Försvarsmaktens långsiktiga materielbehov ska utredas, regeringen.se

Regeringen beslutade 14 december att tillsätta en utredning om Försvarsmaktens långsiktiga materielbehov. Försvarsministern har samtidigt beslutat att utse Ingemar Wahlberg som utredare. Utredningen aviserades i den av riksdagen beslutade Försvarspolitiska inriktningspropositionen Sveriges försvar 2016-2020 och är del av den blocköverskridande försvarspolitiska överenskommelsen.

Flera materielsystem inom armén, flygvapnet och marinen är planerade att tillföras Försvarsmakakten under innevarande inriktningsperiod. Den försvarspolitiska inriktningspropositionen visade dock på att det fortsatt finns stora materielbehov för perioden från 2021och framåt. För att säkerställa Försvarsmaktens operativa förmåga på sikt måste dessa utmaningar hanteras. Läs  pressmeddelande

Läs direktiv

Finska hamnar gynnas av Sveriges nej till Gazprom – gasrören lastas i Hangö i stället, svenska.yle.fi

Onsdagens beslut på Gotland att inte hyra ut en hamn till ryska Gazprom kommer att ökar lastningarna i Finland.

Gotlands vägran att hyra ut hamnen i Slite överrumplade det ryska bolaget Gazprom totalt. Uppenbarligen har kommunpolitikerna på Gotland fått ta del av hemligstämplade uppgifter som fick dem att dra sig ur…

Från början var det meningen att Nord Stream 2 skulle utnyttja fem olika hamnar; två i Finland, två i Sverige och en i norra Tyskland. Nu finns det alltså kvar högst fyra. Men också det är osäkert.

Även Karlshamns kommun har meddelat att man har bett hamnbolaget vänta med att skriva på avtalet om att hyra ut kommunens hamn till Nord Stream. Det kan alltså hända att också Karlshamn avbryter samarbetet med Gazprom.

– I så fall kommer vi att fråga i första hand Hangö, och möjligen också Kotka om vi kan lasta på flera rör där, säger Lars Grönstedt.Läs artikel

Wasabladet om EUs toppmöte och Syrien

…EU-ledarna konstaterade också att de som har brutit mot internationell rätt och eventuellt gjort sig skyldiga till krigsbrott måste ställas till svars.

Däremot diskuterade man enligt Sipilä knappast alls nya sanktioner mot Ryssland på grund av bombningarna. Bland annat Storbritannien och Sverige har lyft fram denna möjlighet, men EU-ledarna var inte eniga om det.

Europarådets ordförande Donald Tusk sade att EU koncentrerar sig på mjuka åtgärder, det vill säga humanitär hjälp och diplomatiska ansträngningar.

– Vi vet att vi inte är tillräckligt effektiva. Tyvärr vet jag vem som är tillräckligt effektiv – inte med humanitär hjälp utan med bombningar, sade Tusk. Läs artikel

Russia and NATO to talk again on security, Ukraine, Politico

NATO Secretary-General Jens Stoltenberg said Thursday he’s invited ambassadors to meet with Russia early next week to discuss European security and the Ukraine conflict.

“I have invited members of the NATO-Russia Council to a meeting on Monday at ambassadorial level at NATO headquarters to discuss topics of relevance to European security, notably Ukraine,” Stoltenberg said as he attended the EU leaders’ summit in Brussels.

“The NATO-Russia Council is a platform for dialogue,” he added. “We have suspended practical cooperation with Russia after the annexation of Crimea, but we have maintained the political dialogue.”

The Council, made up of NATO ambassadors including from Moscow, met in April after a two-year hiatus triggered by Russia’s annexation of Crimea in 2014, though that meeting saw little progress. Alexander Grushko, Russia’s ambassador to NATO, confirmed Monday’s meeting in a statement.Läs artikel

Inget EU-stöd för straff mot Ryssland, Expressen

Kriget i Syrien dominerade torsdagens utdragna toppmöte i Bryssel och EU-ledarna kräver omedelbart skydd för civilbefolkningen.

Men trots att östra Aleppos borgmästare på plats vädjade om konkret hjälp saknades stöd att straffa Ryssland efter agerandet i Syrien – en linje som drevs av Sverige.

– Det finns ingen mottaglighet för det nu. Det är lika bra att erkänna att det är som det är, säger statsminister Stefan Löfven, S…

– Även om vi också vill se sanktioner kopplade till detta fick vi inget gehör. Men jag vill påminna om att EU arbetar redan med ett politiskt opinionsarbete, ett påtryckningsarbete direkt mot de inblandade länderna i regionen, exempelvis både Saudiarabien och Iran. EU har redan ett stort humanitärt stöd och kommer fortsätta så för att människor ska få hjälp. Nu ligger ett stort ansvar på FN:s säkerhetsråd för att bryta dödläget och få stopp på kriget i Syrien.

Tror du på sanktioner på sikt?

– Det finns ingen mottaglighet för det nu. Det är lika bra att erkänna att det är som det är. Läs artikel

Forskning och utveckling inom försvarsområdet behöver stärkas föreslår utredning, regeringen.se

Den 15 december överlämnade regeringens särskilde utredare Björn von Sydow betänkandet Forskning och utveckling på försvarsområdet till regeringen. von Sydow föreslår i sitt betänkande bland annat att mellan 200 och 300 miljoner kronor tillförs Försvarsmaktens forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU) för att öka Försvarsmaktens operativa förmåga…

För att öka Försvarsmaktens operativa förmåga föreslår utredningen att FoU-verksamheten tillförs mellan 200 och 300 miljoner kronor i samband med kommande försvarsbeslut. Vidare föreslås att Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) beviljas ett särskilt basanslag om 60 miljoner kronor. Utredningen har även identifierat behov av forskning och utveckling till en kostnad motsvarande cirka 45 miljoner kronor till stöd för uppbyggnad av det civila försvaret, och som i första hand avser verksamhet vid FOI och på Försvarshögskolan.Läs pressmeddelande

PM Nilsson: Sverige behöver ha en hållbar Rysslandspolitik, Dagens Industri

…Efter tisdagens möte mellan Sveriges försvarsminister, utrikesminister och företrädare för de båda hamnkommunerna Karlshamn och Gotland, står det klart att Sverige bedömer Ryssland så farligt och så nära ett anfallskrig att Nord Stream plötsligt inte bör få tillträde till berörda hamnar under arbetet med ytterligare en ledning. Risken för skymningsläge eller gråzonskrig anses för stor.

Marinens förmåga till väpnad strid, Försvarsmakten

Ett allt sämre omvärldsläge påverkar både Sverige och vårt försvar. För att bidra till stabilitet och säkerhet i vårt närområde måste därför Försvarsmakten och i detta fall marinen ständigt öva och utveckla sina förmågor till väpnad strid. Försvarsmakten tillsammans med andra myndigheter måste värna om svenskt territorium och svenska intressen.

För marinen innebär det bland annat att hålla hamnar och sjövägar öppna för egen sjötrafik och förhindra någon annan att nyttja dem för sina egna syften. Marinen måste ständigt utveckla och öka sin försvarsförmåga vilket bland annat uppnås genom nationella och multinationella övningar som i sin tur leder till välutbildade insatsberedda förband.

Som en del i att öka marinens gemensamma förmåga till väpnad strid, har Amfibieregementets personal tillsammans med övriga marina förband deltagit i den årligen återkommande nationella marina övningen Swenex (Swedish Naval Excersice), som avslutades för några veckor sedan. Övningen hade ett nationellt fokus som syftade till att försvara det svenska territoriet och tillvarata svenska intressen. Målsättningen för de drygt 1 700 deltagande soldater och sjömän, var att vidmakthålla och utveckla krigsförbandens förmågor till väpnad strid. Framförallt att samöva de marina förbanden för att tillsammans skapa en integrerad marin insatsstyrka.Läs artikel

Öka den svenska försvarsförmågan, Annie Lööf och Daniel Bäckström, vf.se

…Centerpartiets besked om att vi kraftigt och i brett samförstånd vill öka de svenska försvarsanslagen är ett viktigt besked för att kunna stärka den svenska försvarsförmågan. Vi menar att allvaret i dagens säkerhetspolitiska läge gör att vi behöver inkalla en ny försvarsberedning redan tidigt under 2017. Genom en försvarsberedning med bred politisk förankring kan vi bättre möta de säkerhetspolitiska utmaningar vi står inför.

Sverige har, sett till försvarsbudgetens andel av BNP, den lägsta försvarspolitiska ambitionen i Norden. Detta behöver förändras. Centerpartiet anser att försvarsberedningens ambition bör vara att nå en överenskommelse för att i ett första steg öka försvarsanslagen till det nordiska snittet. Utifrån dagens nivåer skulle det innebära en höjning från en till runt 1,3 procent av BNP och motsvara runt elva miljarder årligen. Läs artikel

Försvarsminister Niinistö: En nedgång har skett i försvarsviljan, valtioneuvosto.fi

Försvarsminister Jussi Niinistö höll tal vid ett journalistseminarium som Planeringskommissionen för försvarsinformation ordnade i Ständerhuset den 14 december 2016. I sitt tal tog minister Niinistö upp den nedgång på sju procentenheter som skett i försvarsviljan. Detta kom fram i resultaten av en opinionsundersökning som Planeringskommissionen för försvarsinformation offentliggjorde för ett par veckor sedan…

Enligt Niinistö har emellertid tillfredsställelsen med försvarspolitiken och de olika delområdena av vår nuvarande försvarslösning ökat: ”Fyra femtedelar av svarandena anser att försvarspolitiken har skötts synnerligen väl eller ganska väl.”

I sitt tal lyfte ministern fram den allmänna värnplikten, som har ökat i popularitet, samt försvarssamarbetet som bedrivs med olika parter, och som fick stöd av största delen av dem som besvarade enkäten. Läs artikel

Logistik för högre försvarsberedskap, SOU 2016:88

Ur betänkandet

Sammanfattning

Den 25 juni 2015 beslutade regeringen om direktiv till en översyn av materiel- och logistikförsörjningen till Försvarsmakten (dir. 2015:71). Direktivet har två huvudspår. För det första ska utredningen lämna förslag till hur den samlade materiel- och logistikförsörjningen bör utformas i enlighet med kraven i 2015 års försvarspolitiska inriktningsbeslut. Kraven består bland annat av att den operativa förmågan i krigsförbanden ska öka, att logistikförsörjningen ska organiseras för att uppnå detta och att Försvarsmakten ska kunna styra och följa upp logistikförsörjningen. Försvarsmakten ska kunna ta ett samlat och entydigt ansvar inför regeringen för krigsförbandens status. För det andra ska utredningen lämna förslag till hur de brister som Statskontoret och Ekonomistyrningsverket pekat på avseende verksamhetsmässig och finansiell styrning inom materiel- och logistikförsörjningsområdet bör omhändertas. Läs  utredningen

Regeringen beslutar om svenskt deltagande i EU-insats i Centralafrikanska republiken, regeringen.se

Regeringen beslutade den 14 december om att ge Försvarsmakten tillåtelse att med 15 personer delta i EU:s utbildningsinsats i Centralafrikanska republiken. Uppdraget ska stödja den nationella armén och bidra till EU:s övergripande strategi och till reformen av säkerhetssektorn i landet.

EU-insatsen förväntas uppgå totalt till 170 personer och lanserades den 16 juli 2016. Försvarsmakten får placera upp till 15 officerare, utbildningspersonal samt stödresurser i utbildningsinsatsen fram till och med den 31 december 2017. Läs pressmeddelande