Veckans citat

”Kung Fredrik vädjade i april (1848) inte bara till kung Oscar, utan spelade också ut sitt starkaste kort: Frankrikes, Storbritanniens och Rysslands garantier för Danmarks besittning av Schlesvig. Problemet…var att ’England knappt ens vet att Schlesvig existerar’. Den tyska ockupationen av Schlesvig var ett brott mot internationell rätt…Genombrottet kom när Preussen accepterade kung Oscars medling”. Slutsats: garantierna var inte värda mycket, men fint med en neutral kung Oscar!

Union eller undergång, del 1

Kampen för ett enat Skandinavien

Ytterligare en solidaritetsförklaring i raden av andra

Rolf Andersson

Sverige och Storbritannien har i samband med premiärminister Boris Johnsons snabbutflykt till idylliska Harpsund och roddtur därstädes med statsminister Magdalena Andersson undertecknat en politisk solidaritetsförklaring. Den har väckt viss medial uppmärksamhet. Inspirerande tolkningar har följt.

Kärnan i förklaringen är emellertid följande formulering:

”Should either country suffer a disaster or an attack, the United Kingdom and Sweden will, upon request from the affected country, assist each other in a variety of ways, which may include military means.”

Förklaringen innebär alltså ingen skyldighet för någon av staterna att lämna bistånd genom att ingripa med militära medel vid en attack mot den andra staten.

Läs mer

Borde inte fiaskot i Afghanistan avskräcka oss från Nato? gp.se

Pierre Schori, ordförande Olof Palmes minnesfond och tidigare statsråd och FN-ambassadör

[…] Med ett formellt inträde i Nato blir läget dramatiskt annorlunda, vi ger inte bara upp generationer av framgångsrikt arbete för fred och internationell solidaritet, vi blir en organisk del av kärnvapenalliansen och därmed ett förutbestämt mål för ryska atombomber.

Av det skälet stoppade Tage Erlander och Olof Palme tankarna på svenska kärnvapen som uppstått efter den sovjetiska invasionen av Ungern 1956. Högerpartiet och ÖB var för bomben. Liksom Herbert Tingsten som också ville in i Nato. […]

Olof Palme krävde i sitt sista tal i FN 1985 ett kärnvapenförbud. 32 år senare la Margot Wallström Sveriges röst för just en sådan konvention som nu är internationell lag. Men efter påtryckningar från Nato och Pentagon blev det stopp. De alliansfria Irland och Österrike skrev på men inte vi. Tala om walk-over.

Att en majoritet av folkvalda riksdagsledamöter kan banalisera kärnvapenhotet och kalla det för ett skyddande paraply är inte bara pinsamt utan också farligt. Läs artikel

 

Finland, if Nato is the answer, what was the question? medium.com

Marco Steinberg

[…] Finland’s media has been afflicted by a similar malaise, operating as an echo-chamber for the political first-day impulse. It has completely failed to do its job as a checking function helping citizens make an informed decision. The few new or opposing perspectives have either been ostracized or paraded as marginal curiosities, as in the recent Finnish Broadcasting Company (Yle) article titled “Young pacifists long for an alternative to NATO”. Twenty year old pacifist Vili Nurmi is not alone in thinking that this is the worst public debate he can remember. I wholeheartedly agree with him. I am not anti-NATO, but I am not sure Nato is the right (and only) option, and I am concerned about the rush with which this decision is being ushered. […]

Finland is now gunning for NATO membership, with official government announcements expected throughout this week. But will applying for membership in mid-conflict decrease or increase the likelihood of escalation? What is Finland’s long term security and prosperity vision? Läs artikel

Sverige som ett fredssträvande land? nt.se

Thomas Larsson (S) Finspång

[…] Det rättsvidriga ryska angreppet mot Ukraina (som var lika rättsvidrigt som det mot Irak) gjorde att natolobbyisterna fick luft under sina vingar. Sen fick frågan ett eget liv och nu står vi med en realitet att vi kanske ska gå med i en militärallians med en kärnvapendoktrin!
Sverige har, efter sina egna tankar på egen atombomb, kämpat för en för en kärnvapenfri värld. Om vi går med i militäralliansen så kan inte vi kämpa för fred med någon sorts heder. Vi har tagit ställning.

Nato som organisation är polariserande och militärisk och Sverige ska inte medverka att öka motsättningarna i världen. Förenta nationerna, FN, som bildades efter andra världskriget för att undvika polarisering och krig är den väg som Sverige ska ta. Jag saknar ljusblått! Nej till Nato!  Läs artikel

Så fungerar Nato, foi.se

Efter Rysslands invasion av Ukraina diskuteras nu ett svenskt medlemskap i Nato. Här svarar FOI:s experter på några vanliga frågor om Nato. […]

Artikel 5 i Nordatlantiska fördraget innebär ömsesidiga försvarsgarantier. Artikeln fastställer att en väpnad attack mot ett Natoland ses som en attack mot alla medlemsstater. Varje medlemsstat ska därför ge det stöd som anses nödvändigt till den attackerade medlemmen.

Artikeln i fördraget skrevs medvetet så att varje medlemsland själv beslutar om vad det ska bidra med om en annan alliansmedlem angrips. Men tyngden och trovärdigheten i Natos säkerhetsgaranti vilar inte på texten i fördraget, utan på den planering för olika kris- och krigsfall som görs inom Natos ledningsorganisation, och ytterst på medlemsländernas inklusive USA:s engagemang. Folkrättsligt innebär artikel 5 inte starkare ömsesidiga försvarsförpliktelser än de som Sverige har ingått som en del av Lissabonfördraget inom EU. Läs artikel

Ska alliansfriheten överges när den behövs som bäst? dagensarena.se

Ska Sverige överge eller hålla fast vid alliansfriheten? För att belysa den frågan går Thomas Lindh tillbaka till alliansfrihetens historiska rötter i ett samtal med Sven Hirdman, tidigare statssekreterare och ambassadör med bred kunskap om säkerhetspolitik, och Pierre Schori, tidigare FN-ambassadör med mångårig utrikespolitisk erfarenhet.

Sven Hirdman:

– Alliansfriheten har hela tiden varit medlet. Målet är att vi ska få leva i fred och bevara vår frihet.

– Min syn är att alla länder måste utgå från sitt eget läge. Vi ligger mellan öst och väst, mellan stormakterna. På ena sidan har vi Ryssland och på den andra sidan har vi genom tiderna haft stormakter som Frankrike, Tyskland och nu främst USA. Det har varit de givna förutsättningarna för alliansfriheten.

– Sverige har historiskt varit inblandat i en rad krig mot europeiska stormakter. Efter alla dessa krig drogs slutsatsen i början på 1800-talet att inte inleda strider med stormakterna. […]

Pierre Schori: NATO är en kärnvapenallians

 

Pierre Schori:

– Vi har som alliansfria haft en handlingsfrihet som inget NATO-land har haft. Det gäller kärnvapenfrågan, nedrustning, avspänning, FN:s roll och andra frågor.

– Alliansfriheten och Palmes ledarskap bidrog till att han kunde samla en kommission med framträdande politiker från både nord och syd, öst och väst. Huvudbudskapet i kommissionens slutrapport 1982 var: ”Det finns inga segrare i ett kärnvapenkrig. Den internationella säkerheten måste vila på samarbete för gemensam överlevnad i stället för på hot om ömsesidig förstörelse”. Läs artikel

Ex-soldaten: ”Svenska flaggan räddade mig”, svt.se

Den svenska flaggan har haft en stor betydelse för Sveriges utlandssoldater. Men snart kan den vara ett minne blott.

– Jag vet massor av exempel där våra svenska soldater har haft nytta av att vara svensk, säger utlandsveteranen Mats Fogelmark till SVT:s Politikbyrån.

”Alliansfriheten har tjänat oss väl”, låter ett återkommande argument i Natodebatten, och enligt Mats Fogelmark, chef för Försvarsmaktens veteranscentrum, stämmer påståendet. Under 1990-talet tjänstgjorde han i det belägrade Sarajevo, och minns hur den svenska flaggan symboliserade något fredligare än kollegornas från andra länder. I flera fall kunde det vara skillnaden mellan liv och död.

– Jag råkade ut för bilkapningar i Bosnien, och vid flera tillfällen så räddade den svenska flaggan mig. De snodde min utrustning men tittade på flaggan och sa ”Sverige, ut”. Även i Afghanistan fungerar svenska flaggan fortfarande, säger han. Läs artikel

Natokritiker: ”Vi ser en renhjord som springer åt samma håll”, dn.se

Sverige närmar sig ett Natomedlemskap med stormsteg. Vänsterpartisten Jan-Olov Carlsson och Volvos fackordförande i Umeå Gunnar Pettersson tycker att Sveriges trovärdighet i frågan om nedrustning och avspänning går förlorad med ett medlemskap.

– Vi ser en renhjord som springer åt samma håll, säger Gunnar Pettersson. […]

Vänsterpartisten Jan-Olov Carlsson har jobbat över 40 år på Volvo lastvagnar i Umeå där han också varit ordförande för IF Metalls fackklubb. Nu har han gått i pension och engagerar sig i bokcaféet Pilgatan beläget Öst på stan i Umeå som drivs av ett kooperativ. Över en kopp kaffe så resonerar han emot ett svenskt Natomedlemskap.

– Det finns en berättigad oro i samhället. Men den oron borde vara en grogrund för djupare diskussion. Vi behöver en process där människor får tänka efter. Om man följer debatten finns bara en lösning, att gå med i Nato, säger Jan-Olov Carlsson.

Hans gamla arbetskamrat Gunnar Pettersson håller med. Gunnar Pettersson tog över som ordförande för IF Metallklubben på Volvo lastvagnar i Umeå när Jan-Olov Carlsson gick i pension. Arbetsplatsen är norra Sveriges största verkstadsindustri, fackklubben har 1 350 medlemmar. Läs artikel

Olustiga kampsignaler

Anders Björnsson

Enligt den amerikanske pensionerade översten Douglas Macgregor finns det en uppenbar risk för att Nato-landet Polen ingriper militärt i Ukraina och att sådana överväganden har stöd i Washington. I denna situation förbereder svenska regeringen en ansökan om svenskt medlemskap i Nato. Detta är ingenting annat än politisk galenskap. Ett beslut i Nato-frågan – ja eller nej – bör rimligen dröja, till dess det ryska kriget i Ukraina är över och dess följdverkningar har avtecknat sig.

Polen är ett grannland till Sverige, via havet, och till Ukraina. Polen är historiskt sett en av Ryssland fiender – den fiendskapen upphörde inte med kalla krigets slut. Sverige har inte utpekat Ryssland som fiendemakt, Ryssland inte heller Sverige. Med ett svenskt Nato-medlemskap skulle detta förhållande ändras. Om en svensk medlemsansökan sänds in, samtidigt som polsk trupp går in i Ukraina för att strida mot Ryssland, sätts vårt lands säkerhet på spel.

Man får hoppas, att intetdera inträffar. Men svensk säkerhetspolitik måste ta sikte på oförutsägbarheter, och den möjligheten begränsas eller avvecklas, om vi inträder i militäralliansen med alla de förpliktelser och förväntningar, som då kommer att riktas mot oss. Statsminister Magdalena Andersson spådom, att vi som Nato-land kommer att bära ett speciellt ansvar för säkerheten i Östersjöområdet (till vilket ju Polen hör), bör kunna tolkas som en kampsignal.

Det är sådant som fyller en med olust i dessa dagar.

Nato-alliansen

Per Blomquist, överste av första graden och ledamot av Kungl. Krigsvetenskapsakademien

Att nu ingå i världens största militärpakt verkar inte välbetänkt.

Nu påstår man att säkerhetsläget har förändrats i Europa. Ja, det kan man verkligen konstatera när kärnvapenmakten Ryssland är i krig mot sin granne i söder.

Vår stora granne i öster är alltid beroende av läget i Norden. Och självklart gäller detta särskilt nu då krig pågår i söder.

Det viktigaste i säkerhetsläget i Europa är antagonismen mellan kärnvapenmakterna USA och Ryssland.

Läs mer

”Skendialogen i S om Nato är ett hån”, expressen.se

Kritiken mot Socialdemokraternas Natoprocess växer. Det första medlemsmötet som hölls digitalt under måndagen var ett panelsamtal mellan Natoförespråkare, menar kritikerna – ingen partimedlem fick yttra sig.

– Jag är väldigt besviken. Det känns som att ledningen kör över partiet, säger Kent Vilhelmsson, en av 1 800 uppkopplade socialdemokratiska medlemmar.

S-debattören Göran Greider stämmer in i kritiken.

– Den säkerhetspolitiska dialogen är bara ett teaterstycke, alla känner på sig att S-ledningen redan har tagit ställning. Läs artikel