Länkar

I forrige uke møttes sjefene for Forsvarets operative hovedkvarter og FSBs Grensedirektorat. Møtet, som foregikk på russisk side, omhandlet samordning rundt kyst- og grensevakt og redningstjeneste i grensetraktene. […]

Grensemøtet fant sted i Boris Gleb, rundt fem kilometer fra grensestasjonen Borisoglebsk-Storskog. På agendaen var norsk-russisk koordinering av aktiviteter tilknyttet kystvakt, grensevakt, samt søk og redning i nordområdene.

– Møtet var konstruktivt, og ble gjennomført på en profesjonell måte med respekt for hverandres oppgaver, sier oberstløytnant Ivar Moen, talsperson for Forsvarets operative hovedkvarter. […]

Samspillet mellom FOH og det russiske Grensedirektoratet inngår i det etablerte grensesamarbeidet mellom Norge og Russland, basert på en grenseavtale mellom landene av 1949.

Avtalen tilrettelegger for åpen og god dialog mellom grensevaktstyrkene og grensekommissærene på norsk og russisk side. […]

Det norsk-russiske kystvaktsamarbeidet favner i bred forstand felles fiskeriforvaltning, søk og redning, oljevernberedskap, trafikkovervåkning – samt gjensidig varsling og informasjonsutveksling rundt forhold som kan utgjøre en trussel mot felles miljø og naturressurser, eksempelvis ulovlig virksomhet.

Siden 1988 har Norge og Russland årlig gjennomført Øvelse Barents i Barentshavregionen for samtrening rundt søk og redning, samt bekjempelse av oljeforurensning. Øvelsen ble sist avholdt i fjor sommer. Läs artikel

Föreställ er ett börsnoterat bolag, låt oss kalla det Svenska Pass AB, med exklusiv rätt att utfärda id-handlingar för utlandsresor. Som kan neka vilken kund de vill. Det är ett upplägg som om möjligt hade utlöst ännu fler mentala härdsmältor än passpolisens just nu riksbekanta haveri. […]

Bankerna har rätt att säga nej om de inte godkänner din legitimering, om du inte kan ge en tillräckligt bra förklaring till varför du behöver ett konto eller om “du tidigare varit ohederlig mot banken”, som det står på Bankföreningens hemsida. I praktiken ligger makten över vem som ska få vara fullvärdig medborgare i Sverige därmed hos en handfull börsbolag.

Detta är ingen ny observation. När tjänsten (ännu en gång) slutade fungera under en period häromveckan skrev journalisten Andreas Ekström på Twitter: “Märker ni hur sårbart Sverige är, totalt beroende av Bank-id, som är privatägt, och för nästan alla det enda aktiva alternativet? Läs artikel

Ryssland har kallat till ett särskilt möte i FN:s säkerhetsråd under måndagen med anledning av anklagelserna om att många civila dödats av ryska styrkor i Butja, utanför Ukrainas huvudstad Kiev.

FN har ännu inte offentliggjort om ett extrainsatt möte i säkerhetsrådet kommer att hållas under måndagen eller inte. […]

Men anklagelserna tillbakavisas av Ryssland. På Twitter skyller i stället den ryske biträdande FN-ambassadören Dmitrij Poljanskij grymheterna på ”ukrainska radikala”. Läs artikel

Troliga krigsbrott utförda av den ryska militären bekräftas av journalister på plats och människorättsorganisationen Human Rights Watch.

Mycket talar också för att Kristerssons utfästelse om ansökan med smal majoritet inte är möjlig. När ett avtal om Nato-medlemskap ska antas i riksdagen så krävs troligen en majoritet på trefjärdedelar av ledamöterna. Så var det när lag beslutades med anledning av samarbetet med Finland. Gällande lagstiftning och regler är en motståndare som Kristersson får konfronteras med om olyckan är framme. Läs artikel

Rysslands militära angrepp mot Ukraina fick stort utrymme i Anderssons tal på Socialdemokraternas distriktsårskongress i Göteborg.

– En politisk ledning i Moskva riktar allt mer vidrigt och hänsynslöst sina angrepp mot civila i ett försök att tvinga fram lydnad från Ukrainas folk, sade hon. […]

– En dag ska de få svara för sina krigsbrott. En dag ska de tvingas ta sitt ansvar, för det ska vi i det internationella samfundet se till, sade Andersson.

Statsministern kom även in på det nya säkerhetspolitiska läget som kriget innebär för Sverige.

– Även om kriget skulle sluta i morgon så har vi ett totalt förändrat säkerhetsläge i Europa, sade Andersson. […]

TT: Håller synen inom Socialdemokraterna på ett svenskt Natomedlemskap att bli mer positiv?

– Naturligtvis så sker det en diskussion i partierna, så även i mitt parti utifrån det nya säkerhetspolitiska läget, säger Andersson.

– I vårt parti har det alltid funnits personer som är mer skeptiska och de som är mindre skeptiska till Nato.

Hon betonar att frågan om Natomedlemskap har många dimensioner och att det är viktigt att se att alla olika vägval har både möjligheter och risker.

– Jag är lite bekymrad över att de som är väldigt ideologiska Natoförespråkare inte ser att det naturligtvis finns risker också med ett sådant alternativ. Det är viktigt att man tar bort de ideologiska skygglapparna, så vi kan ha en riktigt diskussion, säger Andersson till TT. Läs artikel

Flera experter menar att svenska hemvärns- och värnpliktsförband skulle kunna dra lärdom av den ukrainska militärens typ av strid.

En del handlar om att drönare och pansarvärnsvapen varit mer effektiva än man tidigare trott. Även små ukrainska grupper till fots – inte helt olika svenska hemvärnsförband – har visat sig kunna slå ut pansar och andra fordon. […]

När det gäller den svenska försvarsförmågan är också värnplikten en faktor som Ilmari Käihkö gärna belyser. I kombination med totalförsvaret, som även inkluderar det civila samhället.

– Här kan man se hur Ukraina hela tiden bevisat att hela samhället står bakom försvaret. Människor utan militär bakgrund har varit med från start för att försvara sitt land.

Det som den svenska försvarsmakten har brist på, enligt Stefan Ring, är uthållighet samt att organisationen är för liten. Det finns inga resurser att anställa fler soldater och därför behövs värnplikten göras mer attraktiv.

Något som i sin tur skulle kunna öka civilsamhällets engagemang i totalförsvaret.

– Jag tror att värnplikten har en positiv effekt på försvarsviljan men också attityden till Försvarsmakten. Förhoppningsvis vill fler och fler vara med och göra värnplikt och sedan sprida erfarenheten vidare, vilket skulle leda till en mer positiv syn på Försvarsmakten. Läs artikel

[…] Den tidigare svenska statministern Stefan Löfven är fortfarande kritisk till ett svenskt medlemskap i Nato. Han hänvisar till besked från svenska försvaret om att hotet mot Sverige inte har ökat. Men nu ska hela frågan utredas noga. […]

Det är viktigt att göra något nu gällande Ukraina, säger Stefan Löfven. Några militära medel kan man egentligen inte ta till, för då har vi snabbt ett världskrig och det vill vi inte.

Om man inte heller kan ta till ekonomiska sanktioner, så säger man att här är fältet öppet, det är bara att ta vilket land man vill. Det är inte acceptabelt.

Regeringarna måste sedan göra vad de kan för att lindra sanktionernas ekonomiska kostnader för medborgarna i hemlandet. Det vore naivt att tro att vi kan gå igenom en sådan process helt opåverkade, säger Stefan Löfven. […]

– För egen del har jag inte blivit överbevisad om att vi plötsligt skulle få en säkrare situation om vi lägger Natogränsen alldeles intill Ryssland i hela Europa, säger Löfven.

Han ser en situation som liknar det kalla kriget, med två block mot varandra. Nu är det inte Sovjetunionen eller Warszawapakten. Det är Ryssland som vill ha en skarp gräns, bakom vilken de ska känna sig trygga.

Löfven tror inte på att ha Nato och Ryssland precis intill varandra. Det ökar inte säkerheten säger han, som ändå hänvisar till analysen. Läs intervjun

Ukrainas president har nu efter stor vånda förklarat att Ukraina inte tänker begära medlemskap i Nato. Samtidigt pågår en debatt i Finland och Sverige att vi ska överge vår tidigare alliansfrihet och ansöka om medlemskap i Nato.

Är en ansökan det klokaste vi kan göra? Nej.

I stället borde Sverige i solidaritet med Ukraina också stå kvar utanför Nato. Finland, Sverige och Ukraina skulle kunna bilda en trestats buffertzon mellan Nato och Ryssland. Ryssland skulle på så vis inte gränsa till något Natoland förutom Baltikum. En trestats buffertzon, eller fredszon, skulle förstås av en hel värld. Finland och Sverige tillsammans med Ukraina har nu ett gyllene tillfälle att bilda en utrikesdoktrin för alliansfrihet. Läs artikel

The North Atlantic Treaty Organization has decided to deploy elements of the NATO Response Force in an effort to thwart Russia’s onslaught in Ukraine.

”What we see now is a full fledged invasion of Ukraine,” NATO Secretary General Jens Soltenberg said in a press conference Friday, warning that Russian forces are moving towards Kyiv. ”We are deploying elements of the NATO Response Force…to further strengthen our posture and to respond quickly to any contingency.”

It is the first time that the NATO Response Force (NRF) is activated for collective defense, Stoltenberg said.

The personnel will be deployed to the eastern flank of the alliance, according to Stoltenberg. France currently leads NATO’s spearhead of the force, the Very High Readiness Joint Task Force (VJTF). Läs artikel

Anm: Sverige har fått klartecken att gå med i insatsstyrkan Nato Response Force (NRF) – en allsidigt sammansatt enhet som ska kunna sättas in med kort varsel över hela världen. Försvarsmakten har till Försvarsdepartementet redovisat vilka förband myndigheten anser är lämpliga att anmäla till Natos Response Forces Pool (RFP). Deltagande i insatser kräver i varje enskilt fall beslut av regering och riksdag. Försvarsmakten 2013, läs pressmeddelande

I dag ble det kjent at statsminister Jonas Gahr Støre snakket en time med president Vladimir Putin over telefon.

Ifølge Støre formidlet han et tydelig budskap om at Russland bærer ansvaret for å få slutt på krigen, som så langt har krevd tusenvis av menneskeliv og blant annet etterlatt den ukrainske byen Mariupol i ruiner.

– Det er et grovt brudd på folkeretten, enorme sivile lidelser og en pågående krig som ikke hører hjemme i det 21. århundre, sa Støre under en pressekonferanse torsdag 31. mars.

Støre fortalte at han hadde bedt om en samtale med den russiske presidenten forrige uke for å formidle Norges syn på den russiske krigføringen i Ukraina. […]

Likevel kom Putin med «klare meldinger» og Norges syn på krigen ble «lyttet til», ifølge Støre.

– Hva var beskjeden fra Putin til deg og Norge?

– Det er jo hans synspunkter rundt disse utbryterrepublikkenes (Luhansk og Donetsk) rett til å bryte ut, og det han opplever som urimeligheter begått mot befolkningen der fra Ukrainas side. Det er jo den historien han har fortalt i mange sammenhenger.

– Det kan man mene mye om, men det kan jo på ingen måte legitimere det fullskala militære angrepet, med de enorme konsekvensene det har ført til, sier Støre. Läs artikel