Redaktionen

Når briterne har forladt EU, risikerer Danmark at stå isoleret tilbage, hvis USA fortsætter med at fjerne sig fra Europa. Derfor bliver vi nødt til at diskutere, hvem der skal være vores alliancepartnere i fremtiden, siger forsvarschef Bjørn Bisserup under Folkemødet i Allinge på Bornholm.

Danmarks sikkerhedspolitiske alliancepartnere har stået hugget i den bornholmske granit, siden afslutningen af Anden Verdenskrig. Men verden forandrer sig sikkerhedspolitisk i disse år med en hast, der gør det nødvendigt at overveje, hvad vi som lille land gør i fremtiden, hvis udviklingen fortsætter. Det siger forsvarschef Bjørn Bisserup, som talte overraskende klart, da han torsdag gæstede Folkemødet på Bornholm. Läs artikel

Amerikanerne fortsetter sin trinnvise økning av sin deployering på maritime P-8 Poseidon patruljefly på Andøya flystasjon. Søndag kveld var det fire P-8 Poseidon overvåkingsfly på plass på flystasjonen.

USA har nå etablert døgnkontinuerlig maritim patruljering i nord. Norske P-3 Orion-fly, når disse er i ordinær virksomhet, gjennomfører normalt bare operative tokt i kontortiden på ukedager. Men det er nå mange dager siden de norske Orion-flyene gjennomførte noe 0perativt tokt, ifølge lokale kilder.[…]

USA kraftsamler nå flere maritime overvåkingsfly på Andøya, samtidig som den russiske Nordflåten i Barentshavet gjennomfører sin største og uvarslede alarmøvelse på 10 år. Øvelsen involverer minst 36 marinefartøyer og ubåter, samt minst 20 fly. Läs artikel

Sveriges utrikesminister Margot Wallström har idag hållit ett telefonsamtal med sin ryske kollega Sergej Lavrov.

De båda utrikesministrarna diskuterade samarbetet inom Östersjöstaternas råd, där Sverige för närvarande har ordförandeskapet. Samtalet rörde även aktuella frågor i FN:s säkerhetsråd, där Sverige den 1 juli tar över ordförandeskapet efter Ryssland.

Margot Wallström tog även upp bilaterala frågor i relationen mellan Sverige och Ryssland. Läs pressmeddelande

Hvis Hæren skal få et realt løft, må Stortinget stanse de siste kampfly-kjøpene, mener Audun Lysbakken (SV).

– Jeg mener kampflykjøpet er en trussel mot vår forsvarsevne. Vi risikerer å bruke så mye penger på kampfly at det ikke vil være mulig å gjøre de investeringene som trengs i Hæren, sier SV-leder Lysbakken.[…]

I saken rettet forsvarsekspert Jacob Børresen knallhard kritikk mot prioriteringene i forsvarspolitikken og uttalte:

– Vi har satset på rådyre kampfly og falt for den amerikanske drømmen om at krig kan føres uten tap av liv. Det vi holder på med, er meningsløst.

Børresen mener kjernen i ethvert territorialt forsvar må være bakkestyrker og at satsingen på langtrekkende presisjonsvåpen har gått for langt. Han mener det må tenkes helt nytt og at det må oppnevnes en ny forsvarskommisjon som ser helhetlig på hvordan en småstat som Norge kan bygge et forsvar. […]

Stortinget har besluttet å gå til anskaffelse av inntil 52 kampfly av typen F-35. De første flyene har for lengst landet i Norge. Regjeringens egne beregner viser at flyene, medberegnet driftskostnader, vil ha en pris på rundt 270 milliarder kroner i et 30-årsperspektiv. 40 kampfly er allerede vedtatt kjøpt, men anskaffelsen av de siste 12 må godkjennes av Stortinget. Läs artikel

Nylig avgått forsvarstopp mener Norge er blitt så avhengig av NATO og USA at hva vi måtte mene som nasjon, raskt blir underordnet andre lands beslutninger.

– Siden 1990-tallet er vår nasjonale forsvarsevne blitt forringet. Den er nå så svekket at det ser ut til at andre land må ta over deler av styringen av vår sikkerhet, sier Tor Rune Raabye, som gikk av som sjef for Heimevernet (HV) før jul i fjor. […]

For Raabye har det vært en kampsak at Norge skal ha et landforsvar med kampkraft og utholdenhet selv om vi er avhengige av NATO og USA ved et eventuelt angrep. Han begrunner det med at de fleste NATO-land ikke er villige til å øke sine forsvarsbudsjetter og at Norge ikke kan regne med å være «enemottager» av alliert bistand hvis NATO utsettes for en konflikt som utløser artikkel 5 i Atlanterhavspakten.

– De raskeste allierte forsterkningene til et forsvar av Norge vil være et antall jagerfly, deretter marinestyrker, og til slutt kommer landstyrker. Gitt hvordan NATO fungerer, må vi klare oss alene en relativt lang periode, sier Raabye og legger til:

– Det må kunne påpekes at vi nasjonalt satser på det alliansen og USA kan være raskest på plass med og nedprioriterer det alliansen bruker lengst tid på å få på plass.[…]

Den tidligere generalmajoren advarer kraftig mot å satse ensidig på høyteknologiske, langtrekkende presisjonsvåpen i tida som kommer.

– Fordi NATO er en forsvarsallianse, vil motstanderen selv kunne bestemme tid, sted og metode for bruk av sin militærmakt, kombinert med eventuelle andre nasjonale ressurser. Det innebærer at egen forsvarsevne må ta høyde for det uventede. Läs artikel

I går kom nyheten om at det amerikanske marinekorpset dobler antall soldater på norsk jord, og i dag kom nyheten om at Russland «har begynt sin største samling på ti år».

Forskere og Russland-eksperter tror ikke at det har en direkte sammenheng at hendelsene skjer med rundt 24 timers mellomrom, men at det er en indirekte sammenheng.

– Det er en sammenheng i den forstand at antallet øvelser på begge sider av NATO-Russland grensen øker og at tropper utplasseres stadig nærmere den andres grenser. Dette er del av et eskalerende mønster etter konflikten i Ukraina i 2014, sier Julie Wilhelmsen, seniorforsker i NUPI, til Dagbladet.

Og når Norge inviterer flere amerikanske tropper inn på norsk jord, reagerer Russland med en tilsvarende opptrapping på sin side. Det utvikler seg en spiral der spenningen stadig øker.

– Jeg tror ikke at det ender med en krig, men vi er i en situasjon hvor man bør være påpasselig med å kommunisere hva man holder på med. Den ene parten sier at egen handling ikke er offensiv, men den andre tolker det slik. Situasjonen blir til slutt veldig spent. Mistillit og lite kommunikasjon kan føre til misforståelser og farlige situasjoner kan fort oppstå, sier Wilhelmsen.[…]

Jakub M. Godzimirski, også forsker ved NUPI, støtter Wilhelmsens forklaring om at Russlands øvelse ikke har noen direkte sammenheng med antallet amerikanske soldater på norsk jord dobles, men at det har en indirekte sammenheng.[…]

– Fra Russland sin side ses dette på som at NATO er en aggressiv militær allianse og at Norge er USAs lakei. Russland tror at Norge ikke er i stand til å føre en selvstendig politikk, men er tvunget til å åpne opp for flere soldater, sier Jakub M. Godzimirski. Läs artikel

Sverige utsätts ständigt för cyberattacker riktade mot viktiga IT-system och desinformation för att påverka svensk opinion med falska nyheter är numera vardagsmat.

Det har blivit uppenbart att försvaret inte bara måste skydda Sverige mot landstigande trupper och bombplan, utan även kunna freda de IT-system som är nödvändigt för att allt det vi tar för givet ska kunna fungera.[…]

Det räcker inte att enbart förlita sig på att andra länder kommer rycka in och hjälpa Sverige ifall vi blir utsatta för angrepp. Vi behöver även ett försvar som avskräcker en eventuell angripare. Därför satsar Liberalerna 24 miljarder mer än regeringen på försvaret under de kommande tre åren. 500 miljoner av dessa går till MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap). Detta eftersom MSB nu ska leda arbetet med återuppbyggnad av civilförsvaret där cyberförsvaret spelar en mycket viktig del.

Återinförandet av värnplikten är nödvändigt för Sveriges försvar. Det handlar både om att bemanna krigsorganisationen och att få fler kvalificerade soldater till nyckelbefattningar. Vi vill snabbt öka grundutbildningen med plikt till 10 000 per år. Då blir det även nödvändigt att kunna erbjuda alternativ för dem som ansöker om vapenfri tjänst. Därför måste vi även införa grundutbildning med plikt för civilförsvaret.

I det sammanhanget behöver vi även utbilda personer som kan ingå i ett cyberförsvar. Läs artikel

Nu inleds en unik rättegång i Norden. För första gången står en av Kremls påverkansoperatörer inför rätta. Det är i Helsingfors tingsrätt som målet mot docent Johan Bäckman inleds. Han är åtalad för förföljelse och grovt förtal mot YLE:s prisbelönta grävande reporter Jessikka Aro.

Johan Bäckman har under tiden för brottsrubriceringen, som sträcker sig från 2014 till 2016, haft uppdrag för det som brukar beskrivas som ryska utrikesunderrättelsetjänsten SVR:s PR-gren, ett institut som ligger direkt under presidentadministrationen i Kreml.

Finländaren Bäckman har varit verksam i både FInland och i andra länder under lång tid. Han har utnyttjat det öppna samhällets friheter maximalt för sitt påverkansarbete. I Finland har han fått hållas tills nu, medan Estland förklarade honom persona non grata redan 2009. Läs artikel

Regjeringen har besluttet å videreutvikle ordningen med det amerikanske marinekorpsets øving og trening i Norge, og godkjenne amerikanske investeringer i infrastruktur på Rygge. Disse beslutningene er i tråd med de lange linjene i norsk sikkerhetspolitikk.[…]

Regjeringen viderefører tidligere regjeringers politikk om blant annet:

• Ikke å åpne baser for fremmede makters stridskrefter på norsk jord i fredstid (basepolitikken),
• Ikke tillate lagring eller stasjonering av atomvåpen på norsk territorium i fredstid (atomvåpenpolitikken),
• Å regulere utenlandsk militær aktivitet i Finnmark i fredstid.

Denne selvpålagte politikken ivaretar det viktige hensynet til stabilitet i nord, samtidig som vi legger til rette for at våre allierte kan hjelpe oss i krise og krig. Vår beroligelsespolitikk, som har tjent oss godt helt fra basepolitikken kom på plass i 1949, vil ligge fast. Läs uttalandet

Hvorfor lister regjeringen seg på tå i forsvarspolitikken når det gjelder det amerikanske militære nærværet i Norge?

Norsk forsvars- og sikkerhetspolitikk har siden 1949 vært basert på vårt medlemskap i NATO. Det har vært, og er fortsatt, et klokt valg, grunnet i det faktum at et lite land som Norge ikke kan hamle opp med stormakten som er vår nabo i øst, dersom militær konflikt skulle bryte ut. Denne politikken har bred støtte i både Stortinget og i folket

Men vårt NATO-medlemskap virker to veier. Vi må også stille opp for våre alliansepartnere, slik vi gjorde i Afghanistan etter 11. september 2001. Og bistand til oss fra NATOS side forutsetter at vi selv har et relevant forsvar av eget territorium og selv hevder vår suverenitet både til lands og til vanns.

Vi har imidlertid en Høyre/Frp-regjering som trosser både sine egne partilandsmøter og et flertall på Stortinget når det gjelder å opprettholde en relevant, nasjonal forsvarsevne. I alle forsvarsgrenene er det nå markante hull som regjeringen motsetter seg å tette. Verst står det til med landmakten, Hæren og Heimevernet. Der smører man de få kapasitetene som ennå eksisterer tynnere og tynnere utover, og kaller det styrking av Forsvaret. Og attpå til legger man velfungerende stridsenheter som 2. bataljon på Skjold i møllpose og flytter nesten all helikopterstøtte til Hæren fra Bardufoss til Rygge. […]

Effekten av alt dette er at amerikanerne har sett seg lei på at det norske forsvaret ikke gjør den jobben som forventes på NATOs uhyre viktige nordflanke. Derfor opplever vi nå en markant økning i tilstedeværelse av amerikanske militære kapasiteter i Norge. Dette har Nordlys skrevet om en rekke ganger det siste året.

I skrivende stund – 12. juni – har Forsvarsdepartementet nettopp offentliggjort en ny opptrapping av amerikansk, militær tilstedeværelse i Norge. På Rygge skal nå USA finansiere infrastruktur og støttefunksjoner som kan utgjøre en base for fire amerikanske kampfly, muligens av typen F-22 Raptor. Disse maskinene regnes av mange som verdens mest avanserte kampfly. Og tilstedeværelsen av styrker fra det amerikanske marinekorpset (USMC) i Norge skal nå dobles etter at en kontingent på 330 personell fra US Marines har hatt base på Værnes i halvannet år. Nå har regjeringen sagt ja til en økning av denne styrken til 700 soldater, fordelt på Værnes og Setermoen. Den inngåtte avtalen med amerikanerne skal gjelde i fem år fremover. Dette forsterker bildet som avtegnet seg etter at Nordlys i forrige uke skrev om at amerikanerne rykker inn på Andøya med inntil fem maritime overvåkningsfly av typen P-8 Poseidon, foreløpig bare på et opphold på to uker. Läs artikel

Norge erbjuder upp till 700 amerikanska marinkårssoldater kontinuerlig närvaro i Nordnorge för träning i ytterligare upp till fem år. Nuvarande storlek på styrkan är ca 330 personer och det är alltså en dubblad närvaro av Marinkåren i Norge.

Idag övar och underhåller 330 marinkårssoldater de amerikanska förplacerade förråden åt en marinkårsbrigad i norska Tröndelagen. Norge erbjuder nu USA en femårig förlängning av avtalet och en utökning av styrkan till 700 man. Dessa kommer inte bara förläggas till Vaernes utan även Setermoens övningsfält utanför Tromsö rapporterar Barnets Observer. […]

Det amerikanska försvaret av Norge (och även övriga Norden inklusive eventuellt Sverige) har sedan länge varit en uppgift för amerikanska marinkåren. Därav finns de förplacerade förråden i Tröndelagen, varifrån de också går att transportera relativt snabbt med tåg till t ex Gävle hamn för överskeppning till Baltikum. Läs artikel