Redaktionen

he European Union’s foreign policy chief warned the bloc on Wednesday that it must agree an ambitious doctrine as the basis for joint military action abroad, including with a deployable crisis force.

Josep Borrell told reporters his first draft of the ”Strategic Compass” – the closest thing the EU could have to a military doctrine and akin to NATO’s ”Strategic Concept” that sets out alliance goals – was crucial to security.

”Europe is in danger,” Borrell said in the forewordof the full strategy document that has been sent to the EU’s 27 states for debate. ”We need to have rapid deployment capabilities,” he also told reporters.

One idea is to have a 5,000-strong EU crisis force, Borrell said, stressing though that the U.S.-led NATO alliance remains primarily responsible for Europe’s collective defence. Läs artikel

Øvelsen i Taiwanstredet er et nødvendig tiltak for å ivareta nasjonal suverenitet, heter det i en uttalelse fra forsvarsdepartementet i Beijing tirsdag.

Den nionde november ska den nya FRA-lagen behandlas i riksdagens försvarsutskott. Något större intresse för att diskutera frågorna finns dock inte – varken från regeringens sida eller från oppositionens. Till skillnad från 2008 finns inte heller några riksdagspartier som motsätter sig förslaget.

Den som minns FRA-debatten borde vara förvånad över detta. För vad är det som hänt sedan dess? I princip allt det som kritikerna varnade för har besannats. Dels har Europadomstolen funnit att lagen stred mot Europakonventionen. Dels har de spärrar och restriktioner som det folkliga motståndet resulterade i efterhand plockats bort.

När lagen antogs begränsades (officiellt: det fanns genom undantaget för ”den tekniska utvecklingsverksamheten” dock ett kryphål stort nog att driva en elefanthjord igenom) både vilka som skulle kunna få ta del av övervakningsdata och vilken data som fick samlas in – och från vem. Exempelvis skulle FRA inte få avlyssna vanliga svenskar. Främmande makt skulle inte heller få tillgång till övervakningsdata. Läs artikel

[…] In one of seven recorded votes taken throughout the day, the Committee approved a draft on unilateral coercive measures, which would have the Assembly strongly object to the extraterritorial nature of these measures, which threaten the sovereignty of States.  Passed by a recorded vote of 124 in favour to 54 against, with 0 abstentions, it would have the Assembly urge the Human Rights Council to fully consider the negative impact of such measures in the implementation of the right to development.

Before the vote, the United States representative stressed that sanctions do not undermine respect for human rights.  She placed blame instead on those who commit rights violations.  Describing sanctions as an effective tool for promoting peace and countering terrorism, she said the draft undermines the international community’s ability to respond to violations and abuses.

Expressing a different view, Venezuela’s representative, on behalf of the Group of Friends, pointed to the negative impact of sanctions on the enjoyment of all human rights, including the right to development.  These illegal measures represent a massive violation of human rights, he asserted. Läs referat

Google-översatt.

Prisutdelningen kommer att äga rum i december 2021 i Wien

Den australiensiske journalisten Julian Assange tar emot årets Dr. Karl Renner Solidaritetspris. Priset delas ut av Austrian Journalists Club (ÖJC). Tidigare vinnare var journalisterna Deniz Yücel, Meşale Tolu och Max Zirngast.

Julian Assange har avslöjat flera amerikanska krigsförbrytelser i Irak med internetplattformen WikiLeaks och avslöjat korruption och partiskhet inom det styrande organet för det demokratiska partiet i USA med e-postläckan från DNC. USA vill att journalisten ska utlämnas. Han har suttit fängslad under omänskliga förhållanden i två år i det brittiska högsta säkerhetsfängelset HMP Belmarsh (London) utan att ha blivit dömd. Om Assange utlämnas och döms i USA riskerar Assange 175 års fängelse. FN:s specialrapportör för tortyr, prof. Nils Melzer, uttalade i en intervju efter domstolsförhandlingen: ”Om Julian Assange dör kommer han att ha torterats till döds.” Läs artikel

Det Gotländska Hemvärnet övade under sin KFÖ tillsammans med amerikanska soldater, tillhörande specialförband.

Den Gotländska Hemvärnsbataljonen genomförde i månadsskiftet den första KFÖ’n sedan Coronauppehållet.  Alla kände sig lite ringrostiga men taggade inför övningen.  De hade nämligen fått möjligheten att öva tillsammans med amerikanska specialförband. Övningen ingick som ett led i det partnerskap som Sverige och USA undertecknade 2016 om försvarspolitiskt samarbete. Vi kan lära mycket av varandra då vi har olika erfarenheter och kunskaper om exempelvis terräng och motståndare.
Vilka förberedelser man kan tänka på och hur en motståndare ofta planerar.

Noen ganger er kun ett ord nok til å skape uklarhet. Det gjelder også i svensk forsvars- og sikkerhetspolitikk. Under helgens landsmøte i Göteborg sto partiledelsen bak formuleringen «Samarbetet inom EU och med Nato ska fördjupas». Da er det ikke overraskende at et klart flertall stemte for.

Det er imidlertid verd å merke seg det store mindretallet som ville stryke formuleringen. Ikke minst fordi forsvarsminister Hultqvist la all sin tyngde, engasjement og prestisje i at det ikke på noen måte kan oppfattes som et steg mot at Sverige skal bli Nato-medlem.

Fra flere deler av landet, blant annet Skåne og Stockholm, ble det uttrykt stor uro. Mange mener at et «dypere» Nato-samarbeid ikke øker tryggheten for Sverige. Flere spørsmål fikk ikke svar, for eksempel om et «dypere samarbeid» omfatter informasjonsutveksling med Tyrkia. […]

Salen lo og klappet da han konkluderte med at «enten er man gravid eller så er man det ikke».

Men er vi egentlig vitne til en politisk-hormonell ubalanse? Nesten ett hundre landsmøtedelegater opplever en reell frykt for at partiledelsen går svanger med et Nato-medlemskap.

Rundt om i Sverige merker man seg politiske ledere i regjering og riksdag som endrer klare standpunkt. Moderaternas leder Ulf Kristersson skulle verken samtale, samarbeide eller kompromisse med Sverigedemokraterna. Nå vil han bli statsminister med støtte fra dem. Stefan Löfven sa klart at han ville lede Socialdemokraterna ved valget neste år. Nå blir det en annen. […]

Debatten om Sveriges Nato-tilknytning viste at partiledelsen heller ikke kan ta tilliten fra egne tillitsvalgte som en selvfølge. Läs artikel

Enligt Försvarsmaktens kommendör, general Timo Kivinen svarar Finland på varje utnyttjande av militär kraft, och förebygger hot om det, genom en tillräcklig militär prestationsförmåga, försvarsvilja och samhällets förmåga att stöda försvaret med alla medel.

Syftet med Försvarsmaktens dagliga verksamhet och utvecklingsarbete är att vi kan förebygga en militär kris på finländskt område. Det här betyder en fortlöpande förmåga att trygga och försvara den territoriella integriteten, beredskapsenheter färdiga att agera, avståndsverkande tröskelarrangemang, samt ett helhetsinriktat territorialförsvar som bygger på en bred reserv, konstaterade general Kivinen på den 238:nde nationella Försvarskursen måndagen den 8 november 2021. Läs talet

Since its foundation, Wikileaks has been a thorn in the side of powerful US agencies.

It caused red faces in Washington by publishing a manual on the operation of the Guantanamo detention centre in 2007. In April 2010, Wikileaks won global recognition by releasing shocking video footage of an attack by US helicopters in Baghdad that killed civilians, including two Reuters staff members.

Later in 2010, Wikileaks published an extensive cache of material relating to US conduct in Afghanistan. Iraq, material on Guantánamo, and US diplomatic cables from US Army intelligence Chelsea Manning.

The document release infuriated US agencies. A grand jury held closed hearings as to whether Assange and Wikileaks should face charges under the Espionage Act and the Obama administration held its hand. It took the view that if Assange were charged, a precedent would be set impacting traditional media that made revelations based on leaks bringing political blowback. […]

When Wikileaks released the documents from Chelsea Manning, Assange, an Australian national, was operating in Europe. The release of the material was not challenged in Europe. No European prosecution agency charged Wikileaks or Assange with breaking any law in Europe. The US action against Assange is a sinister extension of US extraterritorial reach.

The lack of any significant push back within Europe against Assange’s prosecution is a disturbing example of the powerlessness noted by SWP in its 2019 report.

The European Convention on Human Rights and the Charter of Fundamental Rights of the European Union commit to protecting media freedom. The perturbing silence on the Assange case raises questions as to how seriously that commitment is taken. Läs artikel