Redaktionen

Idag kommer Riksdagen att debattera om vad som är viktigast – nej till en kärnvapenfri värld eller möjligheten att ansöka om medlemskap i Nato. Det är Moderaternas försvarspolitiske talesperson, Hans Wallmark, som tycker det är fel att Sverige i FN jobbar för en kärnvapenfri värld.

I den fråga som han ställer till regeringen motsätter sig Wallmark att Sverige ska rösta ja till en FN-resolution om målet att världen ska vara kärnvapenfri.

Anledningen till att Wallmark motsätter sig resolutionen är att han menar att resolutionen är oförenlig med Nato och därmed skulle medföra att Sverige stänger dörren till ett Natomedlemskap. I texten får Wallmark det i princip att låta att det vore olyckligt om regeringen står bakom humanism…

Vår militära alliansfrihet tjänar oss väl, och den bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa. Den förutsätter en bred och ansvarsfull utrikes- och säkerhetspolitik, i kombination med fördjupade försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten och en trovärdig nationell försvarsförmåga. Läs artikel

Utrikesminister MARGOT WALLSTRÖM (S): Herr talman! Ärade ledamöter! Hans Wallmark har frågat försvarsministern hur Sveriges möjligheter att söka medlemskap i Nato skulle påverkas av svenskt stöd för en FN-resolution om den så kallade humanitära utfästelsen. Wallmark har också frågat huruvida resolutionen påverkar Sveriges relationer med våra försvars- och säkerhetspolitiska samarbetspartner samt hur partierna i försvarsuppgörelsen kommer att informeras i denna fråga…

För Sverige, liksom för övriga länder, blir det således fråga om ställningstaganden i flera led. I det korta perspektivet bereds inom Regeringskansliet en svensk position inför omröstningen i FN:s generalförsamling i slutet av denna månad. Därefter har vi att utforma en förhandlingsstrategi utifrån svenska intressen, som också tar hänsyn till olika säkerhets- och försvarspolitiska aspekter. Slutligen, när en sådan förhandling väl slutförts, har Sverige, ytterst riksdagen, att pröva frå- gan om en eventuell svensk anslutning till en konvention. Inför dessa olika moment kommer regeringen att hålla riksdagspartierna informerade om våra ställningstaganden Läs  debatten

Förundersökning om luftrumskränkningarna förra veckan är klar. Gränsbevakningens utredning visade att ryska flygplan faktiskt var inne i finländskt luftrum.

Utrikesminister Margot Wallström vill återuppta kontakter på hög politisk nivå med Ryssland. Skälet är att utrikesministern vill ha bättre relationer med den ryska ledningen innan Sverige tar plats i FN:s säkerhetsråd, där Ryssland är permanent medlem…

Internt i regeringskansliet, både på politisk nivå och på tjänstemannanivå, har UD enligt uppgifter till SvD skärpt tonen mot vad man ser som att försvarsdepartementets ”hökaktiga” inställning till Ryssland. Kravet är att kritiken tonas ned för att att göra det möjligt att hitta öppningar i kontakterna med Putinregimen.

– UD har varit helt målstyrda på säkerhetsrådet i två års tid och då är bättre relationer med Ryssland en central del, även om det innebär att köra över andra intressen och spela ner den ryska aggressiviteten. UD ser inte lika allvarligt på hotet från Ryssland som andra bedömare gör, säger en uppgiftslämnare. Läs artikel

Enligt Gränsbevakningsväsendets utredning av kränkningarna den sjätte oktober var det två ryska jaktplan som flög in över Finlands territorialvattengräns söder om Borgå. Försvarsmakten är av samma uppfattning.

Chefen för utrikesministeriets enhet för säkerhetspolitik och krishantering Mikko Kinnunen säger att Finland kommer att förmedla uppgifterna i utredningen till Ryssland på torsdag och kräva en förklaring.

Utrikesministeriet kallade redan den ryska ambassadören Alexander Rumjantsev till sig dagen efter att kränkningarna ägde rum. Enligt Mikko Kinnunen är det ändå normal praxis att ambassadören frågas ut två gånger, först då luftrumskränkningarna precis har ägt rum och sedan då utredningen av kränkningarna är klar.

På det här sättet betonar utrikesministeriet enligt Kinnunen att man ser allvarligt på kränkningarna. Läs  artikel

…Kommunalrådet Patrik Hansson, (S) har försökt blåsa liv i vänortsavtalet. På nyhetsplats idag i Sydöstran säger Patrik Hansson; – Vi hoppas att återuppta kontakterna och i våras gjorde vi ett försök. Jag skrev ett brev till min motsvarighet i Baltijsk för att undersöka hur vi stod. Men det ledde inte till något besök just då.

Frågan väcks om Karlskrona ska riva upp vänortsavtalet eller försöka få liv i det igen. Patrik Hansson väljer den senare vägen. Det är ett riktigt beslut. Vänortsavtal mellan kommuner är bra för förståelsen mellan folken. Folken vill inte ha mellanstatliga hot och krig.

Det betyder inte att Karlskrona kommun ska avstå från att markera mot ryska Iskanderrobotar i eller kring vänorten Baltijsk. Det uppfattas som ett hot – inte minst mot Sverige och Blekinge med F17 i Ronneby och Sveriges marinbas i Karlskrona…

Förhoppningsvis kommer Patrik Hanssons motsvarighet i Baltisk att svara på hans vilja att återuppliva vänortskontakterna. Samtal över Östersjön gagnar fred och säkerhet för Karlskrona, Blekinge och Sverige. Det förutsätter att vi inte kränks av ubåtar och stridsflyg. Läs artikel

Smålandsposten har i en intresseväckande ledare tolkat ansatserna till en uppväckning av den vilande värnplikten till nationens försvar. Mot detta har Johan Hultberg (M), i en debattartikel i Smålandsposten den 7 oktober, anfört betänkligheter…

I praktiken är det på följande sätt: Försvarsmakten utgörs i dag av cirka 50 000 medarbetare. Hälften har avlönade jobb medan återstoden utgörs av nationella insatsstyrkor och hemvärn. Dessa återstående 22 000 kvinnor och män ställer upp på ideell grund medan Johan Hultberg och andra sitter vid sidan om och förväntar sig andras insats för deras del. Så kan det inte vara. En för alla, alla för en, det är vad den kollektiva solidariteten erbjuder. Läs  artikel

Debatten om Nato, Ryssland och hur Norden ska förhålla sig till det spända säkerhetsläget i Östersjön blev livlig på Nordiska rådets konferens om försvars- och säkerhetspolitiskt samarbete…

Enligt Ann-Sofie Dahl vore det bäst att både Sverige och Finland skulle vara medlemmar i Nato…

– Ett svenskt och finländskt Nato-medlemskap vore det optimala för att stärka säkerheten i Östersjön, sade Dahl.

Erkki Tuomioja, före detta utrikesminister i Finland och medlem av Den socialdemokratiska gruppen i Nordiska rådet, tog starkt avstånd från Ann-Sofies Dahls förslag.

– Jag är inte rädd för Ryssland, men jag är rädd för den typen av krigisk retorik som vi just hörde, sade Erkki Tuomioja efter Dahls anförande.

Enligt Tuomioja borde man fråga sig hur Norden kan påverka den internationella politiken så att den hätska retoriken avtar.

– De nordiska länderna borde agera proaktivt för att motverka aggressiv retorik, inte hetsa till ytterligare motsättningar, sade Tuomioja. Läs artikel

…Talman Johan Ehn lyfte i diskussionen Åland och den unika och internationellt grundade säkerhetspolitiska lösning vi har genom vår demilitariserade och neutraliserade status.

”Jag noterade att det finns ett kontinuerligt behov av att informera kring dessa frågor då kunskapen inte alltid är särskilt utbredd” säger talman Ehn. ”Signatärmakterna och framförallt Finland men också Sverige har här ett särskilt ansvar och jag förväntar mig att diskussionerna också framåt ska inrikta in sig på om och i så fall vilka åtgärder som behöver vidtas för att demilitariseringen och neutraliseringen fortsatt kan fungera som en stabiliserande faktor gällande säkerheten i Östersjöregionen” säger Johan Ehn. Läs artikel

Östersjöområdet är inte någon oas eller något fredshav. De motsättningar och spänningar som krisen i Ukraina och övertagandet av Krim har skapat återspeglas oundvikligen också i vår världsdel. Det har också lett till en viss upprustningsspiral, där alla anser sig vara tvungna att öka sin krisberedskap. Vi ser detta i ökad upprustnings- och övningsverksamhet samt i olika incidenter där man uppvisar sin militära styrka.

Allt detta är oroveckande. Ännu mera oroveckande är den krigiska retoriken som har börjat florera också i vårt område. Tyvärr är det inte särskilt svårt att hitta belägg för detta varken i den finska eller svenska median med kvällspressen i spetsen.

Sverige och Finland har indragits i denna utveckling. Båda ökar sin beredkap och är redo att satsa mera på sitt försvar. I en orolig värld är detta både förståeligt och nödvändigt.Läs artikel