”Identitetspolitik styr den svenska Natodebatten”, tidningensyre.se

”Det finns ett tydligt före och det finns ett tydligt efter den 24 februari”Så argumenterar flera av de politiker och debattörer som förespråkar ett svenskt Natomedlemskap. […]

Men Linus Hagström, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan, ställer sig frågande till att det enbart med anledning av kriget skulle bli säkrare för Sverige att ansluta till Nato.

– Jag vill inte uttrycka mig för eller emot i sakfrågan, av hänsyn till komplexiteten, i synnerhet efter Rysslands fullskaliga invasionskrig. Men jag är hyfsat tveksam till de förenklade argument som lyfts i debatten om att ”verkligheten har förändrats” eller att Rysslands krigföring i sig på ett enkelt sätt kan tolkas som ett argument för ett Natomedlemskap, säger säger Linus Hagström.

Ett av de argument som ja-sidan lyfter är att Finland ser ut att gå mot ett medlemskap, och att det skulle lämna Sverige i ett utsatt läge om man då valde att stanna utanför. Hur ser du på det?

– Jag har svårt att se att Sverige skulle bli mer osäkert om Finland går med. Jag kan förstå motsatsen, att Finland skulle kunna bli mer osäkert om Sverige gick med utan Finland, där finns det en logik. Men om det är tvärtom, är vi helt inringade av andra Natoländer, ungefär som Schweiz och Österrikes position i Centraleuropa. Det är ingen som säger att den positionen gör de länderna sårbara. […]

Den andra anledningen, som han tror väger in i Sveriges vägval, är en okritisk inställning till Natos artikel 5 och de så kallade säkerhetsgarantierna. Då missar man hela litteraturen om alliansdilemman – som säger att allianspartners kan bli övergivna eller inblandade i krig som de inte vill vara en del av, menar Linus Hagström. Läs artikel