Krever svar på hvorfor Norge betaler mer for kampfly enn Finland, forsvaretsforum.no

Finland skal kjøpe 64 kampfly fra amerikanske Lockheed Martin og anslår den gjennomsnittlige prisen per fly til 1,3 milliarder kroner.

Norge betaler 90,2 milliarder kroner for sine 52 fly av samme type, og det gir en gjennomsnittlig stykkpris på 1,74 milliarder kroner – 440 millioner kroner mer.

– Norge burde aldri ha valgt F-35, sier Rødts partileder Bjørnar Moxnes, som sitter i utenriks- og forsvarskomiteen på Stortinget.

– WikiLeaks-dokumenter avslører at USA utsatte Norge for massiv hemmelig påvirkning for å fremtvinge valget av det amerikanske kampflyet F-35, det dyreste skattefinansierte innkjøpet i norsk historie, påpeker Moxnes. […]

F-35-prosjektet har for øvrig vært bra for norsk forsvarsindustri, mener Tybring-Gjedde, som viser til at Kongsberg Gruppen alene har fått kontrakter for milliarder.

– Utviklingen og salg av Joint Strike Missile er en økonomisk og teknologisk suksesshistorie som ikke ville vært mulig uten at Norge tok en tidlig beslutning om å delta som partner i utviklingen av kampflyet, sier han.

Ingrid Fiskaa, som sitter i utenriks- og forsvarskomiteen på Stortinget for SV, er ikke enig.

– Prosjektet er blitt en kostnadsbombe, og løftene om gjenkjøp og massive fordeler for norsk industri er langt fra oppfylt. Stortingsflertallet har gang på gang sett bort fra dette. Det risikerer vi å betale prisen for framover, sier hun.

SV oppfordrer regjeringen til å undersøke om det fortsatt er mulig å få ned prisen for flyene som ennå ikke er levert og vil også ha nye anslag over hvor mye det faktisk koster å holde de nye kampflyene i lufta. Läs artikel

Japan og Australia signerte samarbeidsavtale, abcnyheter.no

Japan og Australia signerte torsdag en samarbeidsavtale om sikkerhet og forsvar. Avtalen vil bidra til å ivareta stabiliteten i regionen, er budskapet.

Australias statsminister Scott Morrison nevnte ikke Kina direkte i en uttalelse i forkant av signeringen, men avtalen ses på som et steg australierne og japanerne tar for å gi uttrykk for bekymring over Kinas militære opprustning.

Morrison kalte – før torsdagens nettmøte med Japans statsminister Fumio Kishida – avtalen for en milepæl og ”et uttrykk for de to landenes forpliktelse til samarbeid i møte med de felles strategiske sikkerhetsutfordringene vi står overfor”. Videre sa Morrison at de to vil bidra til et ”sikkert og trygt” indopasifisk område.

Japan og Australia har sammen med USA og India alliert seg i møte med Kinas økende innflytelse i hele Asia, inkludert mot sentrale internasjonale sjøruter. Senioranalytiker Ali Wyne ved Eurasia Group sier at avtalen kan gjøre det enklere for Japan og Australia å ta del i militærøvelser i Japan sammen med USA. Läs artikel

Norsk ilska över ”skandalköp” – betalar mer för F-35 än Finland, hbl.fi

Norge får betala betydligt mer för sina stridsflygplan av typen F-35 än Finland. Avslöjandet har väckt ilska bland politiker i stortinget.

Finland beslöt i december att välja jaktplanet F-35 framför fyra andra kandidater. Nu visar det sig att Finland betalar i snitt 1,3 miljarder norska kronor per flygplan jämfört med Norges pris på 1,74 miljarder.

Flera partier i Norge kräver svar på frågan hur avtalet med tillverkaren Lockheed Martin kunde bli så mycket dyrare för norrmännen. Vänsterpartiet Rödts ledare Bjørnar Moxnes säger att Norge aldrig borde ha valt F-35. Han pekar på Wikileaks-avslöjanden om stora påtryckningar för att 2008 få Norge att välja det amerikanska planet.

– Att amerikanerna även har lurat Norge genom att kräva många miljarder mer för flygen än vad andra länder får betala är ett slag i ansiktet på Norge och understryker behovet av att granska hela skandalköpet, säger han.

Høyres försvarspolitiska talesperson Hårek Elvenes tycker det är naturligt att priset på planen har gått ner i takt med ökad produktion, men vill ändå ha besked av försvarsministern om varför Finland får ett lägre genomsnittspris. Läs artikel

Linde i Ukrainasamtal med USA, svd.se

Under tre dagar ska utrikesminister Ann Linde ha en rad möten i den amerikanska huvudstaden. Överst på agendan står samtal med vice utrikesminister Wendy Sherman och president Joe Bidens biträdande nationelle säkerhetsrådgivare Jonathan Finer.

Till dem ska utrikesministern framföra Sveriges ståndpunkt inför nästa veckas förhandlingar i Genève mellan Ryssland och USA, Nato och OSSE.

– Det viktigaste med den här resan är samtalen inför alla de dialoger som ska vara nästa vecka, säger Ann Linde till TT strax efter ankomsten till Washington.

– Sverige och Finland är ju oerhört berörda av de förslag som Ryssland har kommit med och därför måste vi vara väldigt tydliga med USA hur vi ser på det som USA och Ryssland ska diskutera nästa vecka, fortsätter hon.

Ryssland listade i december ett antal krav som landet vill att militäralliansen Nato och USA ska gå med på, med anledning av den ökade spänningen och den ryska upptrappningen vid gränsen till Ukraina.

Ann Linde var då tydlig med att Sverige exempelvis fullt ut avvisar kravet att Nato inte ska ta in några nya medlemmar. Läs artikel

US F-16s head to Poland to strengthen NATO air policing, airforcetimes.com

U.S. F-16 fighter jets from Ramstein Air Base in Germany made their way to Poland Jan. 4 to work with Polish and Belgian F-16s on air policing missions, a NATO press release shared.

F-16 pilots from the three countries will practice advanced airborne maneuvers in Lask, Poland, while working closely with a Combined Air Operations Center in Uedem, Germany, to strengthen command and control procedures. Läs artikel

Konferensen Folk och Fred, 9-10 januari 2022

Söndag 9 januari, kl. 10:0017:00 (dag 1)

Öppnande 10:0010:15

10:00 Öppnande och välkomsthälsning.

10:05 Vilka är vi, Nätverket Folk och Fred?


Inledande föreläsningar 10:1511:10 (55 min)
10:15 A Svensk försvarspolitik, närmandet till NATO och den transatlantiska länken.

Sven Hirdman, f.d. statssekreterare och Moskvaambassadör. (25 min)

10:40 B Stormakter och internationella relationer.

Anders Romelsjö, FIB/Kulturfront och SFR, prof. emer., och

Michel Nocetti, undersköterska, aktivist och egenföretagare. (20 min)

11:00 Frågor i anslutning till föredragen. (10 min)



Block 1. NATO: historisk bakgrund och nuläge 11:1012:20 (70 min)

11:10 1 Alliansfrihet.

LarsGunnar Liljestrand, medutgivare av Alliansfriheten.se. (20 min)

11:30 2 NATO: historia och speciellt utveckling efter 1991.

Ulf Sparrbåge/Staffan Ekbom. (20 min)

11:50 3 Regeringens NATOsamarbete och de borgerliga partiernas NATOmedlemskap.

Ulf Sparrbåge/Staffan Ekbom. (20 min)

12:10 Allmän diskussion. (10 min)

Hela programmet Programschema Folk och Fred 2022_(2sid).

Ships arrive in Dudinka with first pipes for biggest Arctic oil project, thebarentsobserver.com

Two cargo ships in late December broke their way through the ice of great river Yenisey towards the port town of Dudinka. On board the Turukhan and Tersky Bereg was more than 7,000 tons of cargo including 4,000 tons of pipes.

They are the the first shipments of the kind to Rosneft’s major Arctic project, the Vostok Oil.

“This marks the start of Vostok Oil. It is the beginning of a big job,” says Karen Pashinyan, General Director of TaymyrBurServis, an affiliate company of Rosneft.The two ships will soon be followed by many more. More than 50,000 tons of project goods will be shipped to Dudinka in the course of this winter, the local port administration informs. Most of the ships will sail from Arkhangelsk, through the Kara Sea and up the Yenisey. Läs artikel

President Niinistö kommenterar uppståndelsen kring sitt uttalande om Nato i nyårstalet ,svenska.yle.fi

Republikens president Sauli Niinistö slog i sitt nyårstal fast att möjligheten att söka om Nato-medlemskap fortsatt hör till Finlands rörelsefrihet, något som har väckt reaktioner utomlands.

President Niinistös uttalande i Nato-frågan är ingalunda avvikande från rikets tidigare linje, men den kommer i en tid med ett ansträngt förhållande mellan västländerna och Ryssland.[…]

I sitt nyårstal upprepade president Niinistö bekanta linje i Nato-frågan, men till exempel tidningen Financial Times ansåg talet vara ”trotsigt” gentemot Ryssland.

Talet väckte också uppmärksamhet i militärt icke-allierade Sverige, och har gett ny fart åt Nato-debatten där.

Den 4 januari skrev president Niinistö ett inlägg med anledning av reaktionerna på nyårstalet.

Enligt Niinistö har man ”ihärdigt försökt uttyda och tolka” nyårstalet.

I sitt inlägg upprepar Niinistö Finlands fortsatta rätt att ansöka om Nato-medlemskap, men betonade också att Finlands läge är stabilt och att landets utrikes- och säkerhetspolitiska linje är gjord för att hålla även i svåra tider.

”Om situationen och min åsikt förändras så kommer jag att uttrycka det tydligt”, skriver Niinistö. Läs artikel

Tröskelförsvarets strategi och taktik – oklara skrivningar om militärt stöd, kkrva.se

Rolf Andersson, Anders Björnsson, Sven Hirdman och Lars-Gunnar Liljestrand

Vi återpublicerar här  en artikel från 3 juli 2020.

Försvarsmaktens Doktrin Gemensamma operationer har nu publicerats. Doktrinen beskriver hur stridskrafter sätts samman och samverkar för att förebygga väpnat angrepp, snabbt möta ett väpnat angrepp och därefter genomföra försvarsoperationer under en konflikt.

Doktrinen skall ses som ett ”ramverk för hur den samlade effekten av våra stridskrafter bäst kan uppnås” och är fastställd av Överbefälhavaren.

Ytterst grundar sig doktrinen på politiska beslut om hur Sveriges försvar skall utformas och hur Sverige skall samverka militärt med andra stater vid kris och krig.

Man kan ha synpunkter på den överordnade, politiskt fastslagna inriktningen av försvaret, vilket vi också har redovisat tidigare. Men doktrinens författare har att följa direktiven och se till att de kan omsättas i militär strategi och taktik.

Förutsättningarna för doktrinen finns angivna dels i Försvarsberedningens slutrapport Värnkraft dels i ÖB:s Militärstrategiskt koncept (MSD 16). Läs artikel

Putin puster lettet ut etter samtaler med USA, forsvaretsforum.no

Oddmund H. Hammerstad, tidligere statssekretær i Forsvarsdepartementet

Nå har de snakket sammen, Biden og Putin, og det blir nye samtaler 10., 12. og 13. januar som vil få meget stor, antakelig avgjørende betydning for hvilken sikkerhetssituasjon europeere skal leve med i tiårene fremover.

Putin sier etter samtalen med Biden 30. desember, som han selv tok initiativet til, at han har tro på at de forestående samtaler og forhandlinger vil føre til framskritt og etablere en effektiv russisk-amerikansk dialog basert på gjensidig respekt og hensyn til hverandres nasjonale interesser.

Han har bedrevet det som på fagspråket er opptakten til påtvunget diplomati ved å holde rundt 100.000 soldater i truende posisjoner i felten over så lang tid at akkumulerte kostnader må ha blitt meget store, i tillegg til at det har skapt stor fallhøyde for Putin på hjemmebane. Läs artikel

Ukrainian neutrality: a ‘golden bridge’ out of the current geopolitical trap, responsiblestatecraft.org

Anatol Lieven, senior research fellow on Russia and Europe at the Quincy Institute for Responsible Statecraft.

Whether deliberately or not, the Russian government has left the United States and NATO a perfect “golden bridge” out of the trap that is developing in Ukraine. In diplomatic parlance, this means finding the other side a way of abandoning an untenable position without excessive loss of face or sacrifice of truly important interests.

In the present crisis between Russia and the West, the golden bridge is Ukrainian neutrality, along the general lines of the Austrian State Treaty of 1955, by which Western and Soviet occupying troops withdrew from that country, allowing it to develop as a successful free-market democracy. The Biden administration, either directly or through German and French mediation, should seek to “own” the idea of Ukrainian neutrality as its response to Russia’s demands.

The Russian demand that Ukraine be excluded from NATO and that NATO and Washington promise not to station troops or conduct military exercises near Russia’s borders is clearly unacceptable as it stands. It asks for concessions from the West without offering anything in return. It is also, however, only an initial bargaining move. If the West in return proposes Ukrainian neutrality, it will be very difficult for Russia to refuse. The issue of European Union membership can be shelved, since — let us be honest — there is no chance of Ukraine joining the EU in any foreseeable future. Läs artikel

Five of world’s most powerful nations pledge to avoid nuclear war, theguardian.com

Five of the world’s most powerful nations have agreed that “a nuclear war cannot be won and must never be fought” in a rare joint pledge to reduce the risk of such a conflict ever starting.

The pledge was signed by the US, Russia, China, the UK and France, the five nuclear weapons states recognised by the 1968 Nuclear Non-Proliferation Treaty (NPT) who are also the five permanent members of the UN security council. They are known as the P5 or the N5.

Such a common statement on a major issue of global security has become a rarity at a time of increasing friction between Russia, China and the west. Läs artikel