Länkar

Det krävs att minst tre fjärdedelar av de närvarande riksdagsledamöterna röstar ja till att Sverige ska med i Nato för att beslutet ska vara giltigt enligt KU:s vice ordförande socialdemokraten Hans Ekström.

Därmed kan det bli svårt för (M) att driva igenom ett riksdagsbeslut om svenskt Nato-medlemskap utan stöd från (S).

Moderaternas partisekreterare menar dock att varje militärt samarbete har ”sin egen unika karaktär” och därför är det inte säkert att kravet på tre fjärdedelar gäller. Läs artikel

Varje dag kollar jag svenska analyser och kommentarer om Ukraina. Men det är något konstigt med dem. Alla rör sig i samma riktning. På kultursidorna har jag läst långa rader av mobiliserande solidaritetsartiklar. Inget fel på dem. Jag delar ståndpunkterna. Jag har hållit tal på protestmöten. Jag har kallat Vladimir Putin för både krigsförbrytare och mördare, och kommer göra det igen.

Men ändå undrar jag: Var finns de som kritiserar den euroamerikanska reaktionen på kriget, de som inte säger samma sak som alla andra, som ifrågasätter och komplicerar?

I svåra lägen borde väl genomarbetade oppositionella röster välkomnas och vårdas. Nu verkar de i stället, med några enstaka undantag under de senaste dagarna, ha stängts ute. Men när offentligheten blir entonig försvagas det demokratiska förnuftet, det som uppstår i offentliga meningsutbyten, just det man nu försöker försvara i Kiev och Charkiv. Läs artikel

On March 13, Russian missiles hit a military base in Ukraine, about 15 miles from the Polish border. Poland is a NATO member. Suppose the airstrike had occurred 15 miles on the other side of the border, in Poland. Would the NATO Treaty automatically place the United States and all other NATO members at war with Russia? […]

That understanding is mistaken. The NATO treaty does not require the United States or any other party automatically to go to war if a party is attacked. The treaty provides that an attack on one is an attack on all—but it leaves each nation free, in accordance with its own “constitutional processes,” to determine whether an armed attack has occurred and to take such action “as it deems necessary” in response. Nor does the treaty expand the president’s war power. “The distribution of power within the United States government is precisely what it would have been in the absence of the treaty,” the Senate Foreign Relations Committee said in 1979. In the event of an armed attack, the United States “reserves the right to determine for itself what military action, if any, is appropriate.” Läs  artikel

Tidigare statsminister och utrikesminister Carl Bildt är emot Ulf Kristerssons Nato-plan. Frågan har en sådan tyngd att det krävs politisk samsyn, menar han.

– Det förutsätter att alla de stora partierna är eniga om det steget, säger han i en intervju i Sveriges Radio. […]

I en intervju i Sveriges Radios P3 argumenterar Carl Bildt, tidigare statsminister, utrikesminister och Moderatledare, emot den uppfattningen.

Enligt honom är det viktigt att det finns en majoritet i riksdagen och att de stora partierna är eniga för att ett medlemskap ska bli aktuellt.

– Det här är inte något man gör med en rösts övervikt, eller lottar i riksdagen, vare sig i Finland eller i Sverige. Det förutsätter att alla de stora partierna är eniga om det steget. Och då ska man ta det steget med viss bestämdhet, snabbhet och styrka, säger han till P3. Läs artikel

Finland är väl förberett på att försvara Åland – trots demilitariseringsavtalet. Det försäkrar marinens kommendör, konteramiral Jori Harju, i ljuset av det skärpta säkerhetsläget i Östersjön i och med kriget i Ukraina.– Vi kan sköta vår uppgift och försvara Åland under alla omständigheter. Vi kommer att vara först på plats.

The European Union is more united than ever. We are committed to defend the European security order. Sovereignty, territorial integrity and independence within internationally recognised borders should be fully respected. Supporting Ukraine in facing Russia’s military aggression, we are showing an unprecedented resolve to restore peace in Europe, together with our partners. A stronger and more capable EU in the field of security and defence will contribute positively to global and transatlantic security and is complementary to NATO, which remains the foundation of collective defence for its members. […]

The solidarity between Member States is reflected in article 42(7) TEU. The EU has to increase its presence, effectiveness and visibility in its neighbourhood and on the global stage through joint efforts and investments. […]

We need to be able to act rapidly and robustly whenever a crisis erupts, with partners if possible and alone when necessary. To that end, we will:
1. Reinforce our civilian and military CSDP missions and operations by providing them with more robust and flexible mandates, promoting rapid and more flexible decision-making process and ensuring greater financial solidarity, while also promoting close cooperation with European-led ad hoc missions and operations. We will strengthen our civilian CSDP through a new Compact allowing for a faster deployment, also in complex environments;
2. Develop an EU Rapid Deployment Capacity that will allow us to swiftly deploy up to 5000 troops into non-permissive environments for different types of crises;
3. Strengthen our command and control structures, in particular the Military Planning and Conduct Capability, and increase our readiness and cooperation through enhancing military mobility and regular live exercises, in particular for the Rapid Deployment Capacity. Läs dokumentet

Sverige har 18 frivilliga försvarsorganisationer vars uppdrag är att rekrytera och utbilda personal som ska stödja samhället vid kriser, höjd beredskap och krig. Bredden på verksamheten är stor, från Blå stjärnan som har fokus på lantbrukets djur, till Bilkåren och Frivilliga Radioorganisationen.

För den som vill engagera sig i en av de frivilliga försvarsorganisationerna finns det alltså goda möjligheter att hitta något som passar. Sedan kriget i i Ukraina bröt ut har medlems- och intresseansökningarna strömmat in.

Två veckor efter att kriget bröt ut hade Svenska Lottakåren fått 640 nya betalande medlemmar.

– Det är i paritet med vad vi brukar rekrytera på ett helt år, säger Maria Öst som är kommunikatör. Läs artikel

Marinövning vår är en årligen återkommande övning som tidigare gått under namnet Ubåtsjaktövning. Övningen genomförs i Stockholms södra skärgård 4-8 april med förband från marinen, flygvapnet och Finland.

Marinövning vår är den första större marinövningen för året och syftet är att träna operatörerna i sina respektive befattningar samtidigt som skarp sjöövervakning genomförs i området. Fokus kommer att vara ubåtsjakt men även andra förmågor tränas, som till exempel luftförsvar och fördjupning av samarbetet med Finland.

Flera förband från svenska marinen deltar i övningen samt helikopter från Helikopterflottiljen och fartyg från Finland. Totalt ett 20-tal fartyg, tung- och lätt helikopter (Hkp 14 och HKP 15) samt landbaserad logistik- och ledningsförmåga. Det totala antalet svenska deltagare är runt 600 personer. Finland deltar med tre till fyra ytstridsfartyg. Läs pressmeddelande

Baltops är en årligen återkommande marinövning. Årets upplaga genomförs den 5-16 juni i mellersta och södra Östersjön samt på strandnära landövningsområden i Tyskland, Sverige, Polen och de baltiska staterna.

Under Baltops 22 deltar Sverige tillsammans med ett antal Nato-anslutna länder genom ett partneravtal med Nato. Därigenom stärker vi relationen och förbättrar samarbetet med våra partners. Övningen genomförs varje år i och kring Östersjön och Sverige har deltagit sedan mitten av 1990-talet.

Försvarsmaktens deltagande syftar främst till att vidareutveckla det internationella samarbetet samt att integrera försvarsgrenarnas möjlighet att delta i Natos insatsstyrkor. Läs pressmeddelande

Invasionen av Ukraina har utlöst en livlig debatt om Sveriges alliansfrihet. Vi har blickat ut mot Europa för att ta reda på hur det låter i andra länder.
– Vi har övertalat oss själva att vår neutralitet på något sätt försvarar oss, säger irländsk expert. […]

Förutom Sverige och Finland är även Irland och Österrike två EU-länder utan Nato-medlemskap och med en stark neutralitetsprincip. Dagens Arena har pratat med tre experter därifrån om hur debatten och diskussionen låter där.

Heinz Gärtner, professor i statsvetenskap vid Universität Wien, berättar att det råder stark konsensus bland landets stora partier när det gäller att bevara landets neutrala status.

– Invasionen av Ukraina har lett till debatt här också. Men den började huvudsakligen i nyhetstidningarna. Det finns några journalister som är emot neutralitet men de använder argument som redan använts under lång tid. Det politiska etablissemanget och alla stora partier vill att vi håller fast vid neutraliteten. Men av olika anledningar. […]

Österrike har kritiserat och fördömt Rysslands agerande, de bistår med skyddsmaterial och bränsle till Ukraina och är enligt Heinz Gärtner generösa med ta emot ukrainska flyktingar. […]

Han framhåller att några, enligt honom, rationella argument är att Österrike inte vill bli indragna i ett krig som inte är deras och som kanske eskalerar. De vill inte bli sedda som fiende. Om de är del av en militär allians som Nato, då ses landet kanske som en fiende. Om de inte är med betyder det att de är neutrala, menar Heinz Gärtner.

Österrike har inte heller skickat vapen till Ukraina. Är det någon debatt kring det?

– Nej, på grund av lagens villkor. Haagkonventionen 1907 förbjuder neutrala stater att skicka vapen till stridande parter. Läs artikel