i långsammare takt än planerat. Ryssland prioriterar långräckviddiga vapensystem mot mark-, sjö- och luftmål samt till stridsflyg.[…]

Även i Arktis fortsätter Ryssland sin militära uppbyggnad, vilket bedöms främst ha defensiva syften. Läs artikel

A pair of Russian navy Tu-142 patrol planes flew one of the longest-ever flights in international air space in decades on and around March 11, 2020. […]

The Tu-142 and other Russian long-range warplanes have flown several epic missions in the spring of 2020, in part in order to keep tabs on NATO submarines conducting exercises in European and Arctic waters.[…]

The Russian sorties mirror a similar surge by NATO patrol planes that took place in late 2019 as the Russian fleet deployed an unusually large number of submarines. The escalating missions below and above the waves point to intensifying preparation for a potential war on both sides of the former Iron Curtain.

The March 11, 2020 sortie might have targeted NATO submarines participating in the alliance’s Cold Response war game. NATO canceled Cold Response in reaction to the rapid spread of the flu-like novel-coronavirus, but the submarines may have lingered in the exercise zone. Läs artikel

[…] Merkel kritisierte dem Angaben nach die Syrien-Politik des Westens. Es habe sich gezeigt, dass ein von außen initiierter Wechsel der Regierung nicht möglich sei. Der Krieg habe nur zu einer Radikalisierung geführt.

Die Türkei sei einer der Hauptleidtragenden des Syrien-Krieges. Erdogan habe mehrfach gesagt, dass er zufrieden mit der europäischen und internationalen Hilfe für sein Land sei. Die Lage sei jetzt kompliziert, weil Russland und die syrische Armee gemeinsam vorgingen. Die Türkei habe die Aufgabe gehabt, islamistische Kämpfer zu entwaffnen. Dies sei kaum zu schaffen. Läs artikel

USA säger sig ha angripit mål tillhörande Iranstödda milisgrupper i Irak.

Men bland de döda finns irakiska regeringssoldater, poliser och en civilperson, enligt landets militär – och president Barham Salih fördömer attacken.

”De upprepade kränkningar som staten utsätts för är en farlig och avsiktlig försvagning av dess förmågor och rykte, särskilt i en tid då Irak står inför enastående utmaningar på politiska, ekonomiska, finansiella och säkerhetsmässiga fronter. Dessa faror kan leda till kaos och att Irak misslyckas som stat, särskilt om säkerhetsupptrappningen fortsätter medan IS-extremister försöker återfå sin förmåga att hota den nationella säkerheten och medborgarnas säkerhet”, säger Salih enligt ett uttalande.

Pentagon håller fats vid att de amerikanska attackerna under natten till fredagen riktats mot fem vapenlager som används av Iranstödda milisgrupper. Angreppen beskrivs som ett svar på den raketattack som dödade två amerikaner och en britt på den internationella Tajibasen norr om Iraks huvudstad Bagdad i onsdags.

Ingen av de som dödats i USA:s motangrepp tillhör dock någon milisgrupp, enligt Iraks militär. I stället, uppger man, har tre irakiska soldater, två poliser och en civilperson fallit offer för flygattackerna. Civilpersonen var en kock som arbetade vid en flygplats som är under uppbyggnad utanför staden Karbala, där ytterligare en civilperson uppges ha skadats. Läs artikel

Sveriges försvarsminister Peter Hultqvist (S) fördömer i en skriftlig kommentar till TT onsdagens attack mot militäranläggningen i basen Taji.

”Sverige fördömer gårdagens attack på Tajibasen i Irak. Två amerikaner och en brittisk soldat omkom. Flera skadades. Sverige har trupper på Tajibasen och vår personal stöttar med befintliga resurser på plats för att hantera den allvarliga situationen. Ingen svensk personal har skadats. Försvarsmakten har kontinuerlig kontakt med förbandet. Vi har direktkontakt med försvarsmakten och följer utvecklingen noga.

Detta är oacceptabelt. Vi vet ännu inte vem som står bakom attackerna. Vi kan konstatera att detta var en planerad attack med ett stort antal avfyrade raketer mot basen. Försvarsmakten gör löpande utvärderingar av säkerhetsläget för de svenska soldaterna i de internationella insatserna.” skriver Hultqvist. […]

Raketattacken skedde på onsdagskvällen och är den 22:a i ordningen sedan slutet av oktober i fjol mot mål där USA:s militär är verksam. Det framgår inte vem eller vilka som ligger bakom den, men vid tidigare tillfällen har USA riktat skulden mot irakiska militära grupperingar som stödjs av Iran. Läs artikel

80-årsminnet av vinterkriget är inget som uppmärksammas i Ryssland. Fortfarande är okunskapen stor och myterna många.

– På officiellt håll har vinterkriget aldrig noterats här i Ryssland, säger Jevgenij Balasjov som är författare och lokalhistoriker med Karelska näset och vinterkriget som specialitet.

– Det här avslöjar myndigheternas inställning till kriget. Ifall vinterkriget skulle ha varit ärorikt och segerrikt för Moskva skulle man förstås hedra det. Men eftersom man inte gör det anser man kriget vara skamligt, säger han. Läs artikel

Det fördjupade försvarssamarbetet mellan Sverige och Finland syftar till att stärka Sveriges och Finlands nationella försvar och ländernas förmåga att agera militärt tillsammans. Samarbetet omfattar operationsplanering och förberedelser för gemensamt operativt användande av civila och militära resurser i olika scenarier, exempelvis i händelse av territoriella kränkningar och väpnade angrepp.

Propositionen finns att ladda ned här.

Läs även Rolf Anderssons genomgång av lagrådsremissen.

United States Representative Stresses Her Country’s Ongoing Support for Afghan People, Citing Trillion Dollar Investment

The Security Council welcomed the significant steps taken towards ending the war in Afghanistan and opening the door to intra-Afghan negotiations enabled by the recent peace agreement signed by the United States and the Taliban.

However, the Council warned that easing the sanctions regime that the Council imposed on the country in 2011 will depend on the Taliban making sustained efforts to embrace peace.

Unanimously adopting resolution 2513 (2020), the 15-member Council called upon the Government of Afghanistan and the Taliban to pursue additional confidence-building measures — including by reducing violence and releasing prisoners — in good faith, thereby creating the conditions for a swift start to intra-Afghan negotiations leading to a durable peace. Läs referat från säkerhetsrådets möte.

USA har til en viss grad støttet Taliban militært når islamist-bevegelsen har vært i kamp mot IS i Afghanistan. Det forteller en amerikansk toppgeneral.

Kenneth «Frank» McKenzie, øverstkommanderende for USAs styrker i Midtøsten, forteller at Taliban de siste månedene har ligget i kamp mot rivalene i IS i den sørlige delen av Afghanistan. I Nangarhar-provinsen klarte Taliban effektivt å slå IS’ styrker, sa McKenzie under en høring i Representantenes hus i Washington tirsdag.

– Det var blodige greier, men de klarte det, sa generalen.

Han fortalte at Taliban har fått «svært begrenset støtte» fra amerikanske styrker i kampene mot IS sør i Afghanistan. Hva slags støtte det var snakk om, sa han ikke. Läs artikel

Tre personer har dödats efter en raketattack mot en militärbas i Irak under onsdagskvällen. 70 svenska soldater är stationerade på basen. Inga svenskar skadades, enligt Försvarsmakten.

Två amerikaner och en britt ska ha dödats i en raketattack mot militärbasen Tadji i Irak under onsdagskvällen. Uppgifterna har bekräftats av det amerikanska försvaret, enligt CNN.

Det ska handla om femton mindre raketer som ska ha träffat basen strax efter halv åtta på onsdagskvällen. Flera personer ska också ha skadats.

På basen, som ligger knappt tre mil norr om Bagdad, arbetar omkring 70 svenska soldater. Deras uppgift är att utbilda och ge rådgivning till det irakiska försvaret i kampen mot terrorrörelsen IS. Läs artikel