Arméns mekaniserade övning Hammer 22 inleds i Niinisalo, maavoimat.fi/sv

Pansarbrigaden leder arméns mekaniserade Hammer 22-övning i Niinisalo på Pohjankangas skjut- och övningsområde under tiden 31.10 – 11.11.2022. I övningen deltar cirka 4 100 personer, av vilka över hälften är reservister. Förutom de nationella trupperna deltar även trupper från Förenta staternas armé i övningen.

I övningen deltar trupper från Pansarbrigaden, Björneborgs brigad, Karelska brigaden, Uttis jägarregemente, Arméstaben samt Försvarsmaktens logistikverk. Övningen omfattar även flygvapnets och arméns flygverksamhet. Läs artikel

Det amerikanska krigsmaskineriet rullar längs Västerleden – extra pengar för försvarsmakten möjliggör massiv internationell övning, hbl.fi

I söndags skakade fönsterrutorna i västra Nyland när en Airbus A400M flög från Helsingfors-Vanda flygplats, över Hangö och vidare till södra Frankrike.
På måndagen reagerade bilister på Västerleden när de mötte M1 Abrams-pansarvagnar som transporterades längs vägen.
Samma dag såg Hangöborna flera M88A2 Hercules som transporterades genom bostadsområdet Hangöby längs Kapellhamnsvägen.
Flera har undrat varför man på kort tid sett så mycket amerikansk militär närvaro, och kopplar ihop det med Finlands Natoansökan. ”När Finland blir ett Natoland är det bra att bli van med detta. Inte längre nånsin ensam”, lyder en av kommentarerna på sociala medier. Läs artikel

Vänsterradikalismen är hjälplös när Sverige är på väg in i Nato

Rolf Andersson

Nummer 3 2022 av den vänsterradikala tidskriften Clarté har temat Nato. Detta tema inleds med en lång artikel av Mikael Nyberg, Sverige, Nato och kriget i Ukraina. Artikeln tillför inget nytt i sak av nämnvärt värde. Mearsheimer, Walt, Kennan, Kissinger, Bacevich med flera har tagit upp många av de aspekter som berörs och med helt annan tyngd.  En hel del spekulationer och  påståenden görs om diverse förhållanden, men utan källhänvisningar och ofta i avsaknad av varje relevans för läget nu, som ju är det akuta att fokusera på.

Artikeln ingår i den vänsterradikala traditionen att ägna sig åt allmänna avslöjanden och hänge sig åt dystopi. Sådana budskap leder bara till passivitet, som vi redan har tillräckligt av.

Författaren har följaktligen inget vettigt att säga om vilka uppgifter en upplyst medborgerlig opinion – som det återstår att formera – bör ställa sig i ett läge där ett medlemskap i Nato kommer att utsätta vårt självbestämmande för utomordentligt hårt tryck, riskera att dra in oss i stormakternas upptrappade konfrontationer och motverka att vi kan bygga ett folkförsvar baserat på allmän värnplikt för eget försvar av vår suveränitet och det svenska territoriet i dess helhet.

Nybergs artikel följs av en av Mai Greitz med rubriken Ny spionerilag kan tysta Natokritik. Det är en lagstiftning som vi tagit upp på alliansfriheten.se och som förtjänar att belysas.

Därefter följer en artikel av Djibo Sobukwe om Nato i Afrika: en dödlig investering. Jag får inte ut något av den.

Sammantaget finns det för den som verkligen vill orientera sig om och medverka till hur svensk utrikes-, säkerhets-, och försvarspolitik bör utmejslas i ett läge, där vi är på väg in i Nato,  lika liten anledning att ägna tid åt Clarté nummer 3 2022 som att ägna tid åt Stefan Lindgrens bok Att dö för Nato.

Var det inte någon som en gång hävdade att ”Filosoferna har bara tolkat världen på en rad olika sätt, men det gäller att förändra den.” För oss gäller det nog att i ett kritiskt, defensivt läge bevara det bästa i svensk tradition.

Skäl att vara skeptisk när militärer lägger ut texten i TV, thenews.fi

Johan Croneman, krönikör i Dagens Nyheter

Han har kallats krigs-Tegnell och han syns och hörs överallt. Vi hade statsepidemiologen vid Folkhälsomyndigheten Anders Tegnell mot covid-19, nu har vi Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare i militär strategi vid Försvarshögskolan, mot kriget i Ukraina.

Alla anlitar honom. Han utstrålar kunskap, fakta, auktoritet i sin uniform.

Han kommer med dagsfärska militära analyser och förklaringar till vad som händer på slagfältet i Ukraina, han har både taktiska och strategiska analyser.

Han vet allt. Det verkar så.

Han syns i Dagens Nyheter, Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet, SVT och TV4, han hörs på Dagens eko, Studio ett etcetera.

Jag är skeptisk. Både till ensidigheten i att så blint förlita sig på en enda expert, därtill en militär expert, och därtill en expert som inte visat rädsla för att redogöra var han står i olika frågor. Han var redan den 13 april i TV4 positiv till ett svenskt Natomedlemskap som han menade skulle stärka den säkerhetspolitiska stabiliteten i Östersjön. Medierna har för övrigt inte hittat, eller släppt fram, en enda militär som är emot ett svenskt Natomedlemskap. Finns han – eller hon? Läs artikel

Läs också presentation av historikern Bengt Kummel som har skrivit en biografi över en av nittonhundratalets skickligaste politiker i Europa,  JK. Paasikivi – Fredens röst.

Retten vil løslate to russere som ble pågrepet for ulovlig fotografering i Nordland, nettavisen.no

De to russiske statsborgerne, en mann og en kvinne som begge er i 30-årene, ble lørdag pågrepet for å ha tatt bilder av et militæranlegg i Nordland.

Det var TV 2 som først skrev om pågripelsen.

Mandag ble de to russerne fremstilt for varetektsfengsling i Salten og Lofoten tingrett. Politiet ønsket å fengsle de to i to uker i fullstendig isolasjon, men de fikk ikke medhold av tingretten, som mener det ikke foreligger skjellig grunn til mistanke.

Tingretten skriver i kjennelsen at politiet kun har fremlagt ett bilde av et militært anlegg på de digitale enhetene som er beslaglagt. Bildet er ifølge retten tatt fra en offentlig vei og viser et kaianlegg tilhørende Forsvaret like sør for Bjerkvik i Narvik kommune.

– Fotografiet er ikke tatt innenfor det området hvor det er merket med skilt at fotografi er forbudt. Fotografiet er tatt fra så lang avstand at det ikke kan sies å gi mer informasjon enn bilder som er offentlig tilgjengelig på Google Street View på Google Maps, står det i kjennelsen. Läs artikel

Oberstløytnant: – Det stilles urimelige krav til beroligelse, forsvaretsforum.no

Norsk utenrikspolitisk institutt (NUPI) inviterte til seminar i Oslo sentrum 18. oktober, med militærmakt på plakaten. Seminaret ble rundet av med en paneldebatt kalt «Hva kan Norge gjøre i nord nå?»

Den eneste uniformerte personen i panelet var oberstløytnant Dag Henriksen, forskningsleder ved Luftkrigsskolen (LKSK). Han fikk primært spørsmål om avskrekking.

– Jeg tror amerikanske forsvarsministre, uavhengig av partitilhørighet, de siste 30-40 årene har hatt det samme budskapet til Europa: Har dere tenkt på å ta litt større ansvar for egen sikkerhet, eller ikke? […]

I sitt innlegg snakket Henriksen varmt om nordisk samarbeid.

– Noen argumenterer for at vi skal gjøre om på vår basepolitikk og ha militære baser for internasjonale aktører i Finnmark, noe jeg ikke tror er en god idé i det hele tatt.

Så hvordan kan man kombinere avskrekking og beroligelse? spurte Henriksen retorisk. Han understreket at Russland følger godt med på militær aktivitet i norsk luftrom.

– Vi har begynt å trene sammen med amerikanske bombefly. Vi har kjøpt oss en bra plattform og trener sammen med finner og svensker. Läs artikel

Peker ut fire nøkkelhavner: Forsvarssjefenes plan for nordisk forsvar, vg.no

De fire nordiske forsvarssjefene leverer nå en felles plan til sine regjeringer om hvordan Norge, Danmark, Sverige og Finland kan samordne sine forsvar når alle fire blir medlemmer i Nato. […]

Kristoffersen peker ut fire helt sentrale fjorder og havner for å sikre allierte militære forsterkninger til hele Norden, i krise eller krig:

  • Ofotfjorden, som et knutepunkt inn mot Sverige og Finland, med isfri havn, jernbane og veier fra Narvik.
  • Trondheimsfjorden, som også har gode havner og vei- og baneforbindelse til Sverige, og videre inn i Finland.
  • Göteborg-regionen i Skagerrak, hvor det allerede er store havner som også i fredstid er viktige for import inn til Norge.
  • I tillegg kommer en havn på den danske kysten mot Nordsjøen. Her har Esbjerg havn vært nevnt fra dansk side. […]

Den felles planen sikter fram mot en stor felles militærøvelse vinteren 2024, kalt «Nordic Response», som skal teste det nordiske forsvarssamarbeidet slik det er ment å fungere i praksis:

– Vi ønsker å koble sammen tre øvelser: «Steadfast Defender» som handler om å flytte styrker fra Nord-Amerika til Europa. «Joint Warrier» skal holde havområdet mellom Island, Grønland, Storbritannia og Norge åpent, sammen med vinterøvelsen «Cold Response», forklarer forsvarssjefen. […]

I tidligere nordiske planer har det vært diskutert en arbeidsdeling mellom landene. Men artikkel 3 i Nato-pakten pålegger landene å ha et troverdig nasjonalt forsvar, så det er grenser for hvor mye ressurser landene kan ha felles. Läs artikel

 

Sveriges nya regering lovar satsning på försvaret – minister: värnplikten måste utökas, hs.fi

Finland och Sverige vill gå med i Nato hand i hand och det goda försvarspolitiska samarbetet kommer att fortsätta och bli närmare. Det försäkrade Sveriges nye försvarsminister Pål Jonson och försvarsminister Antti Kaikkonen (mitten) på måndagen i Helsingfors.

Jonson, som representerar den moderata koalitionen, som började sin post förra veckan, gjorde sitt första besök i Finland som minister. Överst på den nya regeringens arbetslista uppnår man nu NATO-medlemskap. […]

Sverige beslöt att frysa värnplikten 2009. Man beslutade att återställa den på ett begränsat sätt 2017 , när det säkerhetspolitiska läget i Europa hade skärpts till följd av annekteringen av Krim.

”Min bedömning är att värnplikten måste utökas. Vi har sagt att siffran är 8 000 [soldater årligen] fram till 2025. Jag utesluter inte alls att vi behöver fler värnpliktiga, sa Jonson.

Det kan också behövas yrkessoldater och högberedskapsförband, bedömer han. När det gäller politiken för Nato , sa Jonson, är Sveriges politik densamma som Finlands. Det finns med andra ord inga särskilda undantag eller begränsningar för innehållet i medlemskapet. Läs artikel

Krigen i Ukraina: – Skaper usikkerhet i Nato, dagbladet.no

Søndag fortalte Frankrikes utenriksminister Sebastien Lecornu til Russlands forsvarsminister Sergej Sjojgu at Frankrike nekter å la seg bli trukket inn i noen som helst form for eskalering av Ukraina-konflikten, særlig når det gjelder atomvåpen.

Dagbladet har gjenfortalt dette til NTNU-professor Jo Jakobsen.

– Det interessante ligger i de små ordene. Den første delen virker å være ekstremt uheldig. Dersom dette gjenspeiler Frankrikes holdning, har man splittelse i Nato, sier Jakobsen til Dagbladet og fortsetter:

– Den siste delen illustrerer nok en gang at franskmenn prater for mye, særlig Macron. Det er helt tydelig at andre europeiske ledere synes at han prater for mye. […]

– Jeg har også sett at Macron la til noen få ord: « … Ukraina eller regionen». Dette bryter med Natos overordnede atomvåpenpolitikk ettersom det finnes Nato-land i den regionen, som er beskyttet av USA og Nato sine atomvåpen. […]

Professor Jakobsen har overhodet ingen tro på at Nato vil svare med atomvåpen dersom Russland angriper Ukraina med et taktisk atomvåpen.

– Amerikanerne, som er den viktigste aktøren på vestlig side, har sagt at dersom Russland benytter seg av et taktisk atomvåpen, vil det få katastrofale konsekvenser. Antakeligvis innebærer dette en trussel om bruk av konvensjonelle våpen, ikke atomvåpen, sier han og fortsetter:

– Dette er det USA signaliserer, og som de helt sikkert har signalisert direkte til Russland også: «Dette må dere ikke gjøre. Vi mener alvor. Vi kommer til å involvere oss direkte i krigen i Ukraina». Läs intervjun

Natoambassadören: Sveriges territorium viktigt i försvaret av norra linjerna, svt.se

Sverige eventuella medlemskap i försvarsalliansen Nato är ett välkommet tillskott av försvaret av Natos norra flanker. Det uppger brittiska Natoambassadören David Quarrey för SVT Nyheter. Han nämner bland annat svensk försvarsförmåga, försvarsindustri och territorium som viktiga tillgångar.

– Det blir viktigt. En av de många konsekvenserna av Putins brott och hans olagliga, oprovocerade invasion av Ukraina är att han får mycket större Nato-närvaro på tröskeln till Ryssland. […]

Hur viktigt är tillträdet till svenskt territorium för att försvara Natos norra flank?

– Det är viktigt, men vi håller fortfarande på med alla teknikaliteter kring Sveriges anslutning. Vårt mål är att få alla förberedelser klara, så att Sverige och Finland kan ansluta sig så snabbt som möjligt. Alla planeringssamtal kring detta pågår just nu. Läs artikel

No cold war, please: How Europeans should engage non-aligned states, ecfr.eu

Gwamaka Kifukwe, Policy Fellow

The Non-Aligned Movement is one of the largest international forums in the world. As the European Union finds its geopolitical feet, it should work to treat developing countries as individual states with their own interests and objectives.

Until very recently, non-alignment – and the Non-Aligned Movement – were all but forgotten in the international arena. That was before Uganda’s permanent representative to the United Nations tweeted the explanation for his country abstaining on the United Nations General Assembly (UNGA) March resolution regarding Russia’s war on Ukraine: “As incoming chair of the Non-Aligned Movement (NAM), NEUTRALITY is key. Uganda will continue to play a constructive role in the maintenance of peace and security both regionally and globally.”

The resolution overwhelmingly passed – but the voting pattern of African nations left many European observers of Africa disappointed. Is the Non-Aligned Movement back? And what does it mean for Europe’s handling of the war in Ukraine? […]

For all the present worries about a re-emerging world of hegemons facing off against one other, it is important to note that the Non-Aligned Movement is not organised as a voting bloc at the UNGA. It has neither a formal constitution, nor a secretariat. Within the loose coalition, there is no consensus – as reflected in the votes of Non-Aligned Movement member states at the March vote on Ukraine. Indeed, the vast majority of non-aligned members voted in favour of the resolution. Europe may have been disappointed with that result, but Russia does not have much to celebrate. […}

Nevertheless, European policymakers should take care not to assume that their African counterparts, for example, share their interests, values, and principles. To gather global support for their approach to Ukraine, Europeans should frame the conflict with the principles of national self-determination and territorial integrity. These are terms with which many external partners are more comfortable, and they are likelier to find success than using a morality-based narrative that stakes out Europe and its partners as ‘good’ and Russia (and anyone not condemning it) as ‘bad’. Läs artikel

Om FN-stadgan och FN

Rolf Andersson

För att uppmärksamma FN-dagen den 24 oktober   publicerar vi här utdrag ur ett kapitel av Rolf Andersson ur boken Lagen mot krig ( Celanders , 2013).

Vi återger också ett utdrag ur en bok av folkrättsprofessorn Olivier Corten.

***

Folkrätten riktar sig i princip till stater, och gäller för statens relationer till andra stater. Detta folkrättens mellanstatliga perspektiv är mycket tydligt i FN-stadgan.

Folkrätt skapas genom sedvanerätt. Det är rätt som skapas genom staternas etablerade praxis och erkännande av denna som ny rätt. Men framförallt skapas folkrätt numera genom traktater och konventioner (avtal), som staterna förbinder sig att följa. När en traktat har en så stor anslutning som FN-stadgan får den en sådan genomslagskraft och ett sådant erkännande att den samtidigt blir till ny sedvanerätt och därigenom bindande för alla stater, även sådana som inte anslutit sig.

Grundläggande för FN – fundamenten – är enligt artikel 1.1 och 1.2 framförallt att ”upprätthålla internationell fred och säkerhet”, att ”undertrycka angreppshandlingar” samt att ”mellan nationerna utveckla vänskapliga förbindelser, grundade på aktning för principen om folkens lika rättigheter och självbestämmanderätt”. Det slås också fast att FN ”grundar sig på principen om samtliga medlemmars suveräna likställdhet”.

Suveränitetsprincipen är central i FN-stadgan. En stat är inte underordnad någon annan stat. Statens territoriella integritet och politiska oberoende skyddas av stadgan. Och inom statens territorium har statens myndigheter maktmonopolet. Dessa fundamentala principer upprätthålls i FN-stadgan genom interventionsförbud, dvs. dels aggressionsförbudet enligt artikel 2.4, dels förbudet mot inblandning i en stats interna angelägenheter enligt artikel 2.7.

Läs mer