Ministern: Nödvändigt att återinföra civilplikten ”i någon form”, sverigesradio.se

Civilplikten ska återinföras ”i någon form”, säger Sveriges minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M) till Ekot.

En återinförd civilplikt skulle innebära att svenska medborgare i stället för att göra värnplikt inom det militära kan utbildas till samhällsviktiga verksamheter, som sjukvård och räddningstjänst, vid höjd beredskap eller krig.

Utöver att återinföra civilplikten vill Carl-Oskar Bohlin också se en utökning av antalet krigsplacerade, alltså antalet svenskar med en skyldighet att tjänstgöra under höjd beredskap. Läs artikel

Att gå i krig för Danmark

Mats Björkenfeldt

Alan Palmer förklarar bakgrunden i boken Bismarck  (2018):  Under många århundraden hade tvillinghertigdömena Schleswig (på danska: Slesvig) och Holstein styrts av Danmark, så ock under Napoleonkrigen och det bekräftades vid Wienkongressen 1815, som lade det lilla hertigdömet Lauenburg till den danske kungens territorier. I både Holstein och Lauenburg var befolkningen överväldigande tysk; regionen hade alltid utgjort en del av det heliga romerska riket; och det var därför naturligt att den danske suveränen skulle erkännas som medlem av Tyska förbundet i egenskap av härskare över Holstein. Schleswig hade däremot fler danska städer och byar än tyska och var aldrig medlem i Tyska förbundet, även om den södra delen av hertigdömet var nästan lika germansk till sin karaktär som Holstein. Under slutet av 1840-talet försökte en dansk nationalistisk rörelse direkt annektera hertigdömena. Denna stämning väckte en stark reaktion inom Tyskland, och ”kampen mot dansk aggression” blev en paroll revolutionsåret 1848. Krig mellan Tyska förbundet och Danmark bröt ut.

Läs mer

Russian navy now has six submarines capable of launching Bulava-missiles, thebarentsobserver.com

The launch on November 3 was expected as the submarine recently sailed out from the Sevmash yard in Severodvinsk for the final state tests.

Notice to Air Missions (NOTAMs) activated in the White Sea for the dates 3 to 5 November indicated a ballistic missile launch was coming.

The Defense Ministry informs that the missile was launched from the submerged position and the target on Kamchatka was hit. It is expected that the new submarine will be commissioned to the Pacific Fleet by the end of the year. Läs artikel

Försvarsmakten tränar krishantering med nio JEF-länder, forsvarsmakten.se

En kritisk situation har uppstått i Arktis och en mängd länder måste snabbt samarbeta för att ta sig an hoten. Det är ett av scenarierna för stabsövningen Joint Protector som just nu genomförs i Danmark.[…]

Joint Protector-övningen har planerats sedan länge. Förra året höll JEF en liknande övning i Sverige. JEF-samarbetet stöder Nato och fokuserar på säkerhetsläget i Östersjöregionen, Nordatlanten och området norr om polcirkeln.

De länder som deltar i årets övning är Danmark, Storbritannien, Sverige, Norge, Finland, Estland, Lettland, Litauen och Nederländerna. Övningen pågår mellan 31 oktober och 12 november. Läs pressmeddelande

Norge og Russland har nådd «et bunnpunkt», mener russisk talsperson, forsvaretsforum.no

Anklagene kommer fra talskvinne Maria Zakharova i det russiske utenriksdepartementet, ifølge nyhetsbyrået Tass. Utenlandske militærbaser er blitt etablert i Norge på permanent basis, hevdet Zakharova onsdag.

– Infrastruktur er modernisert, moderne utstyr kjøpes inn, og Oslo er nå blant de mest aktive støttespillerne for Natos involvering i Arktis, la hun til.

Onsdag ettermiddag svarte norske myndigheter på uttalelsene.

– Norge er ingen trussel mot Russland. Det vet russiske myndigheter. Alt russiske myndigheter sier og foretar seg nå, må tolkes i lys av at de gjør det de kan for å skape uro og splid i vestlige land. Det er Russland som har invadert et naboland og startet en krig. At Norge styrker sin beredskap, er ikke en trussel mot Russland, heter det i en uttalelse fra Utenriksdepartementet i Oslo. Läs artikel

Norges försvarsminister avslöjar vad som också skulle bli Finlands livlina i kriget, iltalehti.fi

Google-översatt

Ryssland har återgått till sin militärdoktrin från kalla kriget, där man skulle försöka kontrollera Nordnorge och en stor del av finska Lappland i en krigs- eller krissituation. Så tänker norrmännen.

– Och de skulle försöka klippa av kommunikationskablarna mellan USA och Europa, tillägger Norges försvarsminister Bjørn Arild Gram .[…]

Att stärka livlinan i de norra havsområdena gäller även Finland och Sverige. Förstärkningar till trupperna skulle föras till Norge med fartyg och flyg. Därifrån skulle resan fortsätta för att försvara Finland, om Ryssland skulle hota finnarna med militärt våld.

– Som NATO-medlemmar behöver Finland och Sverige förstärkningar från väst till öst. Transportförbindelser och infrastruktur blir mycket viktiga frågor inom de nordiska länderna, bedömer Gram. Den norske försvarsministern bekräftar att det är möjligt att inrätta ett nytt – åtminstone lägre nivå – Nato-högkvarter i Norden. […]

Finlands försvarsminister Antti Kaikkonen bekräftar att diskussionen om ledningsstrukturerna har inletts. Personalfrågor är en del av det, enligt Kaikkonen.

– Och ja, den här diskussionen pågår mellan de nordiska länderna.

– Frågan är inte bara upp till Finland eller Sverige eller Norge att avgöra. Lösningarna görs på hela förbundsnivå och de är förstås väldigt centrala för förbundet, tillägger han.

Kaikkonen nämner Norfolk och högkvarteret för Natos nordeuropeiska styrkor i Brunssum, Holland, som viktiga platser och högkvarter för Finland.

– Nato har en ganska etablerad ledningsstruktur. I norra Europa körs det från Brunssum. Å andra sidan är också Norfolks roll central. Norge hör också till den. I inledningsskedet kommer vi troligen att integrera utifrån dessa nuvarande strukturer. Sedan måste Nato titta på vad som är den lämpligaste ledningsstrukturen i norra Europa, reflekterar Kaikkonen. Läs artikel

U.S aircraft flew Norwegian airspace on surveillance mission outside Russia’s nuclear sub bases, thebarentsobserver.com

Norway’s reassurance policy towards Russia has for the most followed a practice that allied intelligence missions to airspace outside the Kola Peninsula should not take off, land, or fly over Norwegian airspace. On Wednesday, a U.S. Air Force plane was indeed inside Norwegian airspace, both before and after the flight aimed to monitor Russia’s military forces from above the eastern Barents Sea. […]

Spokesperson with the Norwegian Air Force, Lieutenant colonel Eivind Byre, confirms to the Barents Observer that there was joint training in the air earlier in the day.

“It was training with American and Norwegian aircraft over Norwegian airspace today. What the Americans did after the training, in international airspace, is something we can’t answer for,” Lt. Col. Byre said. He declined to comment more in detail on the KC-135’s return flight over mainland Norway, as seen on FlightRadar24. Läs artikel

 

Draft government proposal on Finland’s accession to NATO sent out for comments, valtioneuvosto.fi

[…] In the draft government proposal, the working group assesses the relationship between the North Atlantic Treaty and Finland’s Constitution. The working group concludes that the North Atlantic Treaty would not be a problem for Finland’s sovereignty and participation in international cooperation and that Finland’s accession to the Treaty would not constitute a significant transfer of competence to an international organisation. Therefore, Parliament could make the decision to adopt the Treaty by a simple majority vote.

The working group is of the opinion that Finland’s accession to the North Atlantic Treaty would not affect the decision-making procedure concerning Finland’s foreign and security policy, the obligation to participate in national defence or the position of the President of the Republic as the Commander-in-Chief of the Defence Forces.

Current legislation allows Finland to accede to the North Atlantic Treaty and to the Agreement on the status of the North Atlantic Treaty Organization, National Representatives and International Staff, and the resulting obligations do not require any immediate amendments to national legislation. Any subsequent legislative measures related to Finland’s NATO membership may be implemented by separate statutes.

The working group assessed the key effects of Finland’s accession to the North Atlantic Treaty especially from the perspectives of foreign policy, security policy and defence policy. In addition, the working group identified economic effects and human resources effects of membership. The details of these effects will be specified once Finland becomes a member of NATO.

As a member of NATO, Finland must accede to other NATO agreements within 12 months of the deposit of Finland’s instrument of accession. These agreements concern the status of troops, security of information, and protection of information in the defence sector. Separate government proposals on Finland’s accession to these agreements will be later submitted for Parliament’s approval.

The working group drafting the government proposal had representatives from the Office of the President of the Republic, the Prime Minister’s Office, the Ministry for Foreign Affairs, the Ministry of Justice, the Ministry of the Interior, the Ministry of Defence, the Ministry of Finance, the Ministry of Transport and Communications, and the Finnish Transport and Communications Agency (Traficom). Läs dokumentet

Ryssland återvänder till det ukrainska spannmålsavtalet, svenska.yle.fi

Ryssland drog sig ur avtalet under helgen men har efter förhandlingar meddelat att man fortsätter som förut.

Avtalet syftar till att lindra den globala livsmedelskrisen som uppstod efter Rysslands invasion av Ukraina. Rysslands försvarsministerium uppger att man fått skriftliga garantier av Ukraina att de inte kommer att använda spannmålskorridoren i Svarta havet för att lansera militära operationer mot Ryssland.

Turkiets president President Tayyip Erdoğan uppgav tidigare att man fått information från Ryssland att spannmålstransporterna kommer att återupptas från och med lunchtid på onsdagen. Läs artikel

 

Veckans citat

”Sverige förstärker styrkorna i norr, men soldaterna ska inte strida som tidigare. De blir en del i en geopolitisk hotspot: den 130 mil långa finsk-ryska gränsen.”

Sveriges radio 2 november

Kärnvapen och permanenta baser inte uteslutna säger ÖB

Utgivarna

”Sverige bör inte inledningsvis motsätta sig kärnvapen på svensk mark.”

Det säger Försvarsmaktens överbefälhavare Micael Bydén på en pressträff den 1 november i samband med att hans militärstrategiska  rapport om försvarets uppbyggnad, som tagits fram på uppdrag av regeringen, publicerades. (se kommentar tidigare på den här sajten)

Rapporten ger rekommendationer om hur Sverige bör agera när landet blir en del av försvarsalliansen Nato.

Till exempel vill Försvarsmakten få mandat att genomföra gemensam försvarsplanering och ingå i det för Nato gemensamma luft- och robotförsvaret. Dessutom tycker Försvarsmakten att Sverige ska gå med i Nato utan förbehåll.

Som statsminister förklarade Magdalena Anderson den 1 maj i år att Sverige inte skulle ha kärnvapen på sitt territorium och inte heller tillåta permanenta baser för utländska styrkor vid ett Nato-medlemskap.

Detta budskap kom dock att motsägas då samma regering lämnade sin avsiktsförklaring till Nato om svenskt medlemskap, ett så kallat Letter of Intent den 5 juli. I brevet gjorde regeringen inga sådana förbehåll utan lämnade frågorna om baser och kärnvapen öppna. Regeringen skrev i brevet att man skulle tillmötesgå alla Natos krav. (se kommentar)

ÖB har tagit på sig att ge det svar som förra regeringen inte ville meddela svenska folket, nämligen att öppna för möjligheten att placera kärnvapen på svenskt territorium och att inte heller avvisa permanenta baser. ÖB tycker det är en dålig idé att från början ställa villkor.

Läs mer

President Niinistö talade till Nordiska rådet: Det är kyligare än under kalla kriget – också därför är nordisk samhörighet viktig, svenska.yle.fi

[…] President Niinistö talade också om det värdefulla nordiska varumärket. Nästan allt som kommer från Norden anses vara gott, konstaterade Niinistö.

– Ett område som ingår i det nordiska fältet är freden. Vi ska inte förlora den delen av vårt varumärke, sa presidenten.

Han talade allvarligt om bruket av kärnvapen. Det skulle innebära slutet för oss alla, sa Niinistö.

På frågor om eventuella kärnvapen i Finland i anslutning till Natomedlemskapet svarade Niinistö försiktigt. Vi ansluter oss till Nato på den organisationens villkor. Frågan om kärnvapen är för tidigt ställd, ansåg han.

Men hur ska vi klara oss utan ett krig med Ryssland, frågades det från den gröna gruppen. President Niinistö betonade beslutsamhet, också mot eventuella hybridangrepp och oklara händelser som ser ut som påverkningsförsök.

– Alla medborgare är försvarare av sitt land. Då är det viktigt att också vara observant på alla ovanliga händelser. Medborgarnas aktivitet när det gäller att anmäla till exempel drönare är viktig för myndigheterna, sa presidenten. Läs artikel