Försvarsmakten bygger broar med USA i Polen, forsvarsmakten.se

Under två veckors tid befinner sig delar av det svenska försvarets fältarbetsförmåga i Polen, för att delta i övningen Defender Europe 22. Där kommer ingenjörkompaniet från Göta ingenjörregemente tillsammans med US Army, 74. MRBC (Multi Role Bridge Company), att bygga förbindelser över olika vattendrag i östra Polen. […]

Under de senaste dagarna har Försvarsmakten tillsammans med US Army, 74. MRBC skapat historia genom att återta den amerikanska enhetens förmåga att passera vattendrag på detta sätt, något som är grundläggande för att kunna lösa sina uppgifter. Det är också något som kräver hög grad av samordning och kompetens hos både befäl och soldater. Läs pressmeddelande

Eget försvar eller försvar av andra länder

Utgivarna

USA är redo att ge säkerhetsförsäkringar till Sverige under en eventuell ansökningsprocess till Nato. Det beskedet ger utrikesminister Ann Linde efter mötet med USA:s utrikesminister Antony Blinken den 4 maj. (SVT Aktuellt)

”Jag kan naturligtvis inte gå in på detaljer”, säger hon.

Hon är samtidigt tydlig med att det inte rör sig om några säkerhetsgarantier, något som endast kan ges till fullvärdiga Nato-medlemmar, enligt Linde, som inte vill yppa vad hon och Blinken har diskuterat.

Fixeringen vid försäkringar under en ansökningsprocess förefaller vara ett sätt att ta bort uppmärksamheten från själva sakfrågan vad ett Nato-medlemskap innebär.

De säkerhetsgarantier som utrikesministern talar om kanske har någon substans, men det är inget vi kan veta.

Men det är säkerligen så att USA istället framfört krav på vad Sverige skall bidra med vid ett Nato-medlemskap. Ann Linde antyder att samtalet har rört sig i den riktningen:

”Man tycker att det skulle bli ett positivt säkerhetspolitiskt läge i Arktis och Östersjöområdet. Därför är man beredd att ge olika typer av säkerhetsförsäkringar.”

De här rätt kryptiska uttalandena handlar om vad som sedan länge är känt. USA och Nato vill kunna använda svenska och finska försvarskrafter inte primärt för våra egna länders försvar utan för att sättas in i Östersjöområdet i syfte att försvara de baltiska staterna och förstärka USA:s närvaro i Arktis. Det senare området har på några år blivit allt viktigare, och där pågår nu vad som närmast liknar en kapprustning mellan USA och Ryssland.

Läs mer

Har Väst rätten på sin sida?

Mats Björkenfeldt

Den danske forskaren Lars Erslev Andersen har låtit publicera en mycket viktig artikel, när Sverige nu snart kliver in i Natos finrum. Danmark har befunnit sig där sedan 1949, så Andersen vet vad han talar om.

Lars Erslev Andersen finner i artikeln det något motsägelsefullt, när företrädare för Nato-stater korrekt starkt kritiserar Rysslands uppenbara brott mot FN-stadgan och folkrätten i Ukraina, medan Nato självt sedan kalla krigets slut begått flagranta brott mot den internationella rätten. Och framför allt gäller det allianspartnern USA, som ofta undgår kritik av sina allierade när man allenarådande bryter mot FN-stadgan. Den danske (s)-politikern Mette Gjerskov har till och med sagt att ”danskerne skulle vænne sig til at gå i krig uden FN-mandat”. Man bävar här för att svenska politiker, snart i finrummet, ska låta sig inspireras av detta anarkistiska synsätt.

Läs mer

Nato har gjort Norge mer sårbart som land, aftonbladet.se

Ingrid Fiskaa, försvars- och utrikespolitisk talesperson för det norska vänsterpartiet SV

Norges försvar har de senaste åren urholkats och ombildats.

Det som en gång var ett territorialförsvar för Norges säkerhetsintressen är nu ett ”försvar” först och främst med nischkapaciteter, anpassat till en Natoarmé som kan användas där det behövs för USA:s och Natos offensiva militära styrkor.

Omorganiseringen av det norska försvaret har lett till stor obalans. Försvaret är nu på väg mot kritisk brist på personal och ensidig satsning på stora och dyra materiella investeringar har lett till att avgörande kompetens gått förlorat.

Den största felinvesteringen hittills är de amerikanska stridsflygplanen F-35 som utkonkurrerade svenska Jas Gripen i något som aldrig blev en ordentlig tävling. USA pressade Norge hårt. I stället för att handla med Sverige har därför Norge nu stridsflygplan väl ägnade om man vill attackera mål på marken i andra världsdelar, men dålig anpassade till ett för Norge viktigt säkerhetspolitiskt intresse – patrullering och handhavande av suveränitet över norska havsområden.

De här vägvalen gör Norge mycket sårbart och kan i förlängningen leda till ökad konfliktnivå i våra närområden. För när vårt norska försvar inte själv kan tillvarata sina grundläggande uppgifter, kommer USA och kanske också Storbritannien vilja ta över. Detta kommer att öka konfliktnivån i Arktis, helt i strid med Norges säkerhetsintressen.

Den gradvisa förändringen av norsk försvarspolitik tar i juni nästa steg med ett historiskt linjeskifte.

Allt pekar på att Norge då kommer att tillåta amerikanska militärbaser på norsk mark. Nu ska tidigare principer om att balansera medlemskapet med restriktioner för andra medlemsländers aktivitet i Norge överges. Detta sker genom ett bilateralt avtal med USA, så formellt har det inget med Nato att göra.

Men här finns något centralt för den som vill förstå hur Natomedlemskapet fungerar. Den gradvisa ändringen av baspolitiken som pågått över flera år gör linjeskiftet mindre chockartat och Norges medlemskap i Nato blir använt som argument av de som stödjer avtalet. Det ena leder till det andra och processen framstår som ofrånkomlig. Läs artikel

Magdalena Andersson och media ljuger om den svensk brittiska politiska deklarationen, lennartwaara.com

[…] Det finns i deklarationstexten inga löften om stöd i händelse av ett ryskt anfall. Det finns inga löften om leveranser av vapen. I själva verket är dokumentet helt utan reell betydelse. Den är politiskt sken, ceremoni, en demonstration för media och allmänt.

Läs vidare sista meningen i deklarationstexten där det framgår att dokumentet inte är juridiskt bindandeenligt internationell rätt.

Slutsatsen är entydig: Det finns i dokumentet inga löften om brittiska säkerhetsgarantier inför Sveriges ansökan om medlemskap i NATO.

Det som skedde på Harpsund med PM Johnson och PM Andersson var ett spektakel för media och allmänhet. Media fullföljer sin uppgift i den djupa staten. De fortsätter lura svenska folket och ljuger medvetet eftersom de har tillgång till texten.

Ett exempel finns i Aftonbladet: ”Storbritannien kommer bistå Sverige militärt vid en eventuell attack. Det står klart efter att den brittiske premiärministern Boris Johnson träffat statsminister Magdalena Andersson på Harpsund”. Ett falskt påstående och en ren lögn. Läs artikel

Dånet från historiens vingslag är dånet från stridsflygplan när Finland och därmed Sverige säger Ja till Nato, dalademokraten.se

Göran Greider

Finland säger Ja till Nato och kommer skyndsamt att ansöka om medlemskap. Beskedet var sannerligen inte överraskande. Rysslands anfallskrig mot Ukraina har skakat om Europa och Finland, med sin 130 mil långa gräns till Ryssland och med en historia från andra världskriget med strider mot dåvarande Sovjetunionen, har skakats om ordentligt. På rekordtid skiftade opinionen från bevarad alliansfrihet till ett Nato-Ja.

Och nu hörs historiens vingslag över Östersjön, även om det snarare kanske är flygvapen som hörs dåna genom luften. […]

Måste då Sverige följa Finland? I teorin naturligtvis Nej. I praktiken – tyvärr Ja. Det har redan i veckor stått klart att den svenska regeringen planerar för en Natoansökan. Den interna säkerhetspolitiska dialog som hållits har varit mycket genomskinlig: Den var inte till för att diskutera något egentligen. Den var till för att legitimera ett beslut som redan var fattat.

Allt tyder på att svensk socialdemokrati nu överger den alliansfrihet som i synnerhet från kalla kriget och framåt blev en så central del av själva den socialdemokratiska rörelseidentiteten. Och som gjorde att Sverige hade en ganska fri röst i världssamfundet. Nu kan vi säga farväl till detta. Med Sverige och Finland som medlemmar i den kärnvapenallians som Nato utgör legitimeras kärnvapen av nästan alla europeiska stater, med Irland och Österrike som undantag. […]

Säkerhetspolitik har nästan alltid varit en fråga för samhällets eliter. Ministrar, diplomater, militära experter har vanligtvis avgjort hur en nations säkerhetspolitik ska se ut. I Sverige blev dock alliansfriheten något mer, särskilt under Palmeeran men även långt därefter: Ett slags folklig identitet. Sverige gick sin egen väg. Omvärlden beundrade oss för detta. Högern i Sverige beklagade att Sverige inte gav upp sin alliansfrihet och sällade sig till den världsordning där USA var och till stor del ännu är dominanten. Läs artikel

”Identitetspolitik styr den svenska Natodebatten”, tidningensyre.se

”Det finns ett tydligt före och det finns ett tydligt efter den 24 februari”Så argumenterar flera av de politiker och debattörer som förespråkar ett svenskt Natomedlemskap. […]

Men Linus Hagström, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, ställer sig frågande till att det enbart med anledning av kriget skulle bli säkrare för Sverige att ansluta till Nato.

– Jag vill inte uttrycka mig för eller emot i sakfrågan, av hänsyn till komplexiteten, i synnerhet efter Rysslands fullskaliga invasionskrig. Men jag är hyfsat tveksam till de förenklade argument som lyfts i debatten om att ”verkligheten har förändrats” eller att Rysslands krigföring i sig på ett enkelt sätt kan tolkas som ett argument för ett Natomedlemskap, säger säger Linus Hagström.

Ett av de argument som ja-sidan lyfter är att Finland ser ut att gå mot ett medlemskap, och att det skulle lämna Sverige i ett utsatt läge om man då valde att stanna utanför. Hur ser du på det?

– Jag har svårt att se att Sverige skulle bli mer osäkert om Finland går med. Jag kan förstå motsatsen, att Finland skulle kunna bli mer osäkert om Sverige gick med utan Finland, där finns det en logik. Men om det är tvärtom, är vi helt inringade av andra Natoländer, ungefär som Schweiz och Österrikes position i Centraleuropa. Det är ingen som säger att den positionen gör de länderna sårbara. […]

Den andra anledningen, som han tror väger in i Sveriges vägval, är en okritisk inställning till Natos artikel 5 och de så kallade säkerhetsgarantierna. Då missar man hela litteraturen om alliansdilemman – som säger att allianspartners kan bli övergivna eller inblandade i krig som de inte vill vara en del av, menar Linus Hagström. Läs artikel

This is how Norway’s new P-8 Poseidon will counter Russia’s submarine threat over Arctic waters, thebarentsobserver.com

Espen Sollid (21) and Lars Johansen (23) are training to become ‘eyes and ears’ for NATO on board Norway’s new fleet of P-8 Poseidon. Flying out of Evenes airbase inside the Arctic Circle, the aircraft will be the primary tool for keeping track of the Northern Fleet’s new generation multi-purpose submarines prowling in waters from the Kola Peninsula towards the depths of the North Atlantic.

After decades of low tensions, the Arctic is back on the front line of NATO’s efforts to combat Russian naval threats to Trans-Atlantic lines of communication. Biggest concern is what moves down deep: the post-Soviet designed 4th generation Yasen-M class submarines.

“We still want low tension in the high north,” said Minister of Foreign Affairs Anniken Huitfeldt in a speech at the University in Tromsø in May. But, as she underlined, there is before and there is after February 24, 2022. “European security has changed. It could also affect tensions in the High North.”

The rippling effects of Russia’s invasion of Ukraine have been an eye-opener for enhanced security architecture in northern Europe, triggering Finland and Sweden to knock on the door for NATO membership. Norway, though, has already for years watched with concern the military build-up on the Kola Peninsula with Russian navy exercises more frequently taking place west of North Cape, in the Norwegian Sea.

The decision to purchase five Boeing P-8 Poseidon maritime patrol aircraft was taken in March 2017, the same month as Russia launched its first serial production Yasen-M class – the “Kazan” – at the northern shipyard in Severodvinsk. Läs artikel

Visselblåsaren som jobbat för Pentagon uppmanar Sverige att stå utanför Nato, dn.se

För 60 år sedan arbetade Daniel Ellsberg för försvarshögkvarteret Pentagon. Han kalkylerade hur många hundra miljoner människor som skulle dö om USA anföll Moskva och Peking med kärnvapen.

Senare bytte Ellsberg sida. Bland annat läckte han hemliga dokument om Vietnamkriget. I dag är Daniel Ellsberg lidelsefull Natomotståndare. Hans budskap till Sverige är:

– Håll er utanför! Alliansen är en självmordspakt. […]

– Men är medlemskap i Nato verkligen det enda sättet att möta hotet från Ryssland? Sverige behöver ju inte vara Natomedlem för att höja sitt försvarsanslag. Ni har ett långtgående partnerskap med Nato och ni kan söka bilaterala överenskommelser för att öka er försvarsförmåga. […]

– Kärnvapen är ju hörnstenen i försvarsalliansen. Natos kärnvapendoktrin bygger på att slå till först, ”first use”. Trots vetskapen om att ett fullskaligt kärnvapenkrig skulle orsaka en nukleär vinter som skulle utrota den absoluta merparten av människosläktet. Det är en självmordspakt ni ansluter er till, ropar Daniel Ellsberg från Kalifornien, men rättar sig genast:

– Det rätta ordet är inte suicid (självmord), utan omnicid (allas död). Läs artikel

USAs koordinator for Arktis: – Vi vil ikke endre strukturen eller medlemskapet i Arktisk råd, highnorthnews.com

– Å lage en alternativ struktur til Arktisk råd er ikke på vår agenda. Vi mener at rådet har sin største verdi som et sirkumpolart forum som inkluderer alle de åtte arktiske statene og binder sammen folkene som lever i hele regionen, sier James P. DeHart, USAs koordinator for Arktis. […]

– Vi følte sterkt at vi ikke hadde noe annet valg enn å pause samarbeidet i rådet, som del av vår innsats rundt om i verden for å isolere Russland og gjøre det svært tydelig at dets handlinger i Ukraina er fullstendig uakseptable, gjenforteller DeHart og fortsetter:

– Det som imidlertid ikke har endret seg, er det faktum at vi fortsatt anser Arktisk råd som det fremste forum for arktisk samarbeid. Vi ønsker å ivareta rådet på lang sikt. Etter hvert vil det gjenoppta sitt virke med alle de åtte arktiske statene, tror vi.

På kortere sikt er det følge han av avgjørende betydning at de arktiske statene snart finner veien tilbake til multilateralt samarbeid – og da i første omgang uten russisk deltakelse.

– Vi har som arktiske stater et ansvar for å fortsette det viktige arbeidet med klima, miljøvern, biologisk mangfold og bærekraftig utvikling for befolkningen i regionen. Nå ser vi etter en måte å fortsette på, inntil videre uten Russland. Vi ser imidlertid ikke på å endre den grunnleggende oppbygningen eller medlemskapet i rådet. Men vi ønsker å gjenoppta samarbeidet, og jeg forventer at vi vil gjøre det snart, sier DeHart. Läs artikel

Lithuanian leaders welcome Finland’s moves to join NATO: ‘dramatic’ change to Baltic security, lrt.lt

Finland in NATO would “dramatically” change the security situation in the Baltic region, Lithuanian Foreign Minister Gabrielius Landsbergis said on Thursday, after Finnish leaders formally supported the country’s membership in the alliance.

“That changes the security situation in the Baltic region dramatically,” Landsbergis told reporters. “It is a huge strengthening of the Alliance and a huge strengthening of the Baltic region.”

“Finland is a very strong country militarily, an experienced country with a navy, with air defence elements,” he said. “Its recent acquisitions of F-35s from the US are a huge reinforcement for the Alliance.”[…]

Asked if additional NATO forces will have to be deployed to Finland after it becomes a member, Foreign Minister Landsbergis said that this would be decided at a later stage.

If it joins NATO, Finland will be the alliance’s longest border with Russia.

“NATO is getting stronger in our region. The question of whether additional forces are needed is apparently the only aspect that needs to be answered, because Finland has an extremely long border with Russia; it is now the longest border we have,” the minister said.

“It is difficult for me to say if additional forces are needed for this. We will probably hear about that later,” he added. Läs artikel