Redaktionen

De beslut som Sverige fattat vad gäller värdlandsavtal med Nato och den svenska debatten kring ett eventuellt svenskt medlemskap i Nato som förs allt mer högljutt av flera politiska partier har försatt Sverige i ett säkerhetspolitiskt känsligt läge…

Vi menar absolut inte att Sverige skall rätta sig efter vad Ryssland säger. Det är viktigt att vi bibehåller vår suveränitet när det gäller utrikes- och säkerhetspolitik. Också av den anledningen är det viktigt att stå utanför ett medlemskap i Nato. Men som litet land måste vi förhålla oss till vår omgivning och ta nationellt ansvar för säkerheten i vår region och inte utsätta oss för risker i onödan. Läs artikel

Mitt bland alla konstigheter förmedlar Natoutredaren Krister Bringéus emellanåt en och annan klarsynt iakttagelse. Han påpekar att ett isolerat ryskt angrepp mot Sverige måste betecknas som uteslutet. Men därmed har han ju ryckt undan mattan för argumenten för ett svenskt Natomedlemskap, skriver professor emeritus Lennart Palm.

Ambassadör Krister Bringéus utredning ”Säkerhet i en ny tid” har gett nytt bränsle till Natodebatten. Hans slutsatser är visserligen inte entydiga, men det lutar ändå åt att ett Natomedlemskap skulle gagna freden i vår del av världen. Anhängarna av ett svenskt medlemskap har ivrigt åberopat (vissa av) Bringéus resonemang till stöd för sin ståndpunkt. Dessvärre är utredningen oprofessionell och tendentiös, i hög grad präglad av slappt tyckande och bristande omvärldsanalys. Den kan inte tjäna som underlag för Sveriges säkerhetspolitiska vägval. Läs artikel

En ny värnplikt för både kvinnor och män stöds av en majoritet av svenskarna. Fler än sex av tio, 62 procent, av de tillfrågade tycker att det är ett bra förslag, enligt en ny mätning som Ipsos gjort för Dagens Nyheter. Bara 12 procent tycker att det är dåligt.

Nästan lika många, 61 procent, anser att alla i en årskull bör mönstra.

I Ipsos mätning, som genomfördes 9-19 september, var det 1 015 personer som medverkade.

Moderaterna är nu också redo att ställa sig bakom en återgång till värnplikt i kombination med det yrkesförsvar som finns i dag, skriver Svenska Dagbladet.

– Det måste vara Försvarsmaktens behov som styr, och vi Moderater vill markera att vi kommer att försöka medverka till det, säger den försvarspolitiske talespersonen Hans Wallmark.

På onsdagen presenterar regeringens utredare sina förslag för att trygga försvarets personalbehov.Läs artikel

Försvarsminister Peter Hultqvist och hans italienska kollega Roberta Pinotti undertecknade ett samarbetsavtal på försvarområdet i samband med EU:s informella försvarsministermöte i Bratislava den 27 september.

Samarbetsavtalet ska utgöra ett ramverk för samarbete inom försvarsområdet, exempelvis säkerhet- och försvarspolitik, forskning och utveckling samt utbildningsverksamhet. De specifika samarbeten som följer av avtalet varierar över tiden men avtalet lägger grunden för ett fördjupat samarbete inom säkerhet- och försvarsområdet. Avtalet med Italien ersätter ett tidigare samarbetsavtal från 2003. Läs pressmeddelande

Sveriges beslut att tidigarelägga återmilitariseringen av Gotland beror inte på ett direkt hot mot Sverige, framhåller statsminister Stefan Löfven som deltar i de nordiska statsministrarnas informella sommarmöte på Åland.

– Det finns inget hot mot Sverige, så är det. Men vi har under en längre tid märkt att säkerhetsläget försämrats. Vi har under en tid redan förbättrat vår egen militärförmåga och utvecklat samarbetet för att hantera ett sådant nytt läge, säger Löfven…

Löfven tycker det är bra att Åland är demilitariserat.

– Man vill ju själva vara fortsatt demilitariserade och det är ju det bästa. Man beskriver sig själv i sin framtidsvision som fredens öar. Det är kontinuitet helt enkelt, säger Löfven.

– Ålands ställning är mycket klar. Vi har genom internationella avtal slagit fast demilitariseringen och vi håller fast vi den, var Sipiläs svar på frågan om vilken Ålands ställning vore om en konflikt uppstod kring Östersjön. Läs artikel

Sverige ökar gärna försvarssamarbetet med Finland men statsminister Stefan Löfven vill inte ha ett försvarsförbund. – Vi är alliansfria och då menar vi det. Vi bildar inte några nya, säger Löfven…

I Finland har den svenska utredningen om möjliga försvarssamarbeten väckt stort intresse och de borgerliga partierna driver på för att Sverige bör inleda vägen mot ett Natomedlemskap. På en fråga från en finländsk journalist, om Finland en morgon kommer att vakna upp till beskedet att Sverige har ansökt om medlemskap i Nato, svarar Löfven:

Finland har beslutat att grunda ett kunskapscenter som fokuserar på hybridhot mot EU om de andra medlemsländerna deltar, säger minister Niinistö.

Niinistö presenterade Finlands planer på forskningscentret under EU-försvarsministrarnas möte i Bratislava i dag.

– Det finns intresse bland Östersjöländerna. Nu gäller det att få intresset utvidgat också till länderna vid Medelhavet, säger Niinistö…

Hybridhot handlar om aktivitet som har som syfte att sätta samhällen i gungning och skapa osäkerhet – utan direkta krigshandlingar. Det kan handla om nätverksattacker eller spridande av falsk information. Läs artikel

Öppet Nato-gräl uppstod vid presskonferensen när ambassadör Krister Bringéus redogjorde för sin utredning om svenska internationella samarbeten (SvD10/9). Varför sätter inte regeringen punkt för denna pinsamma säkerhetspolitiska ordning – inbördes gräl? Hur kan den stoppas? Genom insikt om att ett folkförsvar av vårt betydelsefulla militärstrategiska markterritorium är till nytta för alla kringliggande parter – inte minst för Ryssland mot huvudantagonisten USA/Nato.

En äldre dam ställde denna fråga till mig: Varför är det inte bra att gå med i Nato? Jag ska försöka svara. Läs artikel

Europaparlamentarikern Paavo Väyrynen (C) kräver i sin blogg i nättidningen Uusi Suomi klarhet i Finlands utrikespolitiska linje.

Att för tid och evighet utesluta ett svenskt Nato-medlemskap är ingen bra säkerhetspolitisk signal. Den kan till och med verka destabiliserande i Östersjöområdet, menar Jan Nygren, tidigare S-minister.

Debatten om ett eventuellt svenskt NATO-medlemskap har fått närmast liturgiska former. På ena sidan de som kräver svenskt Nato-medlemskap. På andra sidan de som under inga omständigheter kan tänka sig detta. För att hantera debatten tillsätts från tid till annan utredningar vars syfte sägs vara att inte pröva frågan utan bara bidra med analys. När resultaten presenteras är den politiska debatten stort sett densamma som den var innan utredningarna. De senaste analyserna av Bertelman och Bringeus har tillfört mycken sakkunskap och intressanta analyser. Men det leder ändå inte till någonting i det politiska system, som blockeras av ”för- eller-mot-attityder”. Så kan det inte fortsätta.

Det finns goda skäl för att vara tveksam till en NATO-anslutning. Framför allt skulle en enskild svensk anslutning ställa Finland i ett utsatt säkerhetspolitiskt läge. Detta tycks alltfler nu inse, inte minst efter publicerandet av den rapport som skrivits av René Nyberg m.fl, beställd av det finska utrikesministeriet.

Det finns också anledning att ta en extra titt på det NATO vi ser idag. Montenegro är uppenbarligen på väg att accepteras som medlem och Turkiet är det som bekant redan. Länder som borde få oss alla att fundera lite extra över vad ömsesidiga säkerhetsförpliktelser kan innebära. Läs artikel